tisdag 29 april 2008

I träning inför SM

I helgen ska vi åka och titta på SM i Bugg och Rock'n roll som går i Enköping. En del folk som vi känner ska tävla så det blir till att heja på dom och sen är det ju Sverigeeliten som tävlar så det ska bli kul och inspirerande.

Tove ska också följa med. Det blir ett första möte med dansfolket. Jag har klurat på detta redan innan Tove föddes kan jag säga. Hur det ska fungera med amning och soveri och allt. Det är numrerade platser på SM vilket det inte är på vanliga tävlingar där man kan slå sig ner där det passar bäst.

Och sen är det frågan om hur hög volym det är. Tove har ju fått så fina hörselskydd men de är inte jättesmidiga om hon ska amma eller sova. Man vet ju inte hur lokalen ser ut heller, om det är lätt att gå undan och så. Tills vidare har jag börjat träna Tove lite med hörselskydden så hon inte ska gråta så fort hon får dem på sig. De är ju ganska stora...
Idag gick det ganska bra!


Bärsjalen

Har fått frågor om hur det egentligen ser ut när jag bär Tove i sjalen. Hon sov där en stund idag så då passade jag på att ta kort.

Tove hos doktorn

Idag har vi varit på läkarbesök Tove och jag. Doktorn kollade reflexer, lyssnade på hjärtat, tittade i ögonen och kände och klämde lite. Tove visade att hon kan lyfta huvudet när hon ligger på mage och vi ska visst ha henne på mage så mycket det går när hon är vaken nu. Doktorn tyckte också att huvudet var lite plattare på ena sidan och det beror på att Tove helst tittar till vänster när hon ligger på rygg. Så nu ska hon sova på kudde och vi ska lägga roliga saker på högra sidan när hon är vaken och ligger på rygg så hon vill titta ditåt. Tove har blivit stora damen sen sist, 4060 gram väger hon nu och är ca 53 cm lång.

Både Tove och jag var ganska yrvakna när vi kom till bvc. Vi gick upp vid halv nio i morse och gjorde de vanliga morgonrutinerna. Vid halv tolv var jag hur trött som helst och gick upp till sängen och låg och pratade med Tove tills det var dags för henne att äta. Hon åt och vi somnade gott runt halv ett båda två. Klockan tre vaknade jag och konstaterade att vi måste gå om en halvtimme så då var det bara att kasta i sig lite lunch, väcka Tove och stoppa i henne lite mat och sen ner i vagnen och iväg. Hon var lugn och glad på bvc men ville inte ligga i vagnen på väg hem. Och nu har vi kommit hem och hon har somnat på min arm igen. Trötter.

När jag vaknade halv nio var det redan 17 grader i skuggan. Men jag har verkligen sovit bort hela dagen. Nu är klockan redan halv fem och allt jag gjort är att sova och äta. Men jag behövde ju tydligen sova. Daniel har sista BW-kursen ikväll så vi är ensamma hemma till tio. Kanske jag hinner få nåt uträttat innan dess.
Tove sover lite hur som helst..

måndag 28 april 2008

Skratt och kräk

I dag har jag fått höra Toves första skratt! =D. Hon var glad som vanligt när det var dags att kliva upp och när jag la henne på skötbordet så kom ett litet "Ti hihi". Ojoj, så gulligt.

Ett nytt sånt utvecklingssteg är i faggorna och nu är det mycket nytt som ska hända. Bland annat mer joller och ljud och det tycker vi att det blir lite mer för varje dag nu, och nu ett litet skratt till på köpet som sagt! Annat som ska hända är upptäckten av de egna händerna och fötterna och att hon ska bli mer uppmärksam på sin omgivning. Det ska bli väldigt spännande. Hittills har hon till exempel inte sett katterna, jo hon har säkert sett dom men inte reagerat på att de är nåt annat än inredning eller så. Även fast de har varit och buffat lite på henne.

En annan ny sak som inte känns lika lustig är att Tove plötsligt börjat kräkas mjölk till höger och vänster. Hittills har det varit väldigt lite sånt men nu tar hon igen det tydligen. Lite trist om nån annan håller i henne och så kommer en mjölkfontän. Men det hör ju till. Det känns som att hon äter lite fortare nu så det kanske är därför.

I helgen bjöd vi in oss till ett par vänner som också har en liten dotter. Fast en stor liten tjej jämfört med Tove. Snart nio månader. Jösses vad tiden går. Tove fick lite "flickkläder" i present. Klänning med leggings och grejer. Kanske tur att nån annan köper sånt eftersom jag uppenbarligen inte gör det. ;) Supersöt blev hon i alla fall tycker jag.
Titta! Det blev en flicka!


söndag 27 april 2008

Babysitter och andra bilder

Sen vi äntligen orkade ta ner babysittern från vinden är det den nya favoriten. Tove verkar gilla att sitta där och man själv kan röra sig lite friare. Eller äta i lugn och ro. Klicka på bilderna så blir de lite större.
Ute på altanen
Sover gott i uterummet, fast det ser inte så skönt ut..
Sover gott här också och har gott sällskap
I uterummet har det varit uppåt 60 grader när det inte stått
öppet och det klarar visst inte stearinljusen av riktigt. Haha.

Är det inte meningen att det ska smälta uppifrån?? ;)
Tove somnade i mitt knä och fortsatte sedan sova i soffan
Polarn sover också...

lördag 26 april 2008

Mysfox och oxytocin

Gårkvällens dans till Scotts på Mälarsalen är avklarad. Jag kom dit i hyfsad tid efter att ha parkerat som ett fruntimmer på gatan utanför, haha. Trodde bror skulle dyka upp men inte det. Men massa saknade dansvänner var på plats och det var ju huvudsaken.

Startade kvällen med en riktigt bra dans med bra känsla. Jag behövde visst bara en danskväll för att hitta tillbaka till den. Och Scotts spelar ju så fruktat bra foxlåtar (ok då, till 85% i alla fall) så det är svårt att dansa dålig fox när de är på scenen. Redan efter första fick jag chans att dansa med min hett efterlängtade toppfavorit. Ojojoj så trevligt. Kan ha varit våra bästa (och tajtaste) fox hittills och vi dansade GRYM bugg! Vi konstaterade efteråt att det var nog kvällens dans det där så jag kunde egentligen åkt hem med svaga knän nöjder och glader redan då. Men det gjorde jag förstås inte och det var ju tur för då hann vi dansa en gång till. ;)

Nä, jag dansade hela kvällen utom några låtar här och där då jag tyvärr blev sittandes. Det var ännu varmare än vanligt därinne så jag prioriterade att gå ut och dricka vatten mellan danserna och då är det stor risk att man blir utan. Jag lyckades i alla fall springa på en kille som var på besök från Hudik och som jag visste skulle komma ner. Roligt att dansa med nån ny. Annars blev det några kära återseenden under kvällen och jag råkade visst dansa med flera två gånger så det blev inte så många. Blir nästan alltid så av nån anledning.

Pratade med en danskompis om att dansen ju är den perfekta fritidssysselsättningen. Inte minst nu när man har barn. Det är bra motion, kramterapi, frisk luft på sommaren och allt som oftast helt nyktert. Sen alla glada goa och omtänksamma människor därtill. Inte alldeles ojämförbart med spelmansstämmor och annat där man själv sprang runt som barn.

Nu till oxytocinet. Även denna kväll var jag tvungen att pumpa mjölk och jösses vad mjölk!! Började fundera varför i hela friden mjölproduktionen verkar fördubblas under en danskväll. Är det all rörelse, närheten, allt vatten eller vad? Svaret är förmodligen hormonet oxytocin. Det är ett må-bra hormon som sätter igång i kroppen vid fysisk kontakt. Och fox ger en väldigt bra sån effekt. I alla fall om man ska tro på foxoraklet Odd Vesterli som har skrivit om hormonet vs fox här. Det intressanta är att samma hormon utlöses i kroppen när barnet suger på bröstet och gör att utdrivningsreflexen kommer igång, alltså att mjölken börjar rinna (eller spruta) ut. Så min slutsats är att mysig fox alltså stimulerar mjölken. Simple as that!

fredag 25 april 2008

Värsta sommaren och snart dans

Redan fredag och idag ska jag få dansa igen! Så himla kuuuul! Det är Scotts som spelar vilket är extra bra. Ser fram emot det som sjutton. En dansvän ringde igår och bjöd med mig på lite mat innan dansen. Tackade nej först, tänkte att det skulle bli för många timmar borta, men Daniel tyckte jag kunde åka och är inte han orolig så ska jag inte va det. Jag är ju inte den som tackar nej till lite mat och prat annars. Men tyvärr så fanns det inget ledigt bord förrän för sent och det hela rann ut i sanden. Verkar som om jag får sällskap av bror på dansen ikväll så då får vi ta oss en syskondans minsann.=)

Ute är det nästan 18 grader i skuggan. Värsta sommaren. Skulle gärna tillbringa hela dagarna på altanen men Tove får inte vara i solen så det måste lösas på något vis. Vi har ingen markis nu heller sen ombyggnaden. Men det ska väl bli en ny så småningom. En promenad i solen har det blivit i alla fall. Hade hoppats Tove skulle sova ett par timmar men hon vaknade ganska snart sen vi kommit hem. Så det blev till att äta lunch och amma samtidigt. Till middag har jag laddat med lite somrig mat. Kallrökt lax med potatis- och grönsallad. Smaskens. Gäller att passa på medan vädret håller i sig.

onsdag 23 april 2008

Våren är här!

Så underbart väder vi har nu några dagar. Sol, blå himmel och över tio grader. Helt snart kommer alla knoppar slagit ut och det blir helt grönt. Har redan sett de första vitsipporna.

Igår var jag och Tove ut till pappa en sväng igen och vi passade på att vara ute en del i det fina vädret. Promenerandes och staplandes ved. Det är skönt att komma iväg hemifrån och få lite sällskap och luftombyte. Och så får jag hjälp med Tove dessutom. Skönt att inte behöva ha henne i famnen hela tiden. Pappa tog massor av kort som vanligt och skickade över några i morse. Roligt med bildserier som visar alla roliga miner tycker jag. (Klicka på bilden för att se den större)

Idag händer inte så mycket. Ska börja förbereda (läs: pumpa mjölk) inför dansen på fredag och så finns lite projekt att pyssla med här hemma om jag skulle råka få tid. Daniel har målat om i tvättstugan och i måndags kväll var vi till ikea och köpte skåp. De står ännu ouppackade här och bör skruvas ihop om tillfälle ges. Himlans fint blir det i alla fall. Sen fick jag hem en sittvagn som legat i brorsans förråd som jag ska försöka klura ut hur den hänger ihop. Allt tyg ligger liksom i en påse bredvid.

Men först ska jag ta vagnen och knalla till centrum och handla lite. Tove har låtit lite rosslig i näsan senaste mornarna så jag ska köpa näsdroppar åt henne. Och så lite mat till mig.
Promenaddags

tisdag 22 april 2008

Pie Jesu

Ännu ett sånt där hårresande och tårdrivande klipp från en talangtävling. Denna gång Britains got talent 2008. Den här trettonåriga killens insats jämförs med Paul Potts. Andrew Johnston
(Jag var tvungen att se klipppet fem gånger på rad för jag gillar verkligen den där gåshuds-känslan..!)

söndag 20 april 2008

Tove trivs

Elin och Tove passade på att busa lite innan dansen i fredags.

Bror Emil kom över en sväng i går kväll. Inser att vi är ruskigt lika när jag ser det här kortet...
Tove hos morbror Emil


lördag 19 april 2008

En ny dansbebis!

Min danskompis Malin födde en son i natt! Hurra!!! Vi har varit gravida samtidigt och bytt lite tankar och funderingar längs vägen. Jag trodde ju att jag skulle få en liten kille eftersom alla sagt det, men ut kom Tove, och Malin var säker på en tjej men det bidde en kille. Så kan det vara. En jämnårig kavaljer åt Tove helt enkelt. =)
Stort GRATTIS!!

En riktigt rolig skitkväll

Om det inte varit så att jag inte dansat på länge och om inte vissa killar varit på plats så hade gårkvällen verkligen blivit en riktigt trist tillställning. Expanders ordinarie sångare var på musikutbildning i tre månader, vilket förvisso kan behövas, och de hade en ny kille på sång. Tydligen nån från Boogart. De hade inte ens repat ihop nån gång och det var ju ganska tydligt. Sångaren kunde inte låtarna ordentligt vilket gjorde att han inte höll ton ens när han hittade melodin och de lät som ett garageband på det hela taget. Något bättre efter paus dock.

Det var inte mycket folk på plats och inte ens det minsta stökigt. På gott och ont. Tjejöverskott som vanligt och inte många av mina vanliga kavaljerer var där. Men jag lät mig inte nedslås. Icke. Jag hade tur och fick tag på en superduperkille till första låtarna och foxen kändes märkbart ringrostig. Typiskt att man ska stappla runt när man för en gång skull dansar med honom. Buggen däremot gick som en dans faktiskt så jag kan nog bjuda upp fler gånger.

Jag återfick min foxkänsla vartefter kvällen gick känns det som och det är balansen det hänger på förstås. Har man ingen bra balans dansar man ingen bra fox. Ingen bra bugg heller förstås. Men buggen gick verkligen över förväntan. Kändes nästan på slutet som om jag var bättre än nånsin, framförallt i ben och fötter. Rockade fett om jag får säga det själv. Förmodligen för att det för en gång skull fast plats att dansa ordentligt på och så har jag ju dansat så länge med stor mage också. Balansbristen märktes lite i spinnarna bara.

Jag dansade med några kända favoriter, några halvkända och några okända. Bjöd upp en kille som jag inte sett förut men som såg ut att dansa bra fox och det gjorde han också och han såg då nöjd ut också. Jag blev själv uppbjuden av en kille till sista fyra låtarna. Elin hade lustigt nog pekat ut honom för mig tidigare under kvällen. Både bugg och fox var riktigt grymma så det blev ett bra slut på kvällen.

Hemma gick det också fint, ringde hem i pausen och kollade läget. Maten räckte och Daniel hade tittat på film och var vaken när jag kom hem vid halv två. Känns ju tryggt och bra. Jag hade tagit med mig pumpen så inte brösten skulle sprängas om jag blev kvar länge och det var nog tur eftersom jag stannade hela tiden. Men det är typiskt att när man ska samla mjölk hemma får man sitta och kämpa med millilitrarna. Och när man är på dans och inte kan spara så sprutar det hej vilt.

Pratade med en danskompis om det där igår och hon berättade att när hennes dotter var liten så hade hon tävlat ganska tidigt. Dottern hade barnvakt. Och hon hade haft på sig en korsett på tävlingen och brösten hade svällt och svällt så hon såg mer vulgär ut för varje heat utan att kunna göra nåt åt det. Och efter tävlingen när dottern skulle få äta så bara sprutade det helt galet så barnet fick hela munnen full av mjölk och det rann överallt. Måste komma ihåg att ta med mig pumpen i fortsättningen också...

Summerat så var det en riktigt rolig kväll trots musiken och bristen på känt folk. Inga krämpor förutom lite träningsvärk och det gick bra med Tove. Det betyder att jag förmodligen kommer att dansa även nästa fredag då Scotts spelar på Mälarsalen. Är ju riktigt sugen nu på att få dansa till nåt som låter riktigt bra och dessutom dansa med alla som jag saknade igår.

fredag 18 april 2008

Dans ikväll!

Nu är det faktiskt redan fredag, veckorna går så otroligt fort!! Ikväll är det alltså dags för socialdanscombacken. Expanders spelar på Yesterday. Om Expanders tycker jag sådär. De har några riktigt grymma foxlåtar men däremellan kan det komma lite va som helst. Jag får sällskap av min vapendragare Elin som kommer hit innan för lite mat och gos med Tove. Trevligt, trevligt.

Det ska bli intressant att se hur den här kvällen blir. Förväntningarna är höga men inte för höga hoppas jag. Jag hoppas det kommer dyka upp massa känt folk så jag får några att kramas med. Och om alla favoriter uteblir så får jag ta mig i kragen och bjuda upp lite nya. Jag är så hiskeligt dålig på det. Bättring utlovas!! Vet ju inte hur länge jag kan stanna så det är bäst att passa på att dansa järnet medan tid är. Och jag har några nya önskekort på listan dessutom. Ska bli intressant om någon av dem är där, då måste jag verkligen se till att bjuda upp.

Jag har förberett det mesta för kvällen. Kläder är utvalda, mjölk pumpad, dansväskan packad och naglarna är målade. Bara att ta en dusch och måla på sig ansiktet sen. Hoppas att kroppen inte har några protester ikväll, det vore skönt att känna att jag kan köra på som vanligt. Men det återstår ju att se.

Avslutar med en bild på två söta tjejer ;).

torsdag 17 april 2008

Slumpen avgör våra liv

Har precis läst ut "Skuggorna och regnet" av Håkan Nesser. Det som blev bokens andemening på något vis är att tillfälligheterna styr hur våra liv ter sig. I boken står det att "..hur små, illasinnade skitsaker obevekligen styr våra liv så fort vi slackar lite med tömmarna. Eller när någon annan gör det." Jag tycker det känns helt sant även om skitsakerna inte nödvändigtvis måste vara illasinnade, utan till och med goda.

Jag kan tänka tillbaka på mitt eget liv hittills och fundera att "om inte det eller det hade hänt, hade jag då gjort si eller så eller träffat den eller den, eller vad hade hänt istället?" Det är ju helt meningslöst att fundera på det eftersom jag aldrig kommer att få några svar.

Pappa och jag hade faktiskt en riktigt seriös konversation i detta ämne så sent som i tisdags. Hur tillfälligheterna har styrt våra vägar rent karriärmässigt eller vad man ska säga. Olika omständigheter som formar ens beslut i olika riktningar som kanske inte var det man tänkt sig från början. På gott eller ont.

För mig är detta snart aktuellt igen, då jag ser det som att jag är mitt emellan två jobb just nu. Det förra jobbet hoppade jag på för att det fanns vissa utsikter där som aldrig införlivades och jag blev istället fast i det som jag absolut inte hade tänkt jobba med. Nästan två och ett halvt år höll jag på med det. Helt i onödan känns det som. Och nu står jag i ett nytt vägskäl och undrar vart slumpen ska föra mig denna gång. Som tur är så är det ett bra tag kvar innan jag behöver engagera mig i det på allvar. Men det vore ju bra att åtminstone ha en liten plan när det är dags.

onsdag 16 april 2008

Uppladdning

Den här veckan är egentligen bara en lång uppladdning inför fredag när det äntligen ska dansas igen. Lite som ska fixas med inför dansen. Framförallt måste jag få ut mjölk så det räcker till hela kvällen. Jag hoppas faktiskt kunna dansa hela dansen men får såklart ha lite koll på mobilen ifall jag måste komma hem tidigare. Det enda som egentligen gör Tove beroende av just mig är ju mattillgången. Annars borde pappa kunna duga lika bra tycker jag.

Igår var Tove och jag på vår första lite längre utflykt. Vi åkte ut till pappa som bor ca 45 min bort. Packade in mig, Tove och vagnen i bilen och åkte iväg på förmiddagen. Tove sov hela vägen och fortsatte sova ett tag till i vagnen när vi promenerade i solen till affären. Vi tog det ganska lugnt hela dagen, morfar och Tove umgicks och Tove fick agera fotomodell i vanlig ordning. Jag ammade innan jag skulle åka hem och trodde Tove skulle sova även på hemvägen, men icke, hon satt tyst och tittade rakt fram hela vägen och blev lite ledsen först när vi kom hem. Så då fick hon mer mat. En riktigt bra utflyckt på det hela taget och Tove var som en liten ängel, bara glad och nöjd.

Tove har nu börjat le allt mer och gör även små ljud nu och då så man förstår henne bättre för varje dag. Det syns tydligt när hon är glad och det hörs ju tydligt när hon inte är det förstås. Man kan också nu börja avleda gråt som är på väg genom att göra lite ljud och prata och gulla med henne.
Så här glad är man i morfars knä!

måndag 14 april 2008

Tove 1 månad och 2 dagar

Klicka på bilden för att få den större.

söndag 13 april 2008

Helgens händelser

Och vips så var veckan slut. Nu är det söndag kväll och helgen har rusat iväg i vanlig ordning. Lördagen ägnades åt renoveringsfunderingar. Överallt står det ju att nåt man inte ska sätta igång med med en bebis i huset är renoveringsprojekt. Men nu blev vi ändå lite sugna på att göra om lite. Vi diskuterade "bara" vardagsrum + trappan + hallen uppe som liksom sitter ihop och som vi är sugna på att måla om. Och så tvättstugan där det behövs skåp istället för hyllor och då kan man ju lika bra passa på att måla där också, och så hallen nere.... Nåja, tvättstugan är prio ett i alla fall.

I går kväll var vi bjudna hem till bror på middag tillsammans med några andra så vi knallade dit till sju och knallade hem vid tolv med en trerätters i magen. Inte dumt alls. Tove skötte sig exeplariskt och höll mest till i sjalen, ätandes eller sovandes. Hon somnade i sjalen vid halv elva och sov vidare i liften fram till halv fem i morse! Jösses, så skönt att få sova!

Denna dag har ägnats åt att förbereda målningen i tvättstugan. Jag har rensat allt som var inslängt där och fick slänga en del vilket alltid gör mig så nöjd. Gillar att slänga. Ogillar prylar som bara ligger och kan "va bra att ha". Vi är lite olika på den punkten här hemma... På eftermiddagen kom pappa förbi. Han har varit i Paris en vecka och kollat på snö och demonstrationer och nu var han ivrig att träffa Tove igen. I veckan som kommer ska nog Tove och jag åka på utflykt till pappa faktiskt. Skönt att få lämna hemmet lite.

Talang 2008

Eftersom jag varit hemma senaste fredagkvällarna när sambon varit på dans så har jag lyckats titta på slutet av Talang 2008 direkt efter Så ska det låta. Och sista talangen i fredags var så bra att jag måste lägga upp en länk här. Vår alldeles egna Bianca Ryan. Zara, 10 år, som sjunger "The greatest love". Länk till klippet på tv4.se.

torsdag 10 april 2008

Ont men roligt att dansa!

Jepp, nu har jag varit och dansat igen. På kurs då. Nästan lika stor endorfinkick som förra veckan. (Helt sjukt att det redan gått en vecka!! Känns som det var i förrgår..) Det känns lite som extreme make over när jag plötsligt får anledning att gå från raggsockor, mysbyxor, amningskläder och mjölkfläckar till dansbrallor, tajta toppar, fixat hår och målade ögon. Man blir liksom människa igen. Får anledning att känna sig lite snygg, trevligt! Och att köra bil är just nu som när man just tagit körkort och fick köra ensam första gången och kände att hela världen låg för ens fötter.

Kursen var riktigt rolig och full fart. Det övades snurrar på längden och tvären och de flesta killar klarade sina uppgifter ganska så bra så jag kunde koncentrera mig på min egen dans och teknik. Fotarbete och varierade snurrar. Fick ut riktigt mycket av de där nittio minuterna. Stannade inte kvar på kurs nummer två för jag kan säga att bäckenmusklerna (eller vad de nu heter) kändes ordentligt efter första kursen. De riktigt värker. Det där är ju inga muskler jag nånsin lagt märke till tidigare men nu ger de sig till känna minsann. Känns som att det är massa små små muskler som stretar åt sidorna. Och inte vet jag om man kan stretcha dom på nåt sätt heller. (Tips mottages tacksamt!) Så det är väl bra att ta det varligt i början antar jag.

Var lite fundersam på hemvägen om hur det ska gå att socialdansa om en vecka. Men sen kom jag ju på att det är ju bara att dansa fox i vanlig ordning ifall det inte går att bugga. (Hur kunde jag glömma det?!) Fast jag får i och för sig lite ont även efter en timmas promenad.

Tove 1 månad

Nu har det gått en månad sen Tove kom till världen. Känns på ett sätt som det gått fyra månader tycker jag, men samtidigt har tiden gått jättefort. Dagarna bara flyger iväg. Under denna månad har alla papper blivit klara. Tove har fått personnummer, Daniel har blivit registrerad pappa och Toves hela namn, Tove Irma Anny, finns också på pränt i registren. Irma efter min farmor och Anny efter Daniels farmor.

Tove har ju från början varit väldigt med. De mörka ögonen har tittat rätt på en från start. För varje dag blir blicken ännu klarare och hon verkligen tittar på saker nu och följer dem med blicken om man flyttar på dem. Hon gillar allra mest att ligga på skötbordet och titta på katten i taket och bilderna på väggen. Då kommer leendet fram. Och det ska jag säga att när en så här liten plutta ler sådär på riktigt för första gångerna så smälter man som förälder. Man blir aldeles varm inuti.

Det är ungefär samma rutiner varje dag. Frukost för Tove innan vi stiger upp runt halv nio, kanske bad för Tove, dusch för mamma, förhoppningsvis frukost för mamma innan det är dags för Tove att äta frukost nr två vid tiotiden. Tidig eftermiddag är det sovstund. Man kan va ganska säker på att hon sover runt ett-tre tiden. Då passar jag på att äta lunch och gå mina långpromenader med vagnen. Sedan när Tove vaknar efter sovstunden är det matdags igen. Gärna läääänge. Jag brukar oftast få värma min middag i micron, för hon vill aldrig sluta äta. Kvällen består sedan av mat, lite vaken och pigg, skrik efter mat, mat, lite vaken oh pigg...etc... Om hon får ligga kvar på ens mage när hon ätit kan hon sova även på kvällen en stund. Vid tio-elvatiden är det förhoppningsvis sovdags för jag är jättetrött. Jag ammar i sängen och hoppas på att hon ska somna. Jag somnar i vilket fall. Sedan är det nattmål runt två-fyratiden. Och sedan ett par tidiga morgonmål vid fem-sjutiden. Sen en liten sovstund till innan det börjar om igen. Senaste två nätterna har hon faktiskt sovit i ett sträck från halv tolv fram till halv fem vilket har varit super för min egen sömn och ork.

Vi har varit på BVC två gånger under denna månad. Tove växer precis som hon ska enligt kurvorna. Hon väger 3290 gram nu, 200 gram över födelsevikten, och är 52 cm lång, +3cm från start alltså. Nästan en centimeter i veckan.
Tre trötta

onsdag 9 april 2008

Testar bärsjal

Börjar redan känna mig sne och krokig av bärande i famnen, över axeln samt allt ammande. Vi har en bärsele men den är inte så jättepoppis än, bara korta stunder går bra och det känns inte bra att hon sitter och sover i den om hon nu skulle få för sig att somna. Och det går ju absolut inte att amma i den. Men så började jag läsa om bärsjalar.

Miljoner kvinnor runt om i världen ar ju aldrig ens hört talas om BabyBjörn utan bär sina barn i sjal som de alltid har gjort och sjalar finns även att tillgå här. Det finns till och med särskilda sjalsajter där sjalfrälsta planerar sjalträffar och hjälper varandra i forum etc. På gränsen till nördigt faktiskt. De som har "sjalbarn" verkar se sig själva som en egen liten sekt. Nåja. Man behöver ju inte gåtill sådana ytterligheter. Läste i alla fall att barn sover gott i sjal och att man även kan amma små barn i sjalen. Det ska också vara mycket bättre för barnet rent ergonomiskt att bäras i sjal än i sele. Detta måste ju testas.

Så jag gjorde som vanligt när det gäller inköp, kollar upp vad det kostar nytt och handlar sedan på Blocket för några hundringar billigare. Fick dessutom tag på en helt ny sjal. En ringsjal som heter BB-sling. Som man ser på bilden så bär man den över ena axeln så man måste se till att använda den omväxlande på båda axlarna annars blir man ändå sned till slut.Testade att lägga Tove i den när hon somnat i min famn och nu har hon sovit i sjalen en timme och jag har båda händerna fria. Kanoners. Ska bli högst intressant att se om jag kan få till amningen också. Skulle vara supersmidigt, inte minst när man är ute och rör på sig på andra ställen än hemma.

måndag 7 april 2008

Dagens tidsfördriv

Idag är första dagen sedan Toves ankomst som Daniel jobbar full dag och jag är således hemma själv hela dagen lång. Den enda planen för dagen var en föräldragrupp som jag visst råkade anmäla mig till när jag va på bvc. Det var första träffen idag men jag orkade inte gå dit. Det kändes bara så jobbigt. Mest kanske för att jag inte riktigt vet vad man ska göra där. Och sedan har jag alltid svårt för såna där krystade sammankomster. Det enda man vet att man har gemensamt är att man har barn. Visst, det kanske vore ju trevligt att hitta nån trevlig bekantskap att gå promenader med och sånt fast jag vet inte om jag har behov av det riktigt heller, i alla fall inte än. Och det är inte helt lätt att va naturlig i ett sånt där sammanhang. Känner mig mest bara blyg och obekväm med situationen. Sedan känns det lite knepigt ännu att träffa massa andra folk som alla kanske har ett barn i famnen som har lust att gallskrika just då. Räcker med att Tove skriker tycker jag. Eller så får man sitta där och amma i två timmar. Hm.

Istället för att gå på den där träffen gick jag en lång promenad och passerade biblioteket på vägen hem. Kom ju på i förra veckan att jag kan läsa medan jag ammar. Så jag läste de två romaner som jag lånat av Daniels pappa. Dels läser jag ganska fort och dels ammar jag ganska mycket så om det fortsätter så så kommer det gå åt några böcker i veckan. Så nu var jag och lånade fyra nya deckare. Två fristående av Håkan Nesser, som jag tycker skriver otroligt bra, underhållande och spännande med roliga knorrar lite här och var och ett enormt levande språk för att "bara" vara deckare. Sen fick jag tips om Arne Dahl som har skrivit en deckarserie med tio böcker eller nåt sånt. Lånade första i raden, Misterioso. Och sedan hittade jag också en till bok i Åke Edwardsons serie om Erik Winter. Den boken tog jag och började med under eftermiddagen.

Förra veckans läsning. Houngsbiets hemliga liv av Sue Monk Kidd, en söt och fängslande historia, samt Människa utan hund av Håkan Nesser. Den första boken i Barbarottiserien. Ser fram emot nästa del!

Sötnosen

Klicka på bilden för att få den lite större...

söndag 6 april 2008

Farmor och farfar på besök

I helgen har vi finfrämmande från Umeå. Toves farmor och farfar är här och fick äntligen träffa lilla barnbarnet. Igår när de kom var Tove som en liten ängel mest hela dagen. Vi gick en riktigt skön vårpromenad i solen, Daniel plockade fram grillen så vi åt grillat med rotsaksgratäng och hade det bara bra. Tove hade fullt sjå att va söt så besökarna kunde ta kort och gosa och gulla.

Idag har lilltjejen inte varit riktigt lika änglalik, har velat äta mest hela tiden och passade på att tala om det högljutt mellan målen. Vi ägnade dagen åt en lång promenad, mat och ett några partier Settlers som är vårat favoritspel kan man säga. Settlers är ett strategispel där nya spännande svordomar och öknamn uppfinns till medspelarna ju mer spännande det blir. Ett perfekt spel för att förstöra familjesämjan, men totalt beroendeframkallande! ;) Det har blivit många sena nätter med Settlers. Riktigt mysigt att sitta i uterummet och spela spel också.

fredag 4 april 2008

Danscomeback

Japp, igår var det dags för en liten danscomeback, om så bara på kursgolvet. Var borta hemifrån alldeles själv i hela tre timmar! Ja, man har ju fått ett lite annat perspektiv på tillvaron nu... Riktigt skönt var det i alla fall att få göra nåt som kändes välbekant vanligt. Till och med att köra bil dit var riktigt roligt. Lyssnade på RixFM i bilen vilket jag inte heller gjort på sisådär fem veckor. Bara en sån sak. Förut lyssnade jag varje dag på väg till jobbet och hem igen.

Var iväg och hjälpdansade på mörkblå kurs, det är typ fortsättning 3 eller vad man ska säga. Det visade sig att det var riktigt tjejöverskott där så jag fick dansa kille. Vilket jag inte kan. Det är märkligt det där, för när jag var liten så dansade jag ju jämt kille och kunde minsann föra massa turer och så. Men nu med åhejtekniken kan jag precis få till en hyfsad vänstersnurr. (Dock både fri -enhands och dubbelhands, samt hållen ;) ) Kunde högersnurr också när vi gick igenom det på nån bakochframkurs, men har visst glömt den, även fast jag vet att det bara är tvärtom. Pinsamt dåligt.

Som tur var så behövde jag inte kunna så mycket mer för vi gick igenom lite teknikgrejor och en tur som byggde på vänstersnurr så nu kan jag vänstersnurr och den turen då. Var kvar en halvtimme på nästa kurs som är som fortsättning 1 och heter nån färg som jag inte minns. Då fick jag dansa lite tjej en stund i alla fall och känna att kroppen faktiskt mindes hur man skulle göra. Trampa, röra armarna, lite stegvariationer och sånt.

Daniel var således hemma med Tove själv lite längre stund för första gången igår. Jag hade pumpat ut mjölk som förhoppningsvis skulle räcka och det gjorde det som tur var även fast hon hade sugit i sig allt. Ungefär en deciliter. Och det gick tydligen finfint att mata henne med flaska så det känns ju skönt inför framtiden. Nu ska man inte mata för ofta med flaska om man vill amma för då kan barnet vägra äta på vanligt vis, för det är mycket enklare att suga på flaskan. Men nån gång då och då går bra.

Så nu hoppas jag att jag kan komma iväg på kurs även nästa vecka också och sedan är det dags för Yesterday veckan därpå! Borde kunna dansa till paus som det ser ut nu. Det vore verkligen kanonroligt! Jag skrev ett inlägg på Dansmaffian i veckan om min saknad efter socialdans. Det finns att läsa här.

torsdag 3 april 2008

Jag, Tove och Polarn


Om pekpinnar

Det är märkligt det här med barn. Jag tror inte det finns något annat område där folk har så mycket åsikter och det var en av sakerna jag var orolig för redan när jag blev gravid. Alla (läs väldigt många mammor) vet precis vad som är bäst för ditt barn. Bara under graviditeten var det många som var sååå säkra på vad det var för "sort" i min mage. För det syntes ju på formen och hjärtfrekvensen talade sitt tydliga språk och blabla... Jag vägrade efter ett tag svara på frågor om hjärtljud och annat, för såvitt jag läst så finns det inga vetenskapliga belägg för dessa spekulationer. Och det roliga är ju att "alla" var helt säkra på att det var en kille. Men tji fick dom.

Jag har konstant undvikit att prata barn bland annat med mina arbetskamrater för jag vet att det finns så mycket åsikter folk vill pracka på en. Och som icke-mamma ska man minsann inte tro att man vet nåt! Nej, nej, nej. Då har man ingen koll. Och man ska helst inte heller ha några tankar och ideer om hur livet som mamma kommer te sig eller om hur man vill uppfostra sina barn. Då får man snabbt höra att "det där kommer du aldrig klara av att hålla när väl barnen blir så stora..blabla..." (kanske för att de själva misslyckats?) Sen är det helt omöjligt att prata med vissa för man har så totalt olika uppfattning om varför man ens skaffar barn och vad man ska ha dom till.

Och att skriva ner sina små tankar på Internet, ojojoj, så man kan reta upp folk. Jag har redan fått pekpinnar både här och på Dansmaffian om hur jag borde göra och tänka minsann. Som att vissa förutsätter att jag har dåligt omdöme bara för något jag skrivit (och som sedan blivit tolkat av läsaren, ty vissa läsare ser bara vad som står medan andra också förstår vad det betyder.)

Skulle kunna skriva massor mer om det här för det är nåt jag verkligen stört mig på länge och jag har lovat mig själv att inte bli sån vet-bäst-mamma när jag blir stor.

onsdag 2 april 2008

Växa och upptäcka världen

Nu har jag också kommit på att jag kan läsa när jag ammar. Halleluja. Inget mer Dr. Phil och annat trams på dag-TV nu. Började med att läsa lite i en bok vi fick av ett par goda vänner. "Att växa och upptäcka världen" av de holländska spädbarnsforskarna Hetty vad de Rijt och Frans X. Plooij (försök uttala det den som kan..). Trots att jag bara läst första 60 sidorna så vill jag ändå rekommendera den. Jag har dragit mig för att börja läsa den för den ser såååå tråkig ut inuti, text, text och åter text. Men den fångade mig direkt och var riktigt lättläst eftersom innehållet var så intressant.

Boken handlar om att varje barn går igenom sju dramatiska utvecklingssprång under de första året och man kan efter forkning på hur hjärnan utvecklas och genom intervjuer med föräldrar nästan exakt säga när dessa utvecklingssteg tas och det är samtidigt för alla barn. Varje nytt steg föregås av en klängperiod där barnet kan upplevas som extra besvärligt. Det beror på att för varje steg måste barnet upptäcka världen på nytt eftersom det har fått nya färdigheter och det är väldigt jobbigt för barnet som då behöver extra uppmärksamhet, närhet och tröst. Efter en stormperiod blir det en solskensperiod när de nya färdigheterna undersöks och uppskattas. Boken är tänkt som en hjälp och handledning för oroliga föräldrar som annars kanske tror att det är något fel på barnet som plötsligt blir så besvärligt.

Boken beskriver tecknen på att en sån här period är på väg, hur man hjälper barnet genom den, vilka nya färdigheter de leder fram till och hur man kan hjälpa barnet utveckla de nya färdigheterna genom t ex lämpliga lekar. Otroligt spännande faktiskt! I början av boken finns en kalender över när de stormiga perioderna inträffar så då är det bara att räkna ut när de blir för ens eget barn. Räknade snabbt ut att mitt under den fjärde stormiga gråt- och klängperioden ligger Ölandsveckan. Hurra för det.. ;)

Kvarnen som brann

Igår var den första riktiga vårdagen! Klarblå himmel, sol och nästan helt vindstilla. Daniel kom hem vid tvåtiden och då gick vi en promenad på nästan fem kilometer med barnvagnen. Så skönt, till och med nere vid sjön var det stilla, vilket nästan adrig händer. Trots att vi gick så långt fick jag bara liiite ont på slutet av promenaden och så var jag lite stel efteråt på kvällen.

En riktig sorglig sak har hänt i bygden. Symbolen för Vallentuna, Väsby kvarn, har brunnit ner. Även fast jag inte bott här så länge känns det trist och jag kan tänka mig att för de som arbetat med kvarnen så måste det kännas fruktansvärt tråkigt. Vid kvarnen firar vallentunaborna Valborg och midsommar, ungdomarna brukar ha fester här på sommaren och kvarnen har stått som ett landmärke vid västra infarten.

I lokaltidningen står det att hembygdsföreningen fått mellan sju och åttahundra tusen kronor i EU-bidrag för att restaurera kvarnen och förra sommaren fick kvarnen nytt tak, vingarna renoverades och ny panel sattes dit. Planen var att starta kvarnen på nationaldagen i år.

Allt tyder förstås på att nån har tuttat på. Den kan knappast ha börjat brinna av sig självt och det känns så himla tråkigt. Nån utan hjärna och hjärta har haft tråkigt en lördagnatt och kommit på den briljanta iden att elda upp kvarnen. Suck.

Igår promenerade vi förbi där kvarnen stått och tittade på resterna som fortfarande rykte.