Jag åkte och dansade trots allt. (Surprise!) Och det är jag så GLAAAAAD för!! Vilken sjukt bra första halvlek. Det fanns ju ett speciellt skäl att jag verkligen ville dansa ikväll och ja....det var helt klart värt det...ujujuj! Det gick bra att foxa trots förkylningen och ena killen bättre än den andra radade upp sig. Jag hade tänkt åka i paus men det blev varsin dans med mina favorit-Magnusar innan jag drog hem.
Men mer om detta en annan gång. Nu är det dusch och sova som gäller för i morrn ska jag hjälpdansa som f-n!
lördag 31 januari 2009
fredag 30 januari 2009
Båååring
Ber om ursäkt om den här bloggen börjar likna en sjukjournal. Men vad ska jag annars skriva om? Det har inte hänt nåt denna veckan eftersom jag inte lämnat huset. En antivecka skulle man kunna säga. Lite synd är det om Tove som inte heller fått komma ut i friska luften. Hon har dock klarat sig från förkylning än så det är ju skönt.
Jag har inte bestämt mig angående kvällen. Det ska jag göra när det är dags. Igår kändes det bättre ju längre dagen led. Jag hoppas samma gäller idag. I värsta fall får jag väl skjutsa dit de som ska åka med mig.
Känns som den här förkylningen kommer vara en sån där tre-veckors oavsett vad jag gör så varför inte ha kul under tiden?
Jag har inte bestämt mig angående kvällen. Det ska jag göra när det är dags. Igår kändes det bättre ju längre dagen led. Jag hoppas samma gäller idag. I värsta fall får jag väl skjutsa dit de som ska åka med mig.
Känns som den här förkylningen kommer vara en sån där tre-veckors oavsett vad jag gör så varför inte ha kul under tiden?
torsdag 29 januari 2009
Fortfarande sjuk
Det är såååå synd om mig!! Förkylningen hänger envist kvar. Jag hade hoppats vakna som en helt ny människa i morse men så var det inte riktigt. Visst är det skillnad men inte lika stor som jag hoppades. Jag blir liksom arg när jag inte blir frisk, speciellt när jag håller på att missa nåt jag verkligen sett fram emot. MEN...jag har fortfarande förhoppningar om att kunna dansa lite i morgon. Och helgen bara räknar jag med att klara av. Det sista som lämnar en är hoppet....right??
onsdag 28 januari 2009
Mysunge
Tove har verkligen börjat mysa. Om det ligger en kudde på golvet (vilket det typ jämt gör nu förtiden) så lägger hon sig med ansiktet ner i kudden och gosar om hon är lite trött. Det ser så himla mysigt ut.
Nyss så låg jag på golvet så hon fick klättra runt på mig, jättekul lek tydligen. Men plötsligt så hade hon lagt sig på min arm med tummen i mun. Åhhhhhh så mysigt. Det var visst dags att sova eftermiddag. Mycket bättre att hon visar det på det viset än att bli gnällig. :-D
Nyss så låg jag på golvet så hon fick klättra runt på mig, jättekul lek tydligen. Men plötsligt så hade hon lagt sig på min arm med tummen i mun. Åhhhhhh så mysigt. Det var visst dags att sova eftermiddag. Mycket bättre att hon visar det på det viset än att bli gnällig. :-D
Tjejstylingkurs med Lina II
Nu har både Malin och Ellen bloggat om tjejkursen och dessutom lagt ut lite foton där jag är med. :) Väntar med så spänning på att få tag på nån film från koreografin.
Girlpower! av Ellen i hennes blogg Ellen Wisen - om livet och dess byggstenar.
Tjejstyling, dag 2 av Malin i hennes blogg Livet runt tretti - en blogg om stora och små saker i livet.
Girlpower! av Ellen i hennes blogg Ellen Wisen - om livet och dess byggstenar.
Tjejstyling, dag 2 av Malin i hennes blogg Livet runt tretti - en blogg om stora och små saker i livet.
tisdag 27 januari 2009
Mossa mellan öronen
Fortfarande dundersnubig. Skiiiiit. Måste hinna bli frisk. Den här fredagen har jag sett fram emot lääääänge!!! Ja, och helgen också förstås.
Har ägnat dagen delvis åt att återigen korra den nya layouten som är på gång. Sånt tycker ju jag är så skoj så jag är så glad att jag får äran. Testpiloten Frida är alltid redo! Mer om det när det är officiellt och klart. :)
Annars försöker jag mest göra ingenting. Ligger på golvet istället ibland så Tove har nåt att klättra på.
Jag har också fortsatt min facebookkarriär. Redan har två såna där ickevänner hört av sig. Ett squaredance-slem som min enda kontakt med förut var när han plötsligt ville ha mitt nummer och en annan väldigt ytlig squaredancebekant. Varför????
Har ägnat dagen delvis åt att återigen korra den nya layouten som är på gång. Sånt tycker ju jag är så skoj så jag är så glad att jag får äran. Testpiloten Frida är alltid redo! Mer om det när det är officiellt och klart. :)
Annars försöker jag mest göra ingenting. Ligger på golvet istället ibland så Tove har nåt att klättra på.
Jag har också fortsatt min facebookkarriär. Redan har två såna där ickevänner hört av sig. Ett squaredance-slem som min enda kontakt med förut var när han plötsligt ville ha mitt nummer och en annan väldigt ytlig squaredancebekant. Varför????
måndag 26 januari 2009
Sjuk IGEN! :(
Igår kväll när jag gick och la mig kände jag att jag hade en tendens till halsont, men jag hoppades att det var falskt alarm. Jag låg dessvärre vaken i tre timmar innan jag somnade vid tvåtiden och för varje timme som gick så kände jag hur förkylningen blev värre. Idag har jag varit en riktig snuvlisa igen. Bläää!
Nu är det lite brått att bli frisk för i helgen är det fullt dansös igen, med socialdans, foxkurs, samkväm och mer foxkurs. Hoppas det redan är bättre i morgon!
Nu är det lite brått att bli frisk för i helgen är det fullt dansös igen, med socialdans, foxkurs, samkväm och mer foxkurs. Hoppas det redan är bättre i morgon!
Helgen med Elin
Före, under och efter all dans denna helg har jag och Elin pratat, skrattat, åkt massa bil, ätit och gjort typ allt annat också ihop. Det har varit så underbart kul. På fredagskvällen sov jag hos Elin och eftersom hon bor i en etta så sov vi ihop. Elin pratade till klockan tre, sen stängde jag av henne så jag skulle få sova lite. ;) När vi vaknade till på morgonen frågade Elin "vad är klockan?" och sen "Ja, för jag tänkte på det här med bla bla bla... Sen skrattade vi gott båda två. :-D
Under natten hade det varit riktigt slaskstorm ute och det var modd så långt ögat nådde ute. Vi hade båda sneakers på oss och vi tog oss knappt över vägen. Två bambi i sluttande modd. Trodde inte det kunde vara så halt! Sen stod plötsligt bilen i en sjö som jag var tvungen att ta mig över. Ganska blött blev det.
När kursen var slut på lördagen skulle jag ta fram bilnyckeln ur väskan som jag precis ställt ifrån mig. Men där fanns ingen nyckel. För det var inte längre min väska. Vi var bland de sista som åkte och någon, vem som helst hade alltså tagit fel väska som dessutom innehöll min bilnyckel! Det blev några väldigt jobbiga minuter men sen kom Jennie in. Hon hade glömt sin vattenflaska och då visade sig att det var hennes väska också. Vilken himla TUR att hon dessutom var lite glömsk.. ;)
Efter att bilnyckeln kommit till rätta tog vi oss iväg hem till Vallentuna och tog med oss lite mat på vägen. Med kinamat i magen somnade vi gott på varsitt håll och Elin kom och väckte mig när jag hade en halvtimme på mig innan det var dags att dra ut till Norrtälje.
Vi kom fram till Mobergs precis när Zlips började spela och det fanns inga killar över till oss så vi fick helt enkelt dansa med varann. Det var typ två år sedan sist, på den tiden när ingen annan ville dansa med oss, haha. Men efter en låt så dök det upp två bra killar som vi kastade oss över. Och sen var vi igång. Vi hade bestämt att vi skulle åka senast tolv, men det blev strax efter elva när andra pausen började. Då var vi ganska nöjda och småfolket med stiletter hade börjat droppa in.
Vi sov riktigt bra den natten, skilda sovrum underlättar, haha, så vi var ganska pigga på söndagsmorgonen och kom bara liiite sent till Ebba. Vi var ganska fnissiga hela dagen och det var nog tur att vi inte var i samma grupper på koreografin. Hihi. Vi hade riktigt kul i alla fall och dröjde oss kvar och pratade med de andra tjejerna så länge det gick.
Sen blev det en tur förbi pizzerian, hem till Elin, äta pizza och domna bort en stund. Sen när det bara är en timme kvar innan jag ska åka så kommer vi plötsligt in på vår historia igen och det intresserar oss båda så oerhört mycket. Vi har ett sex år stort hål att fylla i, både för oss själva och för varann men tiden bara rinner iväg och vi hinner aldrig klart. Men spännande är det i alla fall att minnas saker man glömt eller förträngt och få svar på sina frågor. Nästa gång ska vi börja i god tid. Så fort vi kliver på Ö-viksbussen eller hur var det!?
Det känns som att vi verkligen tog vara på helgen och jag har inte skrattat så mycket på väldigt länge. TACK ELIN!!! Ser fram emot Övikshelgen nu!!!! KRAAAAAAAAAAAM
Under natten hade det varit riktigt slaskstorm ute och det var modd så långt ögat nådde ute. Vi hade båda sneakers på oss och vi tog oss knappt över vägen. Två bambi i sluttande modd. Trodde inte det kunde vara så halt! Sen stod plötsligt bilen i en sjö som jag var tvungen att ta mig över. Ganska blött blev det.
När kursen var slut på lördagen skulle jag ta fram bilnyckeln ur väskan som jag precis ställt ifrån mig. Men där fanns ingen nyckel. För det var inte längre min väska. Vi var bland de sista som åkte och någon, vem som helst hade alltså tagit fel väska som dessutom innehöll min bilnyckel! Det blev några väldigt jobbiga minuter men sen kom Jennie in. Hon hade glömt sin vattenflaska och då visade sig att det var hennes väska också. Vilken himla TUR att hon dessutom var lite glömsk.. ;)
Efter att bilnyckeln kommit till rätta tog vi oss iväg hem till Vallentuna och tog med oss lite mat på vägen. Med kinamat i magen somnade vi gott på varsitt håll och Elin kom och väckte mig när jag hade en halvtimme på mig innan det var dags att dra ut till Norrtälje.
Vi kom fram till Mobergs precis när Zlips började spela och det fanns inga killar över till oss så vi fick helt enkelt dansa med varann. Det var typ två år sedan sist, på den tiden när ingen annan ville dansa med oss, haha. Men efter en låt så dök det upp två bra killar som vi kastade oss över. Och sen var vi igång. Vi hade bestämt att vi skulle åka senast tolv, men det blev strax efter elva när andra pausen började. Då var vi ganska nöjda och småfolket med stiletter hade börjat droppa in.
Vi sov riktigt bra den natten, skilda sovrum underlättar, haha, så vi var ganska pigga på söndagsmorgonen och kom bara liiite sent till Ebba. Vi var ganska fnissiga hela dagen och det var nog tur att vi inte var i samma grupper på koreografin. Hihi. Vi hade riktigt kul i alla fall och dröjde oss kvar och pratade med de andra tjejerna så länge det gick.
Sen blev det en tur förbi pizzerian, hem till Elin, äta pizza och domna bort en stund. Sen när det bara är en timme kvar innan jag ska åka så kommer vi plötsligt in på vår historia igen och det intresserar oss båda så oerhört mycket. Vi har ett sex år stort hål att fylla i, både för oss själva och för varann men tiden bara rinner iväg och vi hinner aldrig klart. Men spännande är det i alla fall att minnas saker man glömt eller förträngt och få svar på sina frågor. Nästa gång ska vi börja i god tid. Så fort vi kliver på Ö-viksbussen eller hur var det!?
Det känns som att vi verkligen tog vara på helgen och jag har inte skrattat så mycket på väldigt länge. TACK ELIN!!! Ser fram emot Övikshelgen nu!!!! KRAAAAAAAAAAAM
Tjejstylingkurs med Lina
Hela den här helgen har varit helt galet kul så jag vet knappt vart jag ska börja. För mig var syftet med den här kursen dels att få ett tillfälle att umgås mycket med Elin, dels att lära känna lite nya tjejer och sen förstås att lära mig lite dansmoves.
Själva kursen motsvarade mina högt ställda förväntningar. Jag var ändå en av dem som det här var minst nytt för. Jag har tragglat hållning och danscenter med Lotta hela hösten och det börjar sitta mer och mer. Jag har ganska varierat fotarbete även om jag fick lära mig typ sju nya kickar och lite andra grejer som jag kanske kan plocka in i min dans. Jag är bra på att musikanpassa även fast jag aldrig räknar. Men kursen gav mig ändå väldigt mycket. Lina visade sig vara klippt och skuren som kursledare och fick gruppen i bra stämning.
Några av tjejerna var på Mobergs på lördagskvällen och dansade till Zlips precis som Elin och jag och där släppte vi också lös i en improviserad diggring. Så himla kul. Jag tror alla hade behov av det efter lördagens ganska jobbiga kroppsövningar.
På söndagen släppte nog allas spärrar och alla vågade leva ut i sin dans. Det var flera övningar där man verkligen var tvungen att synas och tänka själv, till exempel koreografin. Väldigt kul och nyttigt. Vi skrattade oss igenom pauser och luncher och koncentrationen var väl inte på topp där i slutet av söndagen så Elin, jag och Ellen KAN ha flippat ur lite där längst bak i salen...
Jag önskar jag kom ihåg alla galna historier som jag skrattat åt under helgen. Men jag får nöja mig med att minnas eftersnacket som kom att handla om fox och socialdans. Jennie avslöjade att hon tänker ta häng på mig på socialgolvet så alla killar som dansar med mig liksom får henne på köpet utan att de vet om det. Two in one liksom. Då vet hon att hon bara kommer få bra danser. Helt sagolikt roligt.
Kurshelgen blev ännu roligare än jag hoppats med alla kända, halvkända och okända tjejer. Så skönt att ha all fokus på oss och "slippa" killarna för en gångs skull. Och vi kom fram till att om vi samarbetar istället för att konkurrerar på socialgolvet har vi mycket att vinna.. ;)
Jennie har skrivit en blogg om kursen på DM och nästan alla tjejer som var med har kommenterat. Alla verkar jättenöjda och haft lika kul som jag. :)
Själva kursen motsvarade mina högt ställda förväntningar. Jag var ändå en av dem som det här var minst nytt för. Jag har tragglat hållning och danscenter med Lotta hela hösten och det börjar sitta mer och mer. Jag har ganska varierat fotarbete även om jag fick lära mig typ sju nya kickar och lite andra grejer som jag kanske kan plocka in i min dans. Jag är bra på att musikanpassa även fast jag aldrig räknar. Men kursen gav mig ändå väldigt mycket. Lina visade sig vara klippt och skuren som kursledare och fick gruppen i bra stämning.
Några av tjejerna var på Mobergs på lördagskvällen och dansade till Zlips precis som Elin och jag och där släppte vi också lös i en improviserad diggring. Så himla kul. Jag tror alla hade behov av det efter lördagens ganska jobbiga kroppsövningar.
På söndagen släppte nog allas spärrar och alla vågade leva ut i sin dans. Det var flera övningar där man verkligen var tvungen att synas och tänka själv, till exempel koreografin. Väldigt kul och nyttigt. Vi skrattade oss igenom pauser och luncher och koncentrationen var väl inte på topp där i slutet av söndagen så Elin, jag och Ellen KAN ha flippat ur lite där längst bak i salen...
Jag önskar jag kom ihåg alla galna historier som jag skrattat åt under helgen. Men jag får nöja mig med att minnas eftersnacket som kom att handla om fox och socialdans. Jennie avslöjade att hon tänker ta häng på mig på socialgolvet så alla killar som dansar med mig liksom får henne på köpet utan att de vet om det. Two in one liksom. Då vet hon att hon bara kommer få bra danser. Helt sagolikt roligt.
Kurshelgen blev ännu roligare än jag hoppats med alla kända, halvkända och okända tjejer. Så skönt att ha all fokus på oss och "slippa" killarna för en gångs skull. Och vi kom fram till att om vi samarbetar istället för att konkurrerar på socialgolvet har vi mycket att vinna.. ;)
Jennie har skrivit en blogg om kursen på DM och nästan alla tjejer som var med har kommenterat. Alla verkar jättenöjda och haft lika kul som jag. :)
Omskriven IV
Speedmaster har skrivit också skrivit blogg om fredagens danskväll, fast på DM. Och jag kom visst med på ett hörn. Jag vet inte riktigt vad jag har gjort för att förtjäna det där.. *rodnar* och jag antecknar det här mest för min eget kom-ihåg men du kan läsa hans inlägg här om du vill.
Blender i Mässhallen
Elin och jag kom i alldeles lagom tid till Mälarsalen trodde vi. Men istället ringlade en lång kö ut från mässhallen. Inte mig emot. Jag gillar den lokalen mycket bättre. Lite strävt golv, men gott om plats och högt i tak. Mälarsalen känns som en skokartong i jämförelse. Jag tyckte också de fått till ljudet bra denna gång.
Först såg tjejöverskottet helt galet ut. Vi var säkert tjugo tjejer i hörnet innan det började, men sen när första låten kommit igång hade alla plötsligt gått åt. Jag var inte så sugen på att jaga så jag dansade nästan bara med nya första delen av kvällen. Några hyfsade och några mindre bra. Sista låtarna innan paus dansade jag med en lång kille utan hår. Och mitt i buggen drar han plötsligt högerhanden över sitt kala, mycket blöta huvud! HUUUR tänkte han!!??? Så ofräscht!! Så fort det blev paus hade jag stort behov av att tvätta händerna kan jag säga. Man är ju väldigt van vid andras svett men jag vill helst inte få det serverat så någon mer gång!
Hittade en kille Elin tipsat om som var väldigt mysig och duktig. När jag gick tillbaka till Elin efter dansen sa hon "det där såg ju riktigt bra ut!". "Ja, tack för tipset!" sa jag. Elin tittar på mig och fattar först ingenting men sen säger hon "Jahaaa, men det där va ju inte han!!" Så kan man också hitta nya bra killar. Så det blev ett tips till henne istället.
I mitten av kvällen dansade jag med en kille som dansar fox "med extra allt..." *hrm*. Jag sneglade lite vilka jag hade runt mig under dansen och vi foxade precis bredvid en toppfavorit. Det tyckte jag var så himla lustigt så jag småfnissade inombords under dansen, (ja jag vet att jag har lite udda humor ibland..) men sen lyckas killen dessutom backa mig rätt in i toppfavoriten och då håller jag verkligen på att få ett tokfnissanfall. Jag hoppas det inte märktes så mycket men jag log nog sött resten av låten. Hihihi.
Innan andra paus ser jag kvällen glada överaskning! Mattias som varit borta länge från dansen på grund av en skada. Men plötsligt är han bara där!! Jag försöker hitta honom utan framgång men springer istället rätt in i famnen tidigare nämnda favorit. Så det kan gå. Det blev fyra toppdanser med honom istället. Och första foxarna..ojojoj...jag har sagt det förut men bättre än så blir det inte. (Nä, just det, inte så mycket sämre heller... ;) )
I pausen letar jag reda på Mattias och kastar mig om hans hals, så glad att se honom igen och han lovar att försöka hitta mig innan kvällen är slut. Och han brukar ju alltid lyckas med det. En av de få. Nu blev jag istället levererad till honom av en riktig gentleman. Tjusigt. Mattias tittar dock på mig med rynkad näsa och säger "huew!!" Jaha, tack för det. Men jag såg visst ut som en dränkt katt efter mina foxar nyss. Jag fick låna hans handduk för att vrida ur det som en gång var nån slags frisyr. Sen dansade vi. :) Jag behöver kanske inte skriva att det var grymt att få dansa igen. Mattias är ofta ganska oseriös på golvet men inte mindre skicklig för det. KUL!!!
Med två toppar på plats och några andra bra danser blev kvällen betydligt bättre än jag trodde. Så jag var alldeles nöjd. Jag hade dessutom fått en tillbakabokning till sista dansen vilket självklart värmde. Så sagan fick ett lyckligt slut denna kväll. I alla fall för mig...
Jag hade tänkt avsluta bloggen där men jag måste skriva nåt om sista extranumret också. Att se en sådan glöd tändas i killens ögon när han hör introt till en låt är helt fantastiskt!! Det får mig att vilja prestera mitt allra bästa trots att jag är precis hur trött som helst. Jag hoppas jag lyckades. :) Kram
Först såg tjejöverskottet helt galet ut. Vi var säkert tjugo tjejer i hörnet innan det började, men sen när första låten kommit igång hade alla plötsligt gått åt. Jag var inte så sugen på att jaga så jag dansade nästan bara med nya första delen av kvällen. Några hyfsade och några mindre bra. Sista låtarna innan paus dansade jag med en lång kille utan hår. Och mitt i buggen drar han plötsligt högerhanden över sitt kala, mycket blöta huvud! HUUUR tänkte han!!??? Så ofräscht!! Så fort det blev paus hade jag stort behov av att tvätta händerna kan jag säga. Man är ju väldigt van vid andras svett men jag vill helst inte få det serverat så någon mer gång!
Hittade en kille Elin tipsat om som var väldigt mysig och duktig. När jag gick tillbaka till Elin efter dansen sa hon "det där såg ju riktigt bra ut!". "Ja, tack för tipset!" sa jag. Elin tittar på mig och fattar först ingenting men sen säger hon "Jahaaa, men det där va ju inte han!!" Så kan man också hitta nya bra killar. Så det blev ett tips till henne istället.
I mitten av kvällen dansade jag med en kille som dansar fox "med extra allt..." *hrm*. Jag sneglade lite vilka jag hade runt mig under dansen och vi foxade precis bredvid en toppfavorit. Det tyckte jag var så himla lustigt så jag småfnissade inombords under dansen, (ja jag vet att jag har lite udda humor ibland..) men sen lyckas killen dessutom backa mig rätt in i toppfavoriten och då håller jag verkligen på att få ett tokfnissanfall. Jag hoppas det inte märktes så mycket men jag log nog sött resten av låten. Hihihi.
Innan andra paus ser jag kvällen glada överaskning! Mattias som varit borta länge från dansen på grund av en skada. Men plötsligt är han bara där!! Jag försöker hitta honom utan framgång men springer istället rätt in i famnen tidigare nämnda favorit. Så det kan gå. Det blev fyra toppdanser med honom istället. Och första foxarna..ojojoj...jag har sagt det förut men bättre än så blir det inte. (Nä, just det, inte så mycket sämre heller... ;) )
I pausen letar jag reda på Mattias och kastar mig om hans hals, så glad att se honom igen och han lovar att försöka hitta mig innan kvällen är slut. Och han brukar ju alltid lyckas med det. En av de få. Nu blev jag istället levererad till honom av en riktig gentleman. Tjusigt. Mattias tittar dock på mig med rynkad näsa och säger "huew!!" Jaha, tack för det. Men jag såg visst ut som en dränkt katt efter mina foxar nyss. Jag fick låna hans handduk för att vrida ur det som en gång var nån slags frisyr. Sen dansade vi. :) Jag behöver kanske inte skriva att det var grymt att få dansa igen. Mattias är ofta ganska oseriös på golvet men inte mindre skicklig för det. KUL!!!
Med två toppar på plats och några andra bra danser blev kvällen betydligt bättre än jag trodde. Så jag var alldeles nöjd. Jag hade dessutom fått en tillbakabokning till sista dansen vilket självklart värmde. Så sagan fick ett lyckligt slut denna kväll. I alla fall för mig...
Jag hade tänkt avsluta bloggen där men jag måste skriva nåt om sista extranumret också. Att se en sådan glöd tändas i killens ögon när han hör introt till en låt är helt fantastiskt!! Det får mig att vilja prestera mitt allra bästa trots att jag är precis hur trött som helst. Jag hoppas jag lyckades. :) Kram
fredag 23 januari 2009
Facebook...och poängen är...??
Jag har försökt låta bli Facebook. Mitt Internetanvändande gränsar ändå till missbruk. Men nu råkade jag Googla på en sak och var tvungen att logga in på Facebook för att få veta nåt. Jaja, jag gjorde det då. Men inte fick jag veta nåt ändå. Man är visst tvungen att va vän för att få se folks profiler. Suck.
Men vad är nu vitsen med Facebook? Att samla massor av "vänner" i en lista. Folk man annars inte har kontakt med, förmodligen med flit? Ja, jag är ju något kontakträdd som ni kanske vet. Jag kan tycka att vänner som man träffar IRL förmodligen är de som betyder nåt och de man inte träffar så ofta kanske man har kontakt med ändå?
För mig är det ett typexempel på att låtsas. Åh, vi kan va "vänner" på Facebook. Är det verkligen värt nåt? Jag tycker det är illa nog med Dansmaffian. Jag har just nu 92 vänner där. De flesta är folk som jag gärna hejar på, delar en kram eller dansar med. Några få är närmare vänner och en hel liten drös undrar jag varför jag är "vän" med. Såna jag inte alls känner och såna jag inte ens gillar att dansa med. Känns som vissa vill vara "vän" bara för att de verkar populära om de har många vänner. Skulle gärna rensa ut lite folk i listan men så kan man inte göra för då är man otrevlig. Så man får låtsas tillbaka istället.
Jag kanske blir Facebook-biten, den som lever får se. Men jag känner inte direkt att Facebook skulle fylla ett tomrum i mitt liv.
Men vad är nu vitsen med Facebook? Att samla massor av "vänner" i en lista. Folk man annars inte har kontakt med, förmodligen med flit? Ja, jag är ju något kontakträdd som ni kanske vet. Jag kan tycka att vänner som man träffar IRL förmodligen är de som betyder nåt och de man inte träffar så ofta kanske man har kontakt med ändå?
För mig är det ett typexempel på att låtsas. Åh, vi kan va "vänner" på Facebook. Är det verkligen värt nåt? Jag tycker det är illa nog med Dansmaffian. Jag har just nu 92 vänner där. De flesta är folk som jag gärna hejar på, delar en kram eller dansar med. Några få är närmare vänner och en hel liten drös undrar jag varför jag är "vän" med. Såna jag inte alls känner och såna jag inte ens gillar att dansa med. Känns som vissa vill vara "vän" bara för att de verkar populära om de har många vänner. Skulle gärna rensa ut lite folk i listan men så kan man inte göra för då är man otrevlig. Så man får låtsas tillbaka istället.
Jag kanske blir Facebook-biten, den som lever får se. Men jag känner inte direkt att Facebook skulle fylla ett tomrum i mitt liv.
Tokdanshelg!!
Idag är det redan fredag och så snart jag lämnat av Daniel och Tove på Arlanda så tar Elins och min dans- och tjejhelg sin början. Vi startar med Mälarsalen ikväll. Vet inte riktigt vad jag ska tro om kvällen, verkar mest vara en massa brudar som ska dit. Bäst att hålla nere förväntningarna och bara försiktigt hoppas på att det dyker upp några oanmälda favoriter. Blender borde ju ändå locka kan man tycka.
Sen blir det tjejstylingkurs på Ebba hela lördagen. Det ska bli riktigt kul, vet redan massor av kändisar som ska vara med och som vanligt ser jag såna här kurser som sociala tillfällen. Extra mycket denna gång eftersom det bara är massa tjejer. Vanligtvis är det ju bara massa killar man får kontakt med.
Sen Zlips i Norrtälje på kvällen. Det är ett ännu osäkrare kort. Det blir till att ställa in sig på att kunna dansa bra i början av kvällen och sen är det kanske party. Vet inte riktigt när festfolket tar sig ut i Norrtälje, men jag gissar att det börjar dra ihop sig vid halv tolv kanske? Sen är det kurs igen hela söndagen. Gissar att vi kanske är lite halvslitna sen.
Elin och jag ska således dansa, äta, resa och sova ihop hela helgen. Kvantitetstid kan man kalla det. :) Nu är det dags för mig att börja packa för dans, träning och övernattning. Kanske ska förbereda hemmet också för vår återkomst lördag kväll.
Sen blir det tjejstylingkurs på Ebba hela lördagen. Det ska bli riktigt kul, vet redan massor av kändisar som ska vara med och som vanligt ser jag såna här kurser som sociala tillfällen. Extra mycket denna gång eftersom det bara är massa tjejer. Vanligtvis är det ju bara massa killar man får kontakt med.
Sen Zlips i Norrtälje på kvällen. Det är ett ännu osäkrare kort. Det blir till att ställa in sig på att kunna dansa bra i början av kvällen och sen är det kanske party. Vet inte riktigt när festfolket tar sig ut i Norrtälje, men jag gissar att det börjar dra ihop sig vid halv tolv kanske? Sen är det kurs igen hela söndagen. Gissar att vi kanske är lite halvslitna sen.
Elin och jag ska således dansa, äta, resa och sova ihop hela helgen. Kvantitetstid kan man kalla det. :) Nu är det dags för mig att börja packa för dans, träning och övernattning. Kanske ska förbereda hemmet också för vår återkomst lördag kväll.
torsdag 22 januari 2009
Glad och lättad sångfågel
Hemkommen glad, nöjd och stolt efter kvällens lilla sångarinsats. Sången jag hade förberett gick helt ok även fast jag hade gjort bättre ifrån mig om jag inte varit nervös. Gehörsövningarna gick bra trots att det var fyra toner i rad i intervall jag typ aldrig hört. ;) Det läskiga à vista-provet var två notrader med två stämmor. Hon spelade understämman och jag skulle sjunga överstämman. Jag fick höra första takten och det gick riktigt fint.
Sen gjorde hon lite registerövningar för att kolla hur jag ligger röstmässigt. Jag vet sen mina privatlektioner att jag har ovanligt brett register. Hon började neråt och testade ner till ess i lilla oktaven och sa, "oj, vad du är låg" (där är vi alltså nere på tenor). Sen testade hon upp till trestrukna c och sa "oj, vad du är hög". Så jag kan alltså skryta med i princip tre oktaver med fullröst. :-D
Det som var nytt var att hon tyckte att jag hade lite mezzoklang på rösten och det verkade hon verkligen gilla. Jag har en bild av hur mezzo låter men inte riktigt vad det betyder. När jag slår upp det får jag fram att det är "en dovare klang" och "mjukare, mer lyriskt färgade röster".
Allt kändes positivt men just nu är det ju kö som sagt. Jag undrade hur mycket kö det var och hon brukade inte berätta det men om det blir en vakans så väljer hon helt enkelt vem hon vill ha av de som provsjungit. Sen sa hon ju att jag i princip kan sjunga vad som helst med mitt röstläge så då har jag ju dubbel chans eller??
Oavsett vad som händer nu så är jag så otroligt glad och lättad att jag åkte och gjorde det här. Jag blir bara mer och mer osäker på mina talanger ju äldre jag blir så det är skönt att få ett kvitto på vad man egentligen kan. Om jag kommer med så vore det riktigt riktigt bra träning för mig.
Ensemblen jag sökt till är bara sexton personer varav åtta kvinnoröster så det krävs att nån hoppar av för att man ska få chansen. Jag känner till körledaren sen tidigare och att det är hon som startat ensemblen var det som väckte mitt intresse. Hon leder också en damkör som är rankad fyra i världen med juryomdömet "en skicklig och intressant kör på särdeles hög teknisk och musikalisk nivå."
Det krävs visst nåt alldeles extra för att jag ska bli intresserad... ;)
RoVo
(Foto: Anders Sjöberg/Norrtelje Tidning.)
Sen gjorde hon lite registerövningar för att kolla hur jag ligger röstmässigt. Jag vet sen mina privatlektioner att jag har ovanligt brett register. Hon började neråt och testade ner till ess i lilla oktaven och sa, "oj, vad du är låg" (där är vi alltså nere på tenor). Sen testade hon upp till trestrukna c och sa "oj, vad du är hög". Så jag kan alltså skryta med i princip tre oktaver med fullröst. :-D
Det som var nytt var att hon tyckte att jag hade lite mezzoklang på rösten och det verkade hon verkligen gilla. Jag har en bild av hur mezzo låter men inte riktigt vad det betyder. När jag slår upp det får jag fram att det är "en dovare klang" och "mjukare, mer lyriskt färgade röster".
Allt kändes positivt men just nu är det ju kö som sagt. Jag undrade hur mycket kö det var och hon brukade inte berätta det men om det blir en vakans så väljer hon helt enkelt vem hon vill ha av de som provsjungit. Sen sa hon ju att jag i princip kan sjunga vad som helst med mitt röstläge så då har jag ju dubbel chans eller??
Oavsett vad som händer nu så är jag så otroligt glad och lättad att jag åkte och gjorde det här. Jag blir bara mer och mer osäker på mina talanger ju äldre jag blir så det är skönt att få ett kvitto på vad man egentligen kan. Om jag kommer med så vore det riktigt riktigt bra träning för mig.
Ensemblen jag sökt till är bara sexton personer varav åtta kvinnoröster så det krävs att nån hoppar av för att man ska få chansen. Jag känner till körledaren sen tidigare och att det är hon som startat ensemblen var det som väckte mitt intresse. Hon leder också en damkör som är rankad fyra i världen med juryomdömet "en skicklig och intressant kör på särdeles hög teknisk och musikalisk nivå."
Det krävs visst nåt alldeles extra för att jag ska bli intresserad... ;)
RoVo(Foto: Anders Sjöberg/Norrtelje Tidning.)
Spännande ikväll
Ikväll ska vi se om jag tagit mig vatten över huvudet. Ska ut till Norrtälje och provsjunga för en av Sveriges bästa körledare. Har förberett en sång och sen ska hon testa mig lite. Á vista-provet är läskigast. Att sjunga direkt från noterna. Det var så otroligt länge sen jag höll på nu. Men som Ann-Katrin sa till mig: "det värsta som kan hända är att det blir pinsamt".
En liten hake har tyvärr dykt upp. De övar på torsdagar vilket passar mig bra har jag tänkt. Ja, NU ja! Men nu är det vinter. Men från maj till september är det nåt på torsdagarna som jag inte gärna vill missa. Vad kan det vara?? Jo, HÅGELBY!! Fan. Snacka om intressekonflikt.
Först tänkte jag, skönt, då skiter jag i att provsjunga, eftersom jag tycker det är läskigt. Men nu har jag ändå beslutat mig för att göra det. Jag skulle va så grymt besviken på mig själv annars. Fegis-Frida. Tänk om jag skulle missa värsta chansen här. Tack Elin för peppingen!!
Och jag vet ju inte ens om det blir nåt av det här. Om jag platsar. När jag får en plats i så fall. Jag vet ju inte heller om de faktiskt håller igång över sommaren eller om det bara skulle stjäla några få av mina underbara sommardanskvällar.
En liten hake har tyvärr dykt upp. De övar på torsdagar vilket passar mig bra har jag tänkt. Ja, NU ja! Men nu är det vinter. Men från maj till september är det nåt på torsdagarna som jag inte gärna vill missa. Vad kan det vara?? Jo, HÅGELBY!! Fan. Snacka om intressekonflikt.
Först tänkte jag, skönt, då skiter jag i att provsjunga, eftersom jag tycker det är läskigt. Men nu har jag ändå beslutat mig för att göra det. Jag skulle va så grymt besviken på mig själv annars. Fegis-Frida. Tänk om jag skulle missa värsta chansen här. Tack Elin för peppingen!!
Och jag vet ju inte ens om det blir nåt av det här. Om jag platsar. När jag får en plats i så fall. Jag vet ju inte heller om de faktiskt håller igång över sommaren eller om det bara skulle stjäla några få av mina underbara sommardanskvällar.
onsdag 21 januari 2009
Omskriven III
Puman har varit söt och skrivit om mig igen på DM. Läs gärna hela hennes blogg om söndagens danskväll.
En tjej som växer mer och mer på favoritskalan är Frida, det finns inget jag kan hitta på som hon inte följer med på, och hon är så ruggigt lättförd att jag både blir hänförd och lite lite avundsjuk - så vill jag också kunna dansa! Som tur var hann jag faktiskt med fyra mysiga låtar med henne.
Man blir såklart extra glad när man får så fina ord av en annan duktig och uppskattad foxtjej! KRAM
Upptagen och därför lovlig??
Jag har funderat länge på det här med singlar och icke-singlar på dansgolvet och även andats lite om det här och var i bloggen.
Nu har jag fått svart på vitt att det finns lite olika sätt att tänka om den man dansar med. Jag skriver ur ett manligt perspektiv nu eftersom det är det jag själv får ta del av. En ofattbar stor procent av de killar jag dansar med är singlar, så det färgar dessa punkter lite grann.
Nu har jag fått svart på vitt att det finns lite olika sätt att tänka om den man dansar med. Jag skriver ur ett manligt perspektiv nu eftersom det är det jag själv får ta del av. En ofattbar stor procent av de killar jag dansar med är singlar, så det färgar dessa punkter lite grann.
- Ah, den här tjejen är singel och alltså finns potential här, kanske läge att mysa lite extra. (Jo, visst händer det även mig ända tills de inser fakta och vi hamnar på punkt 3.)
- Ah, den här tjejen är singel, då är det bäst att hålla sig på mattan så att hon inte tror att jag är intresserad av annat än dans. (Förnuftigt inte sant!?)
- En upptagen tjej, men gud så trist, jaja, jag kan väl prata av den här dansen då... (Ursäkta att jag råkar va en av de lyckliga... för jo, det händer faktiskt!)
- En upptagen tjej, gud så trevligt, här kan man mysa på helt safe! Hon förstår ju ändå att jag inte stöter på henne. (Hur tänker de här killarna egentligen???)
- En tjej, trevligt, nu dansar vi! (Tack och lov verkar de flesta tänka så!)
Punkt 3 och 4 är mest intressanta eftersom jag råkar vara upptagen och upplever båda lite nu och då. Jag har varit med om ett tydligt exempel på att jag blev ointressant när jag berättade att jag var gravid. Ingen mysfox längre sen dess. Så trist eftersom han va en toppfavorit. Då. :(
Punkt 4 då. Att man är upptagen betyder nödvändigtvis inte att man inte påverkas av beröring eller andra komplimanger. Att man är upptagen betyder inte att det är fritt fram, det borde vem som helst begripa. Dels för att man såklart ändå har sina egna gränser och dels för att det finns en partner, kanske i lokalen eller hemma, att ta hänsyn till.
Jag vet att jag tjatat om det förut, men man måste vara lyhörd för den andras signaler. Alla relationer ser olika ut och har olika regler och det måste man känna av. Man kan också se varje dans som en kort relation och då gäller samma sak. Därför dansar man inte lika med alla. Att jag dansar på ett visst sätt med en kille betyder inte att det är mitt sätt att dansa, utan det är mitt sätt att dansa med just honom.
Jag ser inte upptagna män som lovligt byte, snarare tvärtom. Jag har respekt för andras förhållanden och vill inte bli föremål för någon frus eller flickväns svartsjuka. Istället försöker jag vara extra lyhörd för vad det är som gäller. Hellre "fråga" försiktigt än att spela ut hela sitt register på en gång. Dans kan vara nog så intressant ändå.
tisdag 20 januari 2009
10-månaderskontroll
Nu har Tove och jag varit på BVC och kollat kurvorna. Hennes kurvor alltså. Jag har inga kvar...Trots att hon kan så mycket är hon fortfarande bara en liten plutt. 68,5 cm över havet och 8,5kg är inte mycket att skryta med. På två månader har hon vuxit 2,3 cm och 1,5 kg. Vi träffade läkaren i dag också. Tove fick små kuber som hon skulle ta i båda händerna och slå mot varann. Tove tog kuberna och testade att äta en i taget. Sen fick hon en liten pärla att plocka upp med tumme och pekfinger och det gjorde hon så fint. Hon har övat på många små majskorn. Pärlan satt fast i ett snöre så den gick inte att äta upp. Det var synd tyckte Tove. Läkaren kände och klämde lite också.
Sen visade ju Tove att hon kunde gå. Och peka. Och klappa händerna. Och spela på läppen. Och prata. Babababa. A-bu. Succé förstås. Det blev lite extra uppmärksammat att hon går. Jag vet att det är tidigt men inte jätteovanligt vid den här åldern. Men att hon är så liten gör nog att det blir extra speciellt. Det ser ju så lustigt ut.
Ärliga blå ögon
Jag är verkligen urdålig på att låtsas. Att låtsas vara glad när jag är ledsen, att låtsas tycka om när jag inte gör det. Och jag hatar när andra människor låtsas. När någon kommer fram och säger "Heeeeej gumman!!" med stora kramen fast man ser att de egentligen tänker "Hej bitch, du kan få en kram bara för att det ser bra ut mot alla som ser på..."
Värst av allt är gamla skolkamrater som man kan stöta på av misstag som tror att man glömt allt. Nono, här har inte glömts nåt. Det som hände för femton år sedan sitter fortfarande som djupa ärr i hjärtat och det spelar ingen roll att vi nu är vuxna. Jag kanske är den mest långsinta personen nånsin, men det skiter jag i. Eftersom jag inte kan låtsas undviker jag helst konfrontationer som kan vara jobbiga och av bara farten även en och annan som jag inte borde.
Jag kan inte låtsas för det står med stora bokstäver i mina ögon hur jag mår, vad jag känner och vad jag tycker. Bara man har förmågan att läsa så står det där. På det stora hela tycker jag det är skönt att ha så ärliga ögon. Jag har varken ork eller anledning att gömma mig bakom ett skal. Det är lättare för omgivningen att anpassa sig om de vet vem man är och det syns hur man mår. De starkaste känslorna är kärlek och sorg och de syns därför mest. Det kommer lätt tårar av båda orsakerna dessutom.
Men det ställer till med en del också. Även på och vid sidan av dansgolvet. Efter en dans som för mig var sådär, jag kanske till och med känt mig obekväm med killen, men han släpper mig och säger typ "Wow, vad bra det var!!" Då önskar jag att jag kunde spela med så killen slipper se att "fan, hon tyckte det här var en riktig pina". Det spelar ingen roll vad jag säger för jag är säker på att det syns vad jag egentligen tyckte. Och ju mer jag anstränger mig så att mina känslor inte ska synas ju konstigare blir det.
I och med att jag själv är så medveten om det här tror jag också att jag kanske har lättare att se igenom andra människor. Se när de låtsas vara nån de egentligen inte är. Se att munnen ler men ögonen är ledsna. Men även se kärlek i ögonen när den finns där.
Värst av allt är gamla skolkamrater som man kan stöta på av misstag som tror att man glömt allt. Nono, här har inte glömts nåt. Det som hände för femton år sedan sitter fortfarande som djupa ärr i hjärtat och det spelar ingen roll att vi nu är vuxna. Jag kanske är den mest långsinta personen nånsin, men det skiter jag i. Eftersom jag inte kan låtsas undviker jag helst konfrontationer som kan vara jobbiga och av bara farten även en och annan som jag inte borde.
Jag kan inte låtsas för det står med stora bokstäver i mina ögon hur jag mår, vad jag känner och vad jag tycker. Bara man har förmågan att läsa så står det där. På det stora hela tycker jag det är skönt att ha så ärliga ögon. Jag har varken ork eller anledning att gömma mig bakom ett skal. Det är lättare för omgivningen att anpassa sig om de vet vem man är och det syns hur man mår. De starkaste känslorna är kärlek och sorg och de syns därför mest. Det kommer lätt tårar av båda orsakerna dessutom.
Men det ställer till med en del också. Även på och vid sidan av dansgolvet. Efter en dans som för mig var sådär, jag kanske till och med känt mig obekväm med killen, men han släpper mig och säger typ "Wow, vad bra det var!!" Då önskar jag att jag kunde spela med så killen slipper se att "fan, hon tyckte det här var en riktig pina". Det spelar ingen roll vad jag säger för jag är säker på att det syns vad jag egentligen tyckte. Och ju mer jag anstränger mig så att mina känslor inte ska synas ju konstigare blir det.
I och med att jag själv är så medveten om det här tror jag också att jag kanske har lättare att se igenom andra människor. Se när de låtsas vara nån de egentligen inte är. Se att munnen ler men ögonen är ledsna. Men även se kärlek i ögonen när den finns där.
måndag 19 januari 2009
Påskfestivalplaner
Elin och jag började prata Påskfestival i går på väg till Skultuna. Gänget har tänkt sig dit igen nu efter ett uppehåll på ett år. Vi har nu inte dansat squaredance sedan Danish Square Dance Convention i juni 2007. Hujedamej, hur ska det gå. "Jag kommer va livrädd" sa Elin. "Jamen, då är det som vanligt, du har ju varit livrädd senaste tio åren" sa jag förstående.
Påskfestivalen håller till på Örebro Universitet. Fyra hallar med dans på nivåerna B-C1 i totalt arton timmar under helgen. Samt givetvis sedvanligt afterparty med 'vanlig' dans till dansbandet Elegance. :) Flyer att kika på.
Kollade upp vilka callers det är och det var inte riktigt det vanliga gänget. Vi har dock dansat till alla förut. Nils Trottmann (Tyskland), Bronc Wise (USA, fast numera Sverige), Thomas Hedberg och Jack Borgström. Den enda som känns lite ny är Nils, han har jag nog bara dansat till på nåt Convention eller så förut. Jag minns honom för att han var ung och snygg, i alla fall då. ;)
Det var två andra squaredancetjejer på Skultuna i går faktiskt. Ja, två som vi kände igen alltså. Det har förhoppningsvis hänt en del sen vi var med sist... Kul ska det bli i alla fall. Kanske man borde ta tag i och boka lite hotell och sånt...
Påskfestivalen håller till på Örebro Universitet. Fyra hallar med dans på nivåerna B-C1 i totalt arton timmar under helgen. Samt givetvis sedvanligt afterparty med 'vanlig' dans till dansbandet Elegance. :) Flyer att kika på.
Kollade upp vilka callers det är och det var inte riktigt det vanliga gänget. Vi har dock dansat till alla förut. Nils Trottmann (Tyskland), Bronc Wise (USA, fast numera Sverige), Thomas Hedberg och Jack Borgström. Den enda som känns lite ny är Nils, han har jag nog bara dansat till på nåt Convention eller så förut. Jag minns honom för att han var ung och snygg, i alla fall då. ;)
Det var två andra squaredancetjejer på Skultuna i går faktiskt. Ja, två som vi kände igen alltså. Det har förhoppningsvis hänt en del sen vi var med sist... Kul ska det bli i alla fall. Kanske man borde ta tag i och boka lite hotell och sånt...
En ny dansbebis!
Jag har ju glömt att skriva att ännu en dansbebis sett dagens ljus! Våra vänner Mattias och Sara fick en liten Tilda i lördags! Stort Grattis säger jag och det ska bli så roligt att ses så småningom! :)
Shake - What a night!!!
Att det kan vara sån skillnad på två danskvällar!! Shake på Skultuna igår var så sjukt braaaaaaaaa!! Shake spelar så underbart bra låtar precis hela tiden, man behöver aldrig känna att man slösar bort nån bra kille på nån dålig låt eller vice versa. Utan det är bara total njutning från start till mål. Det var också otrolig stämning på golvet med applåder och jubel - härligt!
Det var precis lagom med folk. Hela golvet var guldbestrött denna kväll så det var bara att beta av guldkorn efter guldkorn. Och jag törs påstå att vi fyra som kom i våran bil inte heller direkt sänkte nivån. ;) Bror, jag och Elin hade fint sällskap av en kille som är utnämnd till "Norrlands bästa foxare" av en bloggande kollega till mig. ;) Jag fick äran på första låtarna och ja, man vill ju bara jubla.. :) Han är dessutom en duktig buggkille. Vi har dansat några gånger förut och det börjar sätta sig nu. Kul!
Mina två favorit-Magnusar var där och bjöd på grymma danser. Med Magnus1 blev det så galet rolig bugg. Det är så få jag kan dansa sån bugg med, totalt ohämmat och busigt. Så KUUUUL!!! Sen är båda så grymma foxare så man nästan blir tårögd. (Elins uttryck..) En annan höjdardans var med en av alla pojkvänner som heter Daniel, vi har dansat några gånger och det har blivit bättre för varje gång, men nu börjar det bli svårt att toppa...
Hann dansa med de flesta som jag önskade, idel favoriter och även en ett par nya killar hann jag med. Det är verkligen en ynnest att få vara tjej och få njuta av alla killars olika foxstilar. Det finns ju inte två som dansar lika. Och jo, jag fick dansa sista och extra denna gång och jag blev sååå väl omhändertagen! ;)
Jag var så full av energi igår och alla duktiga killar fick veta precis vad jag tyckte om att dansa med dom. Med tanke på förra inlägget om danskomplimanger så har jag en bra; "Jag dansar väldigt gärna med dig..." Säg det med lite raspig röst i killens öra så ska du se att han blir glad. Hihi.
Danskvällen igår var dans när det är som allra bäst på alla sätt. Jag hade mer energi när jag åkte hem än när jag kom dit och kvällen försvann alltför fort. Det här var också kvällen när "bänkincidenten" ägde rum. ;) Nu är det bara till att räkna ner till nästa dans... *GLAD*
Det var precis lagom med folk. Hela golvet var guldbestrött denna kväll så det var bara att beta av guldkorn efter guldkorn. Och jag törs påstå att vi fyra som kom i våran bil inte heller direkt sänkte nivån. ;) Bror, jag och Elin hade fint sällskap av en kille som är utnämnd till "Norrlands bästa foxare" av en bloggande kollega till mig. ;) Jag fick äran på första låtarna och ja, man vill ju bara jubla.. :) Han är dessutom en duktig buggkille. Vi har dansat några gånger förut och det börjar sätta sig nu. Kul!
Mina två favorit-Magnusar var där och bjöd på grymma danser. Med Magnus1 blev det så galet rolig bugg. Det är så få jag kan dansa sån bugg med, totalt ohämmat och busigt. Så KUUUUL!!! Sen är båda så grymma foxare så man nästan blir tårögd. (Elins uttryck..) En annan höjdardans var med en av alla pojkvänner som heter Daniel, vi har dansat några gånger och det har blivit bättre för varje gång, men nu börjar det bli svårt att toppa...
Hann dansa med de flesta som jag önskade, idel favoriter och även en ett par nya killar hann jag med. Det är verkligen en ynnest att få vara tjej och få njuta av alla killars olika foxstilar. Det finns ju inte två som dansar lika. Och jo, jag fick dansa sista och extra denna gång och jag blev sååå väl omhändertagen! ;)
Jag var så full av energi igår och alla duktiga killar fick veta precis vad jag tyckte om att dansa med dom. Med tanke på förra inlägget om danskomplimanger så har jag en bra; "Jag dansar väldigt gärna med dig..." Säg det med lite raspig röst i killens öra så ska du se att han blir glad. Hihi.
Danskvällen igår var dans när det är som allra bäst på alla sätt. Jag hade mer energi när jag åkte hem än när jag kom dit och kvällen försvann alltför fort. Det här var också kvällen när "bänkincidenten" ägde rum. ;) Nu är det bara till att räkna ner till nästa dans... *GLAD*
söndag 18 januari 2009
Full fart framåt
Tove har nu gått i fyra dagar och hon är redan betydligt stadigare på benen än i tisdags. Det är otroligt vad fort det går. Nu förflyttar hon sig nästan mer till fots än vad hon kryper och hon har också ställt sig upp utan stöd ett par gånger. Snacka om balans, styrka och koordination i ett pyttelitet rött paket!
lördag 17 januari 2009
Sköna komplimanger..?
Toppfavoritpotentialkillen (phu vilket ord!) från igår sa efter vår första fox att "du är så skön....eller får man säga så???" Nja...sa jag, det känns ju inte helt rätt, det beror på vem som säger det och hur det sägs. "Men 'bra' låter ju så torftigt liksom" tyckte han "du är så bra, jaha, men det är mycket som är bra.." Ja, det höll jag ju med om.
Det är inte alldeles lätt att hitta rätt nivå när man vill ge dans(fox)komplimanger. Men jag har fått höra "Åh, Frida du är så skön att dansa med..." mumlas i mitt öra med mörk röst några gånger, senast på Mälarsalen förra veckan, och burr...nä...det är få män som kan leverera en sån replik på ett bra sätt, även fast jag såklart ändå tar det som en komplimang.
Foxgubben från igår sa att jag var så "lättförd" och det var en väldigt lämplig neutral komplimang från en som är så pass mycket äldre tycker jag. "Skön" hade känts helt fel.
Det är ju härligt med komplimanger och jag har fått min beskärda del för några år framöver känns det som. Vissa kan säga nästan vad som helst utan att det känns fel på något sätt. Det handlar om personkemi. Som vanligt.
Det är inte alldeles lätt att hitta rätt nivå när man vill ge dans(fox)komplimanger. Men jag har fått höra "Åh, Frida du är så skön att dansa med..." mumlas i mitt öra med mörk röst några gånger, senast på Mälarsalen förra veckan, och burr...nä...det är få män som kan leverera en sån replik på ett bra sätt, även fast jag såklart ändå tar det som en komplimang.
Foxgubben från igår sa att jag var så "lättförd" och det var en väldigt lämplig neutral komplimang från en som är så pass mycket äldre tycker jag. "Skön" hade känts helt fel.
Det är ju härligt med komplimanger och jag har fått min beskärda del för några år framöver känns det som. Vissa kan säga nästan vad som helst utan att det känns fel på något sätt. Det handlar om personkemi. Som vanligt.
Wahlströms sucks big time
Att jag alltid glömmer att det låter liiiika heeela kvälleeeeen. Såååå trista foxar, ingen känsa alls!! De spelar dock förvånandsvärt bra bugglåtar, men igår var det inte inte drag nånstans. De brukar dra bra folk så därför brukar kvällarna ändå bli bra, men igår så var det glest mellan guldkornen. Det blev tydligt att det verkligen krävs toppfavoriter på plats för att Wahlströms ska bli bra.
Kvällens i särklass mysigaste dans blev med en kille som jag dansade med i Gävle. Då foxade vi bara ett antal låtar men nu visade det sig att han var en hejare på bugg också. Men foxen....mums!! (Sorry att jag lånar det uttrycket ;) ) Vi hade hoppats hinna dansa en gång till men så blev det tyvärr inte.
Det har diskuteras på DM i veckan om hur man håller och vad som är intimt och inte. En tjej ville nämligen inte se att andra tjejer höll på hennes killes höft. Men jag kan säga att det som är mest intimt enligt mig knappast har med höften att göra. Däremot som han höll...det är det bästa...och jag har bara dansat så med en kille en gång förut. Myyyys.
En "gubbe" bjöd upp som visade sig vara en riktig foxklippa, hoppas jag inte såg alltför skeptisk ut i början. En annan ny kille hade förvisso ganska bra känsla men vi kom ingen vart och då blir jag ganska snabbt uttråkad. Man vill ju gärna ha lite förflyttnig i alla fall!
Kvällens andra toppdans blev på slutet med en kille som jag dansar med nån gång om året sådär. Vi borde definitivt dansa oftare för vi funkar väldigt bra ihop och det skulle verkligen kunna bli galet bra om vi fick till det lite mer frekvent. Han har väldigt egen stil i buggen men för så otroligt självklart att man blir alldeles lycklig och foxen är också riktigt riktigt bra. Toppfavoritpotential på den helt klart.
Blev uppbjuden till sista av en kille som jag sällan dansar med. Jag bjuder sällan upp för jag tycker inte vi funkar bra i foxen. Jag kan följa men jag får verkligen ingen känsla alls. Buggen däremot går skitbra. Jag vet att vissa tjejer tycker att den här killen är såååå braaaaa, så det känns som det är lite som att kasta pärlor för svin, där jag är svinet då. Nöff, nöff.
Både Elin och jag summerade kvällen som att den var ganska rolig trots att det verkligen inte var bra. Vi hann umgås med lite folk och dansa några riktigt bra danser. En bra uppladdning inför söndagen kan man säga. För då ska vi rocka!!
Kvällens i särklass mysigaste dans blev med en kille som jag dansade med i Gävle. Då foxade vi bara ett antal låtar men nu visade det sig att han var en hejare på bugg också. Men foxen....mums!! (Sorry att jag lånar det uttrycket ;) ) Vi hade hoppats hinna dansa en gång till men så blev det tyvärr inte.
Det har diskuteras på DM i veckan om hur man håller och vad som är intimt och inte. En tjej ville nämligen inte se att andra tjejer höll på hennes killes höft. Men jag kan säga att det som är mest intimt enligt mig knappast har med höften att göra. Däremot som han höll...det är det bästa...och jag har bara dansat så med en kille en gång förut. Myyyys.
En "gubbe" bjöd upp som visade sig vara en riktig foxklippa, hoppas jag inte såg alltför skeptisk ut i början. En annan ny kille hade förvisso ganska bra känsla men vi kom ingen vart och då blir jag ganska snabbt uttråkad. Man vill ju gärna ha lite förflyttnig i alla fall!
Kvällens andra toppdans blev på slutet med en kille som jag dansar med nån gång om året sådär. Vi borde definitivt dansa oftare för vi funkar väldigt bra ihop och det skulle verkligen kunna bli galet bra om vi fick till det lite mer frekvent. Han har väldigt egen stil i buggen men för så otroligt självklart att man blir alldeles lycklig och foxen är också riktigt riktigt bra. Toppfavoritpotential på den helt klart.
Blev uppbjuden till sista av en kille som jag sällan dansar med. Jag bjuder sällan upp för jag tycker inte vi funkar bra i foxen. Jag kan följa men jag får verkligen ingen känsla alls. Buggen däremot går skitbra. Jag vet att vissa tjejer tycker att den här killen är såååå braaaaa, så det känns som det är lite som att kasta pärlor för svin, där jag är svinet då. Nöff, nöff.
Både Elin och jag summerade kvällen som att den var ganska rolig trots att det verkligen inte var bra. Vi hann umgås med lite folk och dansa några riktigt bra danser. En bra uppladdning inför söndagen kan man säga. För då ska vi rocka!!
fredag 16 januari 2009
Solen går ner nu
Elin är på väg hit så vi kommer hinna umgås lite innan dansen ikväll. Trevligt. Jag försöker att inte ha några jätteförväntningar inför kvällen. Jag vet en favorit, ja, eller ett fan kanske jag ska säga, som ska dit, så jag lär bli väl omhändertagen om jag så vill *visslar*. Det kommer också ett par nya långväga som ska testas. ;) Elin har heta tips nämligen. Kul, kul.
Jag har heller inte hört Wahlströms sen de blev fem så det ska bli intressant att se och höra om det är nån skillnad. Wahlströms är ju synonymt med trist men ändå riktigt dansbart enligt mig. Det vore ju heller inte dumt med samma uppbjudningsfrekvens som i fredags men det är nog att hoppas på för mycket. Ja, vi får se vad det blir av kvällen. Jag lär väl sammanfatta som vanligt i morgon antar jag. :)
Jag har heller inte hört Wahlströms sen de blev fem så det ska bli intressant att se och höra om det är nån skillnad. Wahlströms är ju synonymt med trist men ändå riktigt dansbart enligt mig. Det vore ju heller inte dumt med samma uppbjudningsfrekvens som i fredags men det är nog att hoppas på för mycket. Ja, vi får se vad det blir av kvällen. Jag lär väl sammanfatta som vanligt i morgon antar jag. :)
Förvandlingen
Råkade ramla in på SVT-sportens blogg där Jonas Karlsson har beskrivit en helt vanlig arbetsdag på SVT sport eller "dagen då Jacob Hård förvandlades från häst till god fe"! Det är det där med kommunikation igen. Att det ska va så svårt. Mycket underhållande. Läs inlägget här.
Foxcitat
"Fan... en gång i tiden var De nöjd om man höll takten och inte krockade... nu ska man vara 'spännande' också... :-/
Foxen börjar mer och mer att lika ett äktenskap..."
~Svenjo (DM)
*fniss*
Foxen börjar mer och mer att lika ett äktenskap..."
~Svenjo (DM)
*fniss*
torsdag 15 januari 2009
Tipp topp
Torsdagen har passerat i en väldig fart. Toves morfar kom hit en sväng för att kolla in de små stegen. Vi gick en skön vinterpromenad ner till sjön. På hemväg passade jag på att köpa lite band i tygaffären och fixade sen till en topp som jag aldrig kunnat ha för den bara ramlar av. Den har helt bar rygg och det räckte med det tyckte jag. ;) Nu har jag knåpat lite så att den ska sitta kvar under dansen. Tjusigt värre. Premiär i morgon kanske?
onsdag 14 januari 2009
Och hon går och går...
Ja, det är helt sjukt. Nu går hon från vardagsrumsbordet, ut i köket och tillbaka igen.
Träff med chefen
Jag har verkligen en jättebra chef på bemanningsföretaget! Hon är så go och har sån förståelse för vad jag vill och kan. Vi hade ett bra samtal idag och måste nu bara invänta facket innan vi kan skriva nya papper. Även om det är en ambulerande tjänst kommer jag att få behålla min lön och det trodde jag kanske inte riktigt. Övriga villkor var också bättre än jag trodde eftersom jag varit anställd så länge.
Nu vill ju varken hon eller jag att jag ska vara ambulerande men det är en nödlösning om inget annat dyker upp, eller tills något annat dyker upp. Vi kommer leta efter nåt bättre på varsitt håll.
Chefen har velat träffa Tove sedan hon var nyfödd och hade hoppats att jag skulle ta med henne idag. Men eftersom vi skulle prata business ville jag inte det. Och så besviken hon blev! Men jag lovade att ta med henne när jag ska tillbaka och skriva på. :)
Nu vill ju varken hon eller jag att jag ska vara ambulerande men det är en nödlösning om inget annat dyker upp, eller tills något annat dyker upp. Vi kommer leta efter nåt bättre på varsitt håll.
Chefen har velat träffa Tove sedan hon var nyfödd och hade hoppats att jag skulle ta med henne idag. Men eftersom vi skulle prata business ville jag inte det. Och så besviken hon blev! Men jag lovade att ta med henne när jag ska tillbaka och skriva på. :)
tisdag 13 januari 2009
Tove går!!
Ikväll har hon verkligen kommit på det! Hon har gått mellan tv-bänken och soffan förut men nu har hon plötsligt fattat att hon faktiskt kan! Nu har hon också gått andra små sträckor fram och tillbaka och även lite längre bitar. Hon sätter sig när det behövs. Här kommer första filmbeviset... :)
En lite längre bit...
Sen vart det full fart kan man säga!! Har gjort filmen i dubbel hastighet så den inte blir så lång och dessutom lite roligare. ;) Tyvärr blir det inget ljud då men det får gå ändå.
Händer och tänder
Vi har försökt lära Tove klappa i händerna. Det har inte gått så bra, hennes små fingrar är bara böjda och mjuka och då blir det liksom inget. Men nu satt hon plötsligt i mitt knä och klappade! Jag klappade jag också, och då klappade hon igen. Så nu kan hon det. :)
Sen la hon sig på rygg i mitt knä så jag såg rätt in i munnen på henne och då såg jag en ny tand som är på väg ut. Tanden bredvid framtanden i överkäken. Hon har ju inte ens framtänder uppe än så det känns som att de kommer lite i fel ordning.
Sen la hon sig på rygg i mitt knä så jag såg rätt in i munnen på henne och då såg jag en ny tand som är på väg ut. Tanden bredvid framtanden i överkäken. Hon har ju inte ens framtänder uppe än så det känns som att de kommer lite i fel ordning.
Med sikte mot helgen
Sitter och väntar på att Daniel ska ringa. Han opererar sin fot idag och jag ska hämta honom när det är klart. Vet inte alls när det blir för han skulle sövas visst. Han blir nog hemma resten av veckan så det blir ännu mer "semester" här. Idag händer inte så mycket annat, i morgon ska jag till bemanningsföretaget och sen ska jag träffa Elin en stund.
Men jag siktar som vanligt på veckans danser. Dubbelt upp denna helg. Daniel är ju konvalescent och som den förstående sambo jag är så åker jag och dansar två kvällar under helgen. ;) Wahlströms på Yesterday och Shake i Skultuna. Elin ska med på båda danserna så det ska bli jättekul. Yesterday är ju alltid kul oavsett band och Shake är ju bäst så det kommer också bli toppen. Jag får se till att göra en lite stabilare bokning till sista dansen den gången, så jag verkligen får dansa de där bra låtarna. ;)
Men jag siktar som vanligt på veckans danser. Dubbelt upp denna helg. Daniel är ju konvalescent och som den förstående sambo jag är så åker jag och dansar två kvällar under helgen. ;) Wahlströms på Yesterday och Shake i Skultuna. Elin ska med på båda danserna så det ska bli jättekul. Yesterday är ju alltid kul oavsett band och Shake är ju bäst så det kommer också bli toppen. Jag får se till att göra en lite stabilare bokning till sista dansen den gången, så jag verkligen får dansa de där bra låtarna. ;)
måndag 12 januari 2009
Tove 10 månader
Lilla tösen har passerat tiomånadersdagen. Ynka två månader kvar till födelsedagen. Det är läskigt vad fort det går. Hon går mer och mer nu. Förflyttar sig mellan möblerna med ett par tre steg fritt emellan. Och om man går med henne behöver hon bara hålla i ett finger med ena handen för att känna lite stöd. Det är inte länge kvar nu förrän hon går helt själv på riktigt. Nästa vecka är det dags för tiomånaderskontroll på BVC. Då ska de fråga om hon har börjat dra sig upp på fötter än...
I morse vaknade jag med ett ryck då jag trodde hon höll på att ramla ur sängen. Hon sov hos oss i natt nämligen. Men när jag slog upp ögonen stod hon vid Daniels sängbord och sög på hans väckarklocka. Hon har alltså tagit sig ner själv utan att slå sig. Vi har försökt lära henne att det är fötterna som ska ner först och när vi myst ett tag i sängen igen så tog hon sig ner precis så. Medvetet eller inte? Man kan nästan ställa klockan efter henne nu på morgnarna, 7.45 vaknar hon. Jag ammar bara på morgnarna nu. När Tove bitit mig tre kvällar i rad fick jag nog.
Tove har också börjat göra ljud med tungan. Så istället för "bababa" och såna ljud så säger hon nu långa ramsor "abljabljablja" ungefär. Annars är favoritordet "a-bö" som nog betyder massa olika saker. Hon har kommit på att man kan skrika ganska högt om man verkligen vill något och lägga sig raklång på mage på golvet om man ska tycka lite extra synd om henne. Hon lägger också huvudet på sne, för att bli extra söt tror jag. :)
Det märks att nåt stort har hänt bara de senaste två veckorna. Det går att busa med henne nu på ett helt annat sätt än tidigare. Hon är helt med på vad som händer. Man kan jaga henne, "hota" med att killa henne och så och hon skrattar bara hon ser vad som är på gång. Och hon vet så väl vad hon inte får göra. Äta kattsand till exempel. Om vi glömt stänga toadörren och man kommer på det precis när hon hunnit fram till lådan, kastar hon sig ner för att få tag i lite sand med händerna innan det är för sent. Likaså kattmaten. Jättekul att plaska i vattenskålen och de små torrfoderpillerna är ju så lagom stora att stoppa i sig. Hon brukar vara väääldigt tyst när hon närmar sig kattmaten...
Tove är också lite mer för att mysa nu. Man kan sitta och gosa när hon är trött utan att hon bara vill sprattla iväg. Hon verkar tycka det är mysigt i sin säng och är oftast lugn när man lägger ner henne. Nu har hon vaknat och sitter och leker i sängen hör jag (speldosan spelar) så nu är det bäst jag går och hämtar henne. :)
I morse vaknade jag med ett ryck då jag trodde hon höll på att ramla ur sängen. Hon sov hos oss i natt nämligen. Men när jag slog upp ögonen stod hon vid Daniels sängbord och sög på hans väckarklocka. Hon har alltså tagit sig ner själv utan att slå sig. Vi har försökt lära henne att det är fötterna som ska ner först och när vi myst ett tag i sängen igen så tog hon sig ner precis så. Medvetet eller inte? Man kan nästan ställa klockan efter henne nu på morgnarna, 7.45 vaknar hon. Jag ammar bara på morgnarna nu. När Tove bitit mig tre kvällar i rad fick jag nog.Tove har också börjat göra ljud med tungan. Så istället för "bababa" och såna ljud så säger hon nu långa ramsor "abljabljablja" ungefär. Annars är favoritordet "a-bö" som nog betyder massa olika saker. Hon har kommit på att man kan skrika ganska högt om man verkligen vill något och lägga sig raklång på mage på golvet om man ska tycka lite extra synd om henne. Hon lägger också huvudet på sne, för att bli extra söt tror jag. :)
Det märks att nåt stort har hänt bara de senaste två veckorna. Det går att busa med henne nu på ett helt annat sätt än tidigare. Hon är helt med på vad som händer. Man kan jaga henne, "hota" med att killa henne och så och hon skrattar bara hon ser vad som är på gång. Och hon vet så väl vad hon inte får göra. Äta kattsand till exempel. Om vi glömt stänga toadörren och man kommer på det precis när hon hunnit fram till lådan, kastar hon sig ner för att få tag i lite sand med händerna innan det är för sent. Likaså kattmaten. Jättekul att plaska i vattenskålen och de små torrfoderpillerna är ju så lagom stora att stoppa i sig. Hon brukar vara väääldigt tyst när hon närmar sig kattmaten...Tove är också lite mer för att mysa nu. Man kan sitta och gosa när hon är trött utan att hon bara vill sprattla iväg. Hon verkar tycka det är mysigt i sin säng och är oftast lugn när man lägger ner henne. Nu har hon vaknat och sitter och leker i sängen hör jag (speldosan spelar) så nu är det bäst jag går och hämtar henne. :)
Skit oxå
Min arbetsplats har dragit in min tjänst. Jahapp. Inte för att jag ville jobba där igen, men det var ju skönt att veta att jag hade det som nödlösning. Jag gillade ju min lön iaf... Nu blir det förhandling om en annan slags tjänst hos bemanningsföretaget och sen får jag väl se till att bli lite sugen på att söka nytt jobb. Det känns som att jag behöver terapi för att hitta lite arbetslust och arbetsmoral igen. :(
"Ja, men sämre än så här bli det inte"
Den kommentaren fick jag efter en dans i fredags på Mälarsalen. Vi hade dansat en bugg som kanske inte var en av våra bästa. Jag sa att jag inte tyckte jag "satte" låten ordentligt och så. Och då säger min kära danspartner det där! Jag tittade på honom mycket fundersam och undrade vad fan han menar egentligen. Så dåligt var det väl ändå inte!??
"Ja, vår lägstanivå är så jäkla hög så det blir inte sämre än såhär!" Jahaaaa! Då blev jag ju glad förstås. Klurigt men roligt sagt. Och nu har jag skrivit det här så nu kommer jag minnas det. :)
"Ja, vår lägstanivå är så jäkla hög så det blir inte sämre än såhär!" Jahaaaa! Då blev jag ju glad förstås. Klurigt men roligt sagt. Och nu har jag skrivit det här så nu kommer jag minnas det. :)
Dags att tänka efter!
Bror och jag har diskuterat sexifieringen av dansen på DM ett tag nu. Jag är som ni vet inte alls så förtjust i det. (Jag skrev senast om det där i mitt inlägg: "Hur intim är en foxtrot?").
Nåväl, vi har båda varit sugna på att skriva nåt om det där och bestämde oss till slut för att skriva ihop. Igår morse lades det ut en helt galet grov text på DM (den är bortplockad nu) och det var liksom droppen, så igår gick vi till handling. Det resulterade i texten "Dags att tänka efter!". Jag känner mig riktigt nöjd med texten men är fortfarande osäker på om vi gjorde rätt som la ut andras texter som exempel, även fast vi gjorde dem lite mer neutrala. Vi diskuterade det länge och frågade också några andra dansare vad de tyckte. Jag vill helst inte stöta mig med någon i onödan.
Jag har nästan ont i magen när jag lägger ut en sån här text men när de flesta kommentarerna visar sig bli positiva kan man andas ut. Phu.
Nåväl, vi har båda varit sugna på att skriva nåt om det där och bestämde oss till slut för att skriva ihop. Igår morse lades det ut en helt galet grov text på DM (den är bortplockad nu) och det var liksom droppen, så igår gick vi till handling. Det resulterade i texten "Dags att tänka efter!". Jag känner mig riktigt nöjd med texten men är fortfarande osäker på om vi gjorde rätt som la ut andras texter som exempel, även fast vi gjorde dem lite mer neutrala. Vi diskuterade det länge och frågade också några andra dansare vad de tyckte. Jag vill helst inte stöta mig med någon i onödan.
Jag har nästan ont i magen när jag lägger ut en sån här text men när de flesta kommentarerna visar sig bli positiva kan man andas ut. Phu.
söndag 11 januari 2009
Underbara Toto
Jag återfann 'Very best of Toto' i skivhyllan häromdagen. En verkligt högkvalitativ dubbel-CD som sedan har gått konstant i spelaren några dagar. Så underbart bra sound och så många dansvänliga låtar. Man blir inte alls danssugen..nähäädå...
Shake spelar ju "I'll be over you" och gör det otroligt bra. En annan låt man gärna skulle foxa till är "Rosanna". Bror och jag provade igår och jo, det gick utmärkt!
Shake spelar ju "I'll be over you" och gör det otroligt bra. En annan låt man gärna skulle foxa till är "Rosanna". Bror och jag provade igår och jo, det gick utmärkt!
lördag 10 januari 2009
Shake på Mälarsalen
När vi kom dit jag och bror så var det betydligt mer folk än vanligt. Vi hade helt bortsett ifrån DBK-effekten. Shake som synts i TV under hösten spelade plötsligt mitt i stan, klart det kom lite nyfikna. Det blev också ganska stökigt i början av kvällen men riktigt dansbart sista halvan. Men så brukar det ju vara på Mälarsalen. Golvet var sämre än vanligt, de har ju haft nån vattenskada där och det var en del skarvar som man kunde fastna i. Hoppas de fixar det.
Kvällen började helt oslagbart. Dansade första med bror och sedan blev jag uppbjuden av fem riktigt bra killar på rad, fyra favoriter och en ny. Det har nog aldrig hänt förut. Blev dessutom uppbjuden flera gånger till under kvällen, och ett par hann inte först så de fick gå igen med besviken min, så antingen var jag hetare än vanligt eller så...nä jag kommer inte på nåt annat... ;)
Foxkillen från annandagen var på plats och vi hann med några danser i mitten. Det är väldigt svårt att inte känna sig uppskattad som kvinna i hans närvaro. Ojojoj vilka blickar och vilka kommentarer och ja just, vilka foxar...hrm... Det är en sak som gör det extra intressant att dansa med honom... och mer tänker jag inte skriva om det. ;)
I slutet av kvällen såg jag till att vara upptagen till större delen med min toppfavorit. Jag dansar gärna med honom på slutet när det finns lite ytor att ta ut svängarna på. Och ojojoj, det var nån av foxarna där som...ja...jösses... Att få vakna upp helt nyfoxad (gillar verkligen det ordet), se killen i ögonen och sen direkt få sjunka in i ännu en fox är inte dumt det...
Men sen slutade kvällen inte alls som jag trodde den skulle göra. Min toppbokning (trodde jag) försvann mitt framför min långa näsa kan man säga och det var riktigt surt att plötsligt sitta på sista när det fanns riktiga ess på plats som jag dessutom vet väldigt gärna hade dansat med mig. En kom till och med fram efteråt och sa det eftersom han hade sett mig sitta. Shakes sista låtar är så grymt bra och som extranummer spelade de DBK-låtarna "Mercy", och "Du ringde från Flen". *Snyyyyft*.
Men bortsett från slutet så var det en av de bästa kvällarna jag haft på Mälarsalen. Inte konstigt med tanke på alla uppbjudningar, bra danser och underbara SHAKE! TACK!!
Kvällen började helt oslagbart. Dansade första med bror och sedan blev jag uppbjuden av fem riktigt bra killar på rad, fyra favoriter och en ny. Det har nog aldrig hänt förut. Blev dessutom uppbjuden flera gånger till under kvällen, och ett par hann inte först så de fick gå igen med besviken min, så antingen var jag hetare än vanligt eller så...nä jag kommer inte på nåt annat... ;)
Foxkillen från annandagen var på plats och vi hann med några danser i mitten. Det är väldigt svårt att inte känna sig uppskattad som kvinna i hans närvaro. Ojojoj vilka blickar och vilka kommentarer och ja just, vilka foxar...hrm... Det är en sak som gör det extra intressant att dansa med honom... och mer tänker jag inte skriva om det. ;)
I slutet av kvällen såg jag till att vara upptagen till större delen med min toppfavorit. Jag dansar gärna med honom på slutet när det finns lite ytor att ta ut svängarna på. Och ojojoj, det var nån av foxarna där som...ja...jösses... Att få vakna upp helt nyfoxad (gillar verkligen det ordet), se killen i ögonen och sen direkt få sjunka in i ännu en fox är inte dumt det...
Men sen slutade kvällen inte alls som jag trodde den skulle göra. Min toppbokning (trodde jag) försvann mitt framför min långa näsa kan man säga och det var riktigt surt att plötsligt sitta på sista när det fanns riktiga ess på plats som jag dessutom vet väldigt gärna hade dansat med mig. En kom till och med fram efteråt och sa det eftersom han hade sett mig sitta. Shakes sista låtar är så grymt bra och som extranummer spelade de DBK-låtarna "Mercy", och "Du ringde från Flen". *Snyyyyft*.
Men bortsett från slutet så var det en av de bästa kvällarna jag haft på Mälarsalen. Inte konstigt med tanke på alla uppbjudningar, bra danser och underbara SHAKE! TACK!!
Punkterad
Danskvällen igår kunde gått till historien som en av de bästa hittills på Mälarsalen. Istället åkte jag hem riktigt besviken. Fan, så jäkla onödigt! Ett antiklimax som heter duga. Pyyyyyyys...... :*(
fredag 9 januari 2009
Ölandsprogrammet 2009
Så här ser det ut:
lör 27/6 Nonstop:Shake & Expanders
sön 28/6 Blender
mån 29/6 Nonstop:Casanovas & Kindbergs
tis 30/6 Perikles
ons 1/7 Bhonus
tors 2/7 Zlips
fre 3/7 Jannez
Då blir det alltså, Shake&Expanders(halva kvällen), Blender, Perikles och Zlips för mig i år. :)
lör 27/6 Nonstop:Shake & Expanders
sön 28/6 Blender
mån 29/6 Nonstop:Casanovas & Kindbergs
tis 30/6 Perikles
ons 1/7 Bhonus
tors 2/7 Zlips
fre 3/7 Jannez
Då blir det alltså, Shake&Expanders(halva kvällen), Blender, Perikles och Zlips för mig i år. :)
Rörigt i tröttmössan
Jag är trött idag. Somnade inte förrän sent. Det snurrade i huvudet av saker som är aktuella. Fick svar på köreriet och får provsjunga och ställa mig på kö om jag blir godkänd. Hjäääälp, det verkar riktigt läskigt!! Jag gjorde också en första ansats mot nytt jobb även fast det tar emot precis hur mycket som helst.
För att få alla jobbiga tankar ur huvudet tänkte jag tillbaka på kryssningen istället. Jag har väldigt lätt att återskapa känslor ur minnen och kanske dessutom ett osedvanligt gott minne för detaljer som gör mig glad. Så jag somnade nog med ett leende till slut. ;) Ska återigen försöka låta bli att bli övertänd inför kvällens dans, höga förväntningar och Mälarsalen går inte riktigt hand i hand. Det som är lite trist är att jag kanske får åka själv.
Igår var jag och Tove hos morfar och Tove fick testa bärstolen för första gången. Hon fann sig väl tillrätta och somnade efter ett tag. Kika på bilden i pappas blogg.
För att få alla jobbiga tankar ur huvudet tänkte jag tillbaka på kryssningen istället. Jag har väldigt lätt att återskapa känslor ur minnen och kanske dessutom ett osedvanligt gott minne för detaljer som gör mig glad. Så jag somnade nog med ett leende till slut. ;) Ska återigen försöka låta bli att bli övertänd inför kvällens dans, höga förväntningar och Mälarsalen går inte riktigt hand i hand. Det som är lite trist är att jag kanske får åka själv.
Igår var jag och Tove hos morfar och Tove fick testa bärstolen för första gången. Hon fann sig väl tillrätta och somnade efter ett tag. Kika på bilden i pappas blogg.
torsdag 8 januari 2009
I väntan på dans..
Idag är dan före dans. Ja, nu börjar den ständiga nedräkningen mot fredagskvällarna igen. Shake på Mälarsalen. Love Shake!!! Mälarsalen...jaja...men jag vet att jag kommer få en riktigt trevlig kväll så det ser jag verkligen fram emot. :P
Igår blev det också klart att helgen om två veckor blir en riktig tjejhelg. Daniel åker upp till Umeå med Tove och sin opererade fot och jag och Elin ska på tjejstylingkurs (bugg) lördag och söndag. Men först ska vi värma upp på Mälarsalen till Blender på fredagen och sen kanske det blir Zlips i Norrtälje på lördagkvällen om inget närmare dansalternativ dyker upp. Jag tror, nä, jag VET att vi kommer va trötta på söndag kväll. Och det ser jag fram emot! :)
Nu har jag också varit modig och tagit det första lilla steget mot eventuell sång. Spännande! Nu ska Tove och jag upp till morfar och umgås så att dagen kanske rullar iväg lite fortare.
Igår blev det också klart att helgen om två veckor blir en riktig tjejhelg. Daniel åker upp till Umeå med Tove och sin opererade fot och jag och Elin ska på tjejstylingkurs (bugg) lördag och söndag. Men först ska vi värma upp på Mälarsalen till Blender på fredagen och sen kanske det blir Zlips i Norrtälje på lördagkvällen om inget närmare dansalternativ dyker upp. Jag tror, nä, jag VET att vi kommer va trötta på söndag kväll. Och det ser jag fram emot! :)
Nu har jag också varit modig och tagit det första lilla steget mot eventuell sång. Spännande! Nu ska Tove och jag upp till morfar och umgås så att dagen kanske rullar iväg lite fortare.
onsdag 7 januari 2009
Ölandsproblemet
Jag fick ett svar som gjorde mig mer positiv till mods. Vi får se vart det slutar men en lösning verkar vara på gång i alla fall. :)För övrigt har jag varit väldigt duktig idag och gjort både den ena och den andra nyttan. Dessutom har jag fixat sjukt snygga naglar till på fredag! En nytta så god som någon! ;)
Grattis mamma, jag saknar dig
Daniel (inte min) som skriver Korvasbloggen är pappa till en dotter på åtta månader. Han har skrivit så fint och så igenkännande om sin egen mamma som dog för tio år sedan och hur det kändes när han fick sin egen dotter. Jag grät när jag läst klart kan jag säga. *snyftar*
Läs; Grattis mamma, jag saknar dig.
Läs; Grattis mamma, jag saknar dig.
Vardag igen
Idag började Daniel jobba igen så nu är det vardag som gäller efter all gemensam ledighet. Skönt att det bara är en tredagarsvecka till att börja med.
Igår kväll började vi diskutera Ölandsproblemet på allvar och nu har jag har tagit en första kontakt för att få rätsida på hur vi ska göra. Vi får se vad jag får för svar.
Annars står det inte så mycket på agendan idag. Jag ska försöka få ändan ur och sy upp de nya byxorna så jag slipper göra det i sista stund. Men det är ju bara så tråååkigt. Sen är det mest Tove-pyssel som gäller.
Jonna som höll i west coast swing-kursen har precis lagt ut lite bilder. Du kan kika på dem på hennes hemsida westcoastswing.lejonna.se På första bilden är Arild, vår eminenta lärare.
Igår kväll började vi diskutera Ölandsproblemet på allvar och nu har jag har tagit en första kontakt för att få rätsida på hur vi ska göra. Vi får se vad jag får för svar.
Annars står det inte så mycket på agendan idag. Jag ska försöka få ändan ur och sy upp de nya byxorna så jag slipper göra det i sista stund. Men det är ju bara så tråååkigt. Sen är det mest Tove-pyssel som gäller.
Jonna som höll i west coast swing-kursen har precis lagt ut lite bilder. Du kan kika på dem på hennes hemsida westcoastswing.lejonna.se På första bilden är Arild, vår eminenta lärare.
tisdag 6 januari 2009
Att göra sig av med böcker
Jag har för mycket böcker. Jag har ju skrivit det förut, vi har två bokhyllor och fler ska det inte bli. Men de är överfulla. Jag har redan gjort en ge-bort-hög men vet inte vem som vill ha dem. Jag sökte lite på nätet om hur man ska bli av med sina böcker eftersom det är tabu att slänga dom och hittade följande fantastiska text i bloggen "Rensa i informationsröran"
"Åh, jag vet vilket tabu det är att slänga böcker! Jag vet hur folk vrider sig som maskar när man för detta fruktansvärda på tal – att man skulle slänga en bok.
Det är därför jag säger det här: Släng böcker. Släng dem! Släng dem i papperskorgar, soppåsar, containrar. Slit sönder dem. Elda upp dem. Strimla dem, hacka dem, gräv ner dem i trädgården. Släng dem på vilket sätt du vill. Öva dig i detta!"
Hehe, precis en text i min smak. Läs hela inlägget "Att göra sig av med böcker" och även "Rensa ut gamla böcker" I denna ganska korta och avslutade blogg får du också hjälp med mycket annat som stressar oss utan att vi märker det. Tidningar, TV, reklam, E-post och Internet.
Mysigt med barn
Innan man har egna barn så har man en massa föreställningar hur det kommer att bli. Omgivningen fokuserar mest på negativa saker. Särskilt media och andra som inte har barn; man får aldrig sova, man kan inte göra det man brukar, livet måste anpassas efter barnet, förhållandet kommer utsättas för stora påfrestningar och så vidare, och så vidare.
Det är märkligt att det har blivit såhär. Barn är ju ändå det naturligaste som finns. De har alltid funnits, hör och häpna. Det är först på senare år det har blivit sån cirkus när det gäller barn. IT-samhället har verkligen sina baksidor. Jag har försökt ha inställningen att det inte är så märkvärdigt. (Även fast det är det största i livet, ja, kanske till och med meningen med livet?) Om man ser barn som en naturlig del av livet så kanske det helt enkelt blir en naturlig del av livet. Inte konstigare och mer besvärligt än så. Kanske bara roligt.
Ingenstans har jag läst och ingen har nånsin sagt till mig hur mysigt det är med barn. Myyyyysigt. En liten varm och mjuk kropp som man bara vill krama, snusa i nacken och kittla under fötterna. Nån som skrattar sådär gurglande och älskar en gränslöst tillbaka. Jag tittar på Tove säkert hundra gånger om dagen och undrar hur någon kan vara så söt och så full av energi och livsglädje.
I morse vid åtta hörde jag att Tove vaknat, hon satt i spjälsängen och mornade sig. Hon och jag kröp ner under mitt täcke, jag ammade en stund och sedan när hon var nöjd fick jag ett piggt leende och ett "aba-aba-ba" och hon började stöka runt i sängen. Det kallar jag en mysig morgon!! Man inser att det är så kort tid det kommer vara såhär så det gäller att verkligen ta vara på stunderna.
Självklart är hon ledsen ibland. Som alla andra är hon grinig när hon är hungrig eller trött men det avhjälps snabbt med mat eller sömn. Och man älskar henne lika mycket när hon är ledsen också. Det hör ju till livet. Fantastiskt är det också att ha fört vidare en liten del av sig själv, att se hur hon är lik oss på olika sätt och vad hon kommer få för intressen.
Tove är snart tio månader nu och jag kan inte komma på något som varit negativt med att få barn. Kanske är det för att Tove är så godmodig. Det är sällan vi inte fått sova bra, hon äter bra, det är lätt att ha henne med och lika lätt att lämna henne till barnvakt. Men jag tror att vår inställning påverkar hur hon är mer än man kan tro. I alla fall om jag lyssnar på de förskollärare jag känner.
Mamma Frida har fotat själv...
Tove älskar diskmaskinen, så fort man öppnar den så kommer hon farande. Och så älskar hon att skjuta runt på sin alldeles egna "gå-pall".
Det är märkligt att det har blivit såhär. Barn är ju ändå det naturligaste som finns. De har alltid funnits, hör och häpna. Det är först på senare år det har blivit sån cirkus när det gäller barn. IT-samhället har verkligen sina baksidor. Jag har försökt ha inställningen att det inte är så märkvärdigt. (Även fast det är det största i livet, ja, kanske till och med meningen med livet?) Om man ser barn som en naturlig del av livet så kanske det helt enkelt blir en naturlig del av livet. Inte konstigare och mer besvärligt än så. Kanske bara roligt.
Ingenstans har jag läst och ingen har nånsin sagt till mig hur mysigt det är med barn. Myyyyysigt. En liten varm och mjuk kropp som man bara vill krama, snusa i nacken och kittla under fötterna. Nån som skrattar sådär gurglande och älskar en gränslöst tillbaka. Jag tittar på Tove säkert hundra gånger om dagen och undrar hur någon kan vara så söt och så full av energi och livsglädje.
I morse vid åtta hörde jag att Tove vaknat, hon satt i spjälsängen och mornade sig. Hon och jag kröp ner under mitt täcke, jag ammade en stund och sedan när hon var nöjd fick jag ett piggt leende och ett "aba-aba-ba" och hon började stöka runt i sängen. Det kallar jag en mysig morgon!! Man inser att det är så kort tid det kommer vara såhär så det gäller att verkligen ta vara på stunderna.
Självklart är hon ledsen ibland. Som alla andra är hon grinig när hon är hungrig eller trött men det avhjälps snabbt med mat eller sömn. Och man älskar henne lika mycket när hon är ledsen också. Det hör ju till livet. Fantastiskt är det också att ha fört vidare en liten del av sig själv, att se hur hon är lik oss på olika sätt och vad hon kommer få för intressen.Tove är snart tio månader nu och jag kan inte komma på något som varit negativt med att få barn. Kanske är det för att Tove är så godmodig. Det är sällan vi inte fått sova bra, hon äter bra, det är lätt att ha henne med och lika lätt att lämna henne till barnvakt. Men jag tror att vår inställning påverkar hur hon är mer än man kan tro. I alla fall om jag lyssnar på de förskollärare jag känner.
Mamma Frida har fotat själv...
Tove älskar diskmaskinen, så fort man öppnar den så kommer hon farande. Och så älskar hon att skjuta runt på sin alldeles egna "gå-pall".
måndag 5 januari 2009
Obyxlös
Dagens stora händelser är en vält gran och ett par nya dansbyxor. Tove var det som plötsligt drog ner granen. Krasch!! Som tur var fick hon den inte över sig utan hon satt bredvid och såg mest förvånad ut.
Jag vaknade i morse med lite shoppingsug. Nya byxor att dansa i. Ett par svala som sitter bra och inte är förstora. Jag ska ju dansa på Mälarsalen på fredag och de enda byxor jag kan ha som passar fina glansiga linnen är de nya jeansen och de är för varma att dansa i. I alla fall på Mälarsalen. Där vill man gärna ha på sig så lite kläder som möjligt men så roligt ska vi inte ha...
Det blev en tur till Täby och de första byxorna jag tog i köpte jag. De var perfekta så när som på längden. (Som alla byxor nu förtiden.) Sen stod jag där och undrade vad jag skulle köpa mer. Jag hade ju just kommit. Passade på att kolla om ett perfekt danslinne gömde sig i nån butik (surprice!) men så var det inte. Så jag tröstade mig med ett halsband och lite nya underkläder istället.
Jag vaknade i morse med lite shoppingsug. Nya byxor att dansa i. Ett par svala som sitter bra och inte är förstora. Jag ska ju dansa på Mälarsalen på fredag och de enda byxor jag kan ha som passar fina glansiga linnen är de nya jeansen och de är för varma att dansa i. I alla fall på Mälarsalen. Där vill man gärna ha på sig så lite kläder som möjligt men så roligt ska vi inte ha...
Det blev en tur till Täby och de första byxorna jag tog i köpte jag. De var perfekta så när som på längden. (Som alla byxor nu förtiden.) Sen stod jag där och undrade vad jag skulle köpa mer. Jag hade ju just kommit. Passade på att kolla om ett perfekt danslinne gömde sig i nån butik (surprice!) men så var det inte. Så jag tröstade mig med ett halsband och lite nya underkläder istället.
Körsång och svartsjuka
En sak saknas i mitt liv och har saknats länge nu. Det är sången. Jag har alltid sjungit i kör och även solo när jag var liten. Jag sjöng i skolkörerna och i mammas kör. Sedan, när jag flyttade hemifrån började jag i Birgittakören i Norrtälje. Det var en väldigt bra flickkör med en snittålder på ca 17 år. Det var en kul kör att vara med i för alla var så duktiga, sjöng fyrstämmigt mer eller mindre direkt ur noterna och så.
Jag slutade i kören för snart tio år sedan och det som är märkligt är att jag mer eller mindre förträngt varför jag slutade. Jag hade för mig att det var för att jag jobbade, de flesta andra gick i skolan och jag minns att jag inte kunde vara med på allt runt lucia och så. Svårt att säga till chefen att "jag kan tyvärr inte öppna butiken förrän tio i morgon för jag ska lussa för kommunalgubbarna.."
Men när jag pratade om det här med bror häromdagen så påminde han mig om det verkliga skälet till att det rann ut i sanden. Kören planerade en resa till Italien under våren och allt sjungande fram till dess handlade om att samla pengar till resan. Jag kunde inte följa med. Jag kunde inte följa med för att jag levde ihop med en kille som inte lät mig åka in till stan själv och träffa en kompis utan att det blev bråk. Att åka utomlands fanns liksom inte på kartan, även om det var med massa andra tjejer. Jag tror inte ens att jag orkade ta upp det till diskussion, det var inte värt alla tårar. Och så försvann sången ur mitt liv.
Jag har sedan dess tagit privatlektioner i en termin ungefär för några år sedan bara för att hålla rösten i trim, men det rann också ut i sanden när jag tog tjänstledigt och inte hade några pengar ett tag. Ända sedan dess har jag tänkt att jag borde ta upp dem igen. Men det är mycket jag tänker att jag borde som aldrig blir av. Jag är hopplös när det gäller vissa saker och tiden bara går.
Alla de här tankarna har kommer till ytan varje gång jag hör nåt bra i körväg. Hjärtat skriker om att få va med. Och nu har jag fått nys om något som verkar perfekt för mig om jag nu platsar. Frågan är om jag har tiden och orken för ett intresse till. Jag har nämligen ingen lust att dansa mindre än vad jag gör nu. Dessutom ifrågasätter jag mina talanger mer för varje år som går. Det blir till att fundera på om jag vågar ta steget...
Jag slutade i kören för snart tio år sedan och det som är märkligt är att jag mer eller mindre förträngt varför jag slutade. Jag hade för mig att det var för att jag jobbade, de flesta andra gick i skolan och jag minns att jag inte kunde vara med på allt runt lucia och så. Svårt att säga till chefen att "jag kan tyvärr inte öppna butiken förrän tio i morgon för jag ska lussa för kommunalgubbarna.."
Men när jag pratade om det här med bror häromdagen så påminde han mig om det verkliga skälet till att det rann ut i sanden. Kören planerade en resa till Italien under våren och allt sjungande fram till dess handlade om att samla pengar till resan. Jag kunde inte följa med. Jag kunde inte följa med för att jag levde ihop med en kille som inte lät mig åka in till stan själv och träffa en kompis utan att det blev bråk. Att åka utomlands fanns liksom inte på kartan, även om det var med massa andra tjejer. Jag tror inte ens att jag orkade ta upp det till diskussion, det var inte värt alla tårar. Och så försvann sången ur mitt liv.
Jag har sedan dess tagit privatlektioner i en termin ungefär för några år sedan bara för att hålla rösten i trim, men det rann också ut i sanden när jag tog tjänstledigt och inte hade några pengar ett tag. Ända sedan dess har jag tänkt att jag borde ta upp dem igen. Men det är mycket jag tänker att jag borde som aldrig blir av. Jag är hopplös när det gäller vissa saker och tiden bara går.
Alla de här tankarna har kommer till ytan varje gång jag hör nåt bra i körväg. Hjärtat skriker om att få va med. Och nu har jag fått nys om något som verkar perfekt för mig om jag nu platsar. Frågan är om jag har tiden och orken för ett intresse till. Jag har nämligen ingen lust att dansa mindre än vad jag gör nu. Dessutom ifrågasätter jag mina talanger mer för varje år som går. Det blir till att fundera på om jag vågar ta steget...
söndag 4 januari 2009
Vinterfint i uterummet
Såhär mysigt har vi i uterummet just nu. Det värmsupp lika bra av vintersolen som av vår lilla fläkt.
lördag 3 januari 2009
Dans först om en vecka
Jag är fortfarande förkyld. Det innebär en extra vecka ofrivillig danstorka. Jag hade hoppats på Estraden igår men så blev det inte och det var helt rätt beslut. Nu blir det förmodligen inte dans förrän på fredag. Den här veckan är det dans både på Yesterday och Mälarsalen så vi har förhandlat fram en i var. Ska bli riktigt kul att få dansa till Shake igen men jag vill helst dansa NU!!
Vi (Daniel) har ägnat de senaste dagarna åt att få upp lite grejor på väggen. Mycket mäta och fundera hit och dit men nu sitter TVn och högtalarna på sina platser och duken hänger så fint i taket. Bit för bit blir allt klart även fast det tar sin lilla tid att fundera ut hur man vill ha det. Nu blir det senaste Bondfilmen och lite gott fika för att fira!
Vi (Daniel) har ägnat de senaste dagarna åt att få upp lite grejor på väggen. Mycket mäta och fundera hit och dit men nu sitter TVn och högtalarna på sina platser och duken hänger så fint i taket. Bit för bit blir allt klart även fast det tar sin lilla tid att fundera ut hur man vill ha det. Nu blir det senaste Bondfilmen och lite gott fika för att fira!
torsdag 1 januari 2009
Jag väljer att må bra
Daniel ser på film. Det gör inte jag. Daniel älskar film. Förr tittade vi mycket på film tillsammans, myste i soffan med godsaker på bordet. Nu ser jag nästan aldrig på film, trots att jag blir serverad precis alla nya fina filmer och på duk dessutom. Jag känner mig ofta för rastlös. Sitta två timmar och bara titta rakt fram, nej tack. Jag tittar ju sällan på tv heller.
Men den främsta orsaken till att jag inte vill se på film längre är nog för att jag är för öppen känslomässigt. Jag tar in allt och verkligen känner med människorna i filmerna och jag har otroligt svårt för våld. Våld som är verklighetstroget skildrat och allra värst sexuellt våld. Usch, jag klarar bara inte av det utan att må själsligt dåligt. Underhållningsvärdet överstiger liksom inte den urlakning av måbra-känslor jag känner inombords. Dessutom blir jag förbannad på Daniel för att han inte blir upprörd på samma sätt som jag. Att han bara kan sitta lugnt och titta på människor som far illa (fortfarande på film).
De flesta högkvalitativa filmer skildrar tyvärr lidande på olika sätt. Som att det inte finns nog av det i världen. Jag tycker att det åtminstone på film kan få vara lyckliga slut. Att se en positiv film kan ju fylla på depåerna av livsglädje och få en att må bättre än innan, kanske bli lite romantisk eller bara glad. Det verkar bättre tycker jag.
Men den främsta orsaken till att jag inte vill se på film längre är nog för att jag är för öppen känslomässigt. Jag tar in allt och verkligen känner med människorna i filmerna och jag har otroligt svårt för våld. Våld som är verklighetstroget skildrat och allra värst sexuellt våld. Usch, jag klarar bara inte av det utan att må själsligt dåligt. Underhållningsvärdet överstiger liksom inte den urlakning av måbra-känslor jag känner inombords. Dessutom blir jag förbannad på Daniel för att han inte blir upprörd på samma sätt som jag. Att han bara kan sitta lugnt och titta på människor som far illa (fortfarande på film).
De flesta högkvalitativa filmer skildrar tyvärr lidande på olika sätt. Som att det inte finns nog av det i världen. Jag tycker att det åtminstone på film kan få vara lyckliga slut. Att se en positiv film kan ju fylla på depåerna av livsglädje och få en att må bättre än innan, kanske bli lite romantisk eller bara glad. Det verkar bättre tycker jag.
Nyårspartyt 2008
Igår drog vi ut med en full bil till Lindholmen som ligger ca fem kilometer från oss. Micke och Maria hade bjudit in till nyårsfest och vi var elva glada människor som samlades för att äta, dricka och dansa. Ja, och skåla in det nya året förstås!
Vi åt sååå god mat. Kantarelltoast till förrätt, mördegsinbakat kött med potatisgratäng till huvudrätt och marängsviss till efterrätt. Vid drack dessutom gott till. Vin och snaps. Mums. Efter maten hann vi pröva på dansgolvet lite innan det plötsligt var dags att gå ut och smälla av lite raketer och skåla. Vi hade ett riktigt fint fyrverkeri visade det sig. Sen var det in och dansa vidare som gällde eftersom alla var dansare utom två.
Jag hade så himla trevligt!! Jag trivs som fisken i vattnet i det här gänget och jag och Elin hann dessutom umgås riktigt mycket. Jätteroligt att festdansa också. Kvällen gick bara alltför fort, som alla nyårsaftnar. Ser redan fram emot nästa fest!!
Tove var med på festen och somnade efter middagen. Hon har tyvärr fått min förkylning så hon vaknade lite till och från. Dels kanske för att det var ett okänt ställe, och dels för att hon var snuvig. Men hon är ändå hela tiden så himla duktig och trygg och när vi kom hem på natten så fick hon välling och somnade om. Vår lilla prinsessa!
Ett litet kollage från gårdagens fest. Klicka på det för att se det större.
Vi åt sååå god mat. Kantarelltoast till förrätt, mördegsinbakat kött med potatisgratäng till huvudrätt och marängsviss till efterrätt. Vid drack dessutom gott till. Vin och snaps. Mums. Efter maten hann vi pröva på dansgolvet lite innan det plötsligt var dags att gå ut och smälla av lite raketer och skåla. Vi hade ett riktigt fint fyrverkeri visade det sig. Sen var det in och dansa vidare som gällde eftersom alla var dansare utom två.
Jag hade så himla trevligt!! Jag trivs som fisken i vattnet i det här gänget och jag och Elin hann dessutom umgås riktigt mycket. Jätteroligt att festdansa också. Kvällen gick bara alltför fort, som alla nyårsaftnar. Ser redan fram emot nästa fest!!
Tove var med på festen och somnade efter middagen. Hon har tyvärr fått min förkylning så hon vaknade lite till och från. Dels kanske för att det var ett okänt ställe, och dels för att hon var snuvig. Men hon är ändå hela tiden så himla duktig och trygg och när vi kom hem på natten så fick hon välling och somnade om. Vår lilla prinsessa!
Ett litet kollage från gårdagens fest. Klicka på det för att se det större.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)