Fotbollsfrun vill inte heller ha rosa...

Läs hennes inlägg Hur lång tid tar det att köpa en baddräkt? Skönt att vi är fler därute som har koll på att det finns fler färger man kan ha på kläder (även till flickor)!

Om föräldraskap av idag

Som förälder finns det kanske idag mer att leva upp till än någonsin. I och med alla krav som ställs från omgivningen och en själv så går alla runt med konstant dåligt samvete för att de inte "räcker till". Läs gärna Mymlans inlägg Föräldraskap 2010 om detta och även artikeln hon länkar till. Mycket bra och intressant!

Värmen är tillbaka

Igår var det en riktigt fin sommardag igen. Vi tillbringade den mestadels ute och prickade av en del som skulle göras på listan. Lite rabattrens och gräsklipp till exempel. Nu är trädgården fin igen. :-)

Även inne pysslades saker undan. Det finns fortfarande rester av vår renovering att ta vara på. Några kartonger som inte går att tömma än och sådär. Och så väntar jag på ett paket från Jotex som innehåller gardin, mysmatta och lakan till nya rummet. Man är som ett barn som väntar på julafton när man har beställt nåt.

Idag är det ännu mer sommar. Riktigt varmt kommer det blir. Och jag väntar på besök av en annan mamma och bebis idag. Kul!

Loppis är poppis

Loppisar är ju så populärt just nu. Men sånt begriper ju inte jag förstås.
Liten loppisordlista:
Loppis - köp andras avlagda skräp
Bakluckeloppis - köp andras skräp direkt ur deras bil
Gårdsloppis - alla grannar betalar för att byta skräp med varandra
Kuriosa/Antikt - skräp som ser exklusivt ut och därför kostar mer

Ja, som ni vet så är jag inte mycket för prylar sådär i allmänhet (om man har färre prylar blir det mindre stökigt). Men hur som helst resulterade gårkvällen även i ett lyckat "skräp"-utbyte. Vi fick uteleksaker till Tove i form av bland annat Bobbycar och en trampbil och de tog med sig våra datorskåp som i och med ommöbleringen blivit arbetslösa. (Lova nu att ni slänger bort eller skickar vidare om ni inte får användning för dem!)

Recept på en lyckad kväll

Hur trevligt kan man ha det egentligen!? Jo, jättetrevligt!! Goda vänner, grillmat, rödvin, uterum, tända ljus, efterrätt, ostbricka... Ja, ni läser ju själva att det inte går att misslyckas då. M&M kom hit på eftermiddagen och sen var klockan plötsligt halv ett på natten. Så kan det gå. Blir trevligt att ha er på gångavstånd snart tycker vi!!

Texmexgrillmiddagstips:
Grilla valfritt kött med valfri marinad.
Grilla även smålökar, paprikor och delade majskolvar.
In med klyftpotatis överösta med tacomixkrydda i ugnen.
Fixa en grönsallad.
Guacamole, salsasås och gräddfil i skålar.
(Vinet vi drack till, som skulle vara lämpligt just för tacomat och visade sig vara väldigt gott även till annat, har nr 2344. Ekologiskt och billigt var det också. Kanon!)

Smaskens!

Från middag till middag

Vissa saker kommer liksom i sjok. Plötsligt har vi flera middagsträffar med olika vänner inplanerade på rad. I söndags var vi hos D&B och hälsade på. Vi hade hoppats på fint väder för en liten utflykt men det var ju en regn-och-rusk-dag. Vi fick nöja oss med att umgås inne och det gick ju också bra. Tove roade sig bra väldigt länge men till slut ledsnade hon och började göra allt man inte får i protest. Stoppa prydnadssten i munnen till exempel. Då var det dags att åka hemåt.

Igår var vi och hälsade på hos L&H och det blev också en riktigt trevlig eftermiddag och kväll. Lite hamburgergrillat och kladdkakeri på det och massa massa prat. Toves lekkamrat E skulle oturligt på kalas på kvällen men då kom grannbarnen över som stand-in. Sen kom E hem igen och de lekte tills vi åkte hem vid tio. Tove somnade inte i bilen fast klockan var så mycket och sov heller inte längre än vanligt i morse. Men nu sover hon gott sedan några timmar. Tiden flög iväg på kvällen och jag hoppas vi ses snart igen!

Om nån timme kommer M&M hit och nu ska det grillas igen. Mexikanskinspirerat blir det. Uterummet gör stor nytta i det här vädret. Där är det alltid sol! :-) Trevligt värre ska det bli och det är bara underligt att det inte har blivit av tidigare. Men snart har vi gångavstånd till varann så då har vi ännu mindre att skylla på!

Utedanspremiär! (Eller upp som en sol och ner som en pannkaka)

Igår var det äntligen dags för undersköna Hågelby och Zlips. Jag fick tyvärr åka själv eftersom mitt sällskap återigen låg hemma sjuk. (Elin, jag ska köpa ett nytt immunförsvar åt dig i födelsedagspresent!) En något kylslagen kväll men annars såg förutsättningarna fantastiska ut. Jag kom tjugo sekunder in på första låten vilket gjorde att jag blev stående första fyra och hann granska utbudet.

Min känsla var att jag stod framför ett enormt smörgåsbord med massor som jag tyckte om och även några oprövade rätter som såg spännande ut. Och allra bäst var att det även fanns tre riktigt smarriga desserter på plats och de vill man ju gärna börja med så att man vet att man faktiskt orkar (hinner) med dem!

Och just så blev det. En av de sistnämnda (vaddå har du inte blivit kallad efterrätt förut??! fniss) kom och bjöd upp till min första dans och glittrande glad blev jag förstås! Zlips spelade "Wicked game" den hela långa versionen. Inte för att det var tråkigt med en lång dans på nåt sätt men det blev då bara en foxlåt och jag fick inte chansen att komma in i det riktigt efter uppvärmningen. Sen blev jag uppbjuden flera gånger till på raken och det är ju verkligen inte fy skam. De två återstående efterrätterna jagades dock utan framgång. "Han som nästan aldrig är ute men alltid bjuder upp mig" var en av dem men det blev tyvärr ingen dans.

I första halvlek hade jag riktigt kul. Jag stod lite och dansade mycket. Jag kände mig riktigt fin och mina silverskor var perfekta för underlaget så de blir nog mina följeslagare på sommarens hala golv. Pausen var också riktigt trevlig. Jag hann språka med både den ena och andra. Min frissa var ute på dans för första gången och sa att det var "JÄTTEKUUUUL!" och jag tror faktiskt hon dansade varenda låt. Jahapp, så har man förstört en människa till.... ;-)

Andra halvan började fint och fortsatte ok. Men sen där i mitten tog det stopp. Jag blev tvåa fram flera gånger i rad, blev snuvad på en bokning, men räddad av en annan och sen ja....jag blev bara less. Less på att jaga såna som inte bjuder tillbaka. Man kunde ju önska en liten ansträngning tillbaks när de vet att man försökt bjuda upp. Men sanningen är så enkel att det var på tok för mycket bra tjejer där igår. Typ "alla"!

Till slut satte jag mig i alla fall och väntade på att bli uppbjuden i ren protest. Jag tänker ju ibland att "om jag sitter här och blinkar lite till killarna som jag vill dansa med så borde nån komma hit när dansen är slut!" (Ja, egentligen kan man ju tycka att de borde springa ikapp för att komma först!) Men vad händer? Just det, ingenting. Det vet jag ju egentligen men det är ändå lika störande varje gång. (Ingen okänd kommer ju heller eftersom jag säkert utstrålar "kommer du närmre så biter jag!" mot alla okända. )

Till slut, efter många danser kom en känd kille och bjöd upp i alla fall och vi dansade låtarna innan sista och sen packade jag ihop och gick. Min potentiella sista dans smet tidigt på kvällen så då kunde det vara. Med facit i hand borde jag åkt så fort jag blivit less. Dels för att jag bara blev på sämre humör vartefter och dels för att Eugeniatunneln var avstängd och jag fick sitta i seg kö. (Då kom min tetermos och lite chokladbitar väl till pass!)

Men all heder och stora goa kramen till er killar som faktiskt bjöd upp mig och bjöd på strålande dans och, inte att förglömma, den kurrande kissekatten.

"Jollra!" sa jag.. inte "Joddla"!

Måns provar pappas avlagda stickade(!) body i läckraste tyrolermodell! Vad hände egentligen där på sjuttiotalet och hur lyckades ändå så många av oss som avlades då bli så pass normala? ;-)

Måns 2 månader

Den lilla killen som blev en del av familjen för två månader sedan är en rejäl krabat. Han äter och äter och växer och växer. Det där att man knappt hinner använda de första kläderna stämmer in på Måns. Tove använde sina första kläder 50-68 hela första året och mer därtill. Måns växer snart ur 56 och han använder redan 62.

Måns är väldigt lik sin syster på många sätt. Han är för det mesta nöjd, tyst och lugn. Han sover bra på nätterna. Fortfarande äter han oftast två gånger men några nätter i rad har han ätit en gång bara så jag hoppas det blir rutin snart. Tove låg jag ner och ammade och hon sov därför länge i vår säng, i alla fall efter första amningen. Med Måns fungerade inte det att ligga. Det slutade med att allt blev blött, sängen, Måns och jag. I Umeå var jag tvungen att sitta och amma och lägga tillbaka honom i hans säng och det har jag sedan fortsatt med. Det går väldigt bra. Han somnar om utan problem och jag också.

Måns första tårar har rullat ur ögonen. Med ens tårarna kommer ser de ju så otroligt ledsna ut! Det blir alldeles rött runt ögonen och så kommer tårarna. Stackars liten! Det är nåt som talar till ens instinkter. Trösta och skydda.

Måns ler nu allt oftare. Om man pratar med honom och tar kontakt så är det lätt att det kommer ett leende och det glittrar ur ögonen. Jag tycker redan man kan se buset därinne. Han har väldigt stadig och klar blick, precis som Tove hade. Han tycker nu om att sitta i babysittern och ha koll på vad som händer. Han följer mig med blicken när jag rör mig i rummet. Babygymet är också roligt ganska långa stunder. Han gör småljud när han är glad och säger till när han tröttnar.
Jag ammar för fullt förstås. Måns är oftast på hugget och vill ha mat. Ibland när han ätit ett tag så känner jag att han tittar på mig. Då ligger han där och glittrar och ler med tutten kvar i munnen och ser så där nöjd ut som bara en mätt bebis kan. Så himla sött. Jag försöker insupa varje sådan bild och spara den i mitt medvetande.

Ett vanligt dygn ser nu ut ungefär såhär:
01:45 Måns äter, det tar 10-15 min så är han klar och somnar om.
04:45 Måns äter igen och somnar om
06:00 Måns äter igen och somnar om.
06:30-07:00 Tove vaknar och kommer in. Hon sätter sig i pappas säng och äter vällingen han har förberett. Jag slumrar bredvid.
07:00-08:30 Tove brukar studsa upp och hoppa ur pyjamas och blöja. Alltså går vi upp. Jag klär på båda barnen. Måns får bada vissa mornar. Vi äter frukost, jag ammar igen, vi borstar tänder och sen går vi iväg till dagis.
09:00-14:00 Måns och jag är hemma och pysslar med nåt. Inga riktiga mat och sovrutiner utan det blir som det blir. Ibland sover han flera timmar, ibland knappt något alls.
14:00-17:00 Vi går och hämtar Tove och försöker sedan roa oss med nåt tills pappa Daniel kommer hem.
17:00 Den efterlängtade pappan kommer och leker med Tove tills hon ska sova.
19:00 Tove somnar
21:30-22:30 Här någonstans gör jag sista amningen innan natten. Det är väldigt svårt att veta när det är dags. Ibland sitter han i sittern och sover hela kvällen men han verkar ändå sova bra på natten sen tack och lov. Måns får sen på pyjamas och när han verkar somnat lägger vi honom i hans säng. Sen sover han där till första nattamning.

Det känns som att det är lättare att söva Måns än det var med Tove och det är ju väldigt skönt. Han somnar så fort man går med vagnen utanför dörren och han är lätt att lägga i sängen utan att han vaknar och gnäller. det bådar gott för framtiden när han och Tove kanske kommer dela sovrum ett tag och ha olika nattningstider.

Sötaste lilla Måns

Blåbärskräm är smaskens!

Foxkurs på Dancefever II

I lördags hade vi vår fjärde foxkurs och den andra på Dancefever. Även denna kurs var full vilket såklart är kul. Ett par stödtjejer hade vi dock fått ringa in eftersom det var fler killar än tjejer som ville gå.
Vi kände oss något ringrostiga och lite svamliga till en början men vartefter dagen gick kom vi in i det igen och det blev en riktigt lyckad kursdag. Vi fick väldigt bra feedback i våra utvärderingar och i princip alla verkade ha fått ut något av dagen. Vi fick även bra feedback från våra kursledarkollegor och det är ju extra bra och trevligt.

Vi kunde sitta ute och njuta av värmen under lunchen

På den förra kursen kände vi hela tiden att stämningen var i topp. Vi var avslappnade och allt vi sa gick liksom hem. Den här gånger var det en annan slags stämning men inte sämre för det. Folk var så otroligt fokuserade på vad de skulle göra och kämpade på otroligt bra. Nivån var hög och vi hann med ett ytterligare moment som vi inte haft med förut. Vi trodde att vi kanske skulle vara tvungna att stryka något annat men det behövdes inte.

Som vanligt gick dagen väldigt fort och plötsligt var det slut. Man får lite hål i huvudet av att hålla kurs en hel dag och vi slappnade sedan av hemma på vår altan med gott grillat och sedan rabarbarpaj framför Champions League-finalen. Jag somnade som vanligt sista tio minuterna på matchen men det var jag värd.

Hemma gick allt tack och lov smidigt. Måns åt nöjt ur flaskan och sov långa stunder. Tove skötte sig också fint så Daniel var i bra form när vi kom hem. Jag hade med mig en halvliter mjölk hem som kan komma väl till pass en annan gång.

Nu är det sommarlov från kurseriet och så får vi hoppas att nån vill anlita oss igen till hösten. :-)

Han fick ju nästan plats..

Idag har jag äntligen fått fröna i jorden i mitt lilla trädgårdsland! Bara nån månad för sent eller så. Men försommaren har ju faktiskt också låtit vänta på sig.

Allt går ju så mycket fortare när man får hjälp och Polar'n hjälper så gärna till så fort jag ska göra något.

Min frölåda innan hjälpen kom...

...och efter...

Nu är det sommar!

Badaaaa!

En hel dag utan lilla Måns

Nån annan dag ska jag skriva om hur Måns har det som tvåmånadersbebis. Det är ju den stora dagen i morgon. Mamman firar den genom att överge sin son hela dagen! Det är ju foxkurs och tanken var att Daniel och Måns skulle vara med så jag kunde amma lite ibland. Men vi har ingen barnvakt till Tove så de får stanna hemma alla tre. Hoppas det går fint. Jag får inte glömma pumpen hemma, i så fall kommer jag nog sprängas, alternativt se ut som jag dansat med någon riktigt blöt...

Jag ser ljuset i tunneln

Nu har Måns för andra natten i rad bara ätit en gång. Kvart över tre. Andra amningen, vid halv sex, får väl räknas som morgon (även fast det känns som mitt i natten..). Undrar om han härmed har övergivit sin kvart-i-två, kvart-i-fem plus klockan sex rutin? Hoppas!

Förra sommaren regnade det ju alltid på torsdagarna

Jag glad för Hågelbyparkens skull att vädret blev så otroligt fint på premiären. Synd bara att de flesta valde att brottas på Grönan istället. Men de som valde rätt fick förmodligen en kanonkväll med bra musik och mycket plats. Lyx! :-)

Törs man hoppas på likadant väder nästa torsdag!?

Vaddå "hinner inte!?"

På ÖF sitter förstagångsammorna och suckar över att de knappt hinner med att duscha. Det är ju så mycket att stå i med en liten. Bredvid sitter trebarnsmorsorna och håller tyst. De vet ju bättre. Men visst tyckte man att man inte hann nåt trots att man bara hade en liten plutt som bara låg still, åt och sov med jämna mellanrum och sådär. Märkligt.

Igår såg min dag ut såhär: Gick upp vid sju. Duschade och tvättade håret på Tove, badade Måns och satte på båda nya kläder. Ner och åt frukost, pumpade mjölk och knallade sen iväg med Tove till dagis. Sen gick jag direkt ned till centrum och handlade. Hem igen. Bakade en paj och matade Måns och tittade på tv parallellt. Fixade till mig och lastade in Måns och vagnen i bilen och åkte iväg mot Kista för en efterlängtad lunchdejt (äntligen!). Åkte därifrån direkt till dagis för att hämta upp Tove. Lekte lite med Tove inne på grund av hettan ute. Pumpade mer mjölk. Lagade middag, Daniel kom hem och vi åt. Packade sen ihop fikat till kören och sen iväg ut till Norrtälje. Sjöng för mig nytt material, bjöd på fika, repeterade en spansk mässa och åkte hem igen. Ammade Måns, fikade lite till och hoppade i säng runt elva.

Man hinner uppenbarligen hur mycket som helst om man planerar lite även fast det är svårt att förstå ibland.

Två randiga

Storasyster och lillebror

Tittut Måns

En lång onsdag

I onsdags var jag hemma hela dagen med båda barnen för första gången sen den där allra totalmisslyckade onsdagen. Den här gången gick det betydligt bättre. På förmiddagen hjälptes vi åt att flytta in saker i arbetsrummet och sen gick vi ut och strosade. Tove fick bestämma vart vi skulle gå. Efter en del kryssande i området bredvid och kikandes på alla byggen hamnade vi i stora lekparken och gungade tills Måns blev less. Då gick vi hem och åt lunch och sen somnade Tove gott.

På eftermiddagen gick vi till öppna förskolan som har eftermiddagsöppet på onsdagar. Det var bara vi där. Men föreståendaren blev ju glad att få sällskap och Tove lekte bra själv men ville absolut ha sångstund ändå. Hon fick själv ta upp alla saker i påsen (som annars går runt i ringen i tur och ordning) och vi sjöng alla sånger och trummade på trumman.

När vi kom hem var det snart middag och vi lyckades även slå ihjäl de sista timmar på nåt sätt. Daniel kom hem lagom till godnattsagan igen. Det gäller verkligen att ha nån plan såna här långa dagar men det var skönt att känna att det faktiskt gick utan allt för sura miner under dagen. :-)

Efter att ha bytt några ord med Daniel knallade jag över till bror och vi gick igenom lite inför lördagens kurs. Ett nytt moment ska vi försöka klämma in och vi testade låtarna till det samt styrde upp lite annat. Det känns att det var länge sen vi höll förra kursen nu men jag hoppas det ger sig när man väl står där.

Sommar

Det är nästan svårt att förstå att dagen som började så dåligt kunde sluta så bra. :-)

Barfota i skuggan

Det är inte alls så lätt att blåsa såpbubblor!

Tove testar nya kepsen

Blocket är vår bästa vän

Nu är Daniel iväg och handlar grejor igen. Snart är gästsängen kompletterad med bäddmadrass och garderoberna får ny inredning. Häpp!

Månsmys

Vem är han lik tycker ni?? ;-)

Sängskåp

Tove testar och Daniel mekar. Eller har han bara gömt sig?

Alla barnen på en gång

Det är skönt med egen tid ibland...

Mitt första barn

Polar'n gör allt för att inte bli bortglömd

Stor och liten?

Igår var vi åter hemma för att pyssla vidare med vårt nya rum. Daniel ägnade sig åt att förvandla en av de "nya" garderoberna till schweizerost. I skåpet ska nämligen våra datorer stå och då behövs det luftning och fläktar och gud vet allt för att elektroniken ska må bra. Jag sorterade undertiden alla barnkläder som jag tryckt ner vartefter i några lådor. En del till släng, en del till återvinning och största delen till spara förstås. Måns kommer ju växa i kläderna vartefter Tove växer ur dem. Eller tvärtom snart kanske?
Måns har nu redan storlek 62. Tove hade 68 när hon började gå. Då var hon tio månader. Min excellenta planering som utgick från att barnen är födda samma tid på året (så alltså kommer det finnas perfekta kläder för årstiden att ärva) har fått sig en rejäl törn kan man säga. Man kan ju hoppas att Måns bara har en rivstart nu vad gäller växandet och att det sen lugnar sig lite. Tove växte ju knappt alls första året kändes det som men sen har det gått lite ryckvis. Nu har hon strl 86, kanske 92 till sommaren.

Lilla stora syster Tove

Nu känns det i alla fall väldigt bra att vi hållit oss till så könsneutrala kläder som möjligt till Tove. Det är ytterst få plagg som inte Måns kan ärva. (Nä, jag tänker inte sätta på Måns klänning!) De som inte går att återanvända är mest sånt vi fått. Några fina flickkläder som knappt är använda får Maja nu ärva istället.

Lillebror Måns

Sol och värme

Årets första sommardag, i lördags, tillbringade vi lämpligt nog i skogen ute hos far. Det blev en heldag i solen med promenad, lunch, fika och middag utomhus. Tove hjälpte morfar att plantera blommor samt ville gunga, gunga och åter gunga. En riktigt skön semsterdag! :-)

Jag vill inte ha det såhär!

Idag var en sån där morgon när allt började dåligt och sen urspårade helt. Jag är förmodligen en riktigt dålig mamma och Tove höll på att bli en väldigt billig unge. Men nu är hon inlämnad för rehab på dagis (där har de flera års utbildning på sånt här!) och jag får försöka tröstäta mig trevlig tills hon ska hämtas igen.

Åter på banan med Shake på Yesterday

Nu är danscombacken avklarad. Jag åkte iväg tidigt till Yesterday. Trodde det skulle vara knökfullt och ville undvika stå i kö. Döm om min förvåning när det ekade ganska tomt när jag kom. Men det droppade in folk vartefter förstås och snart kom lite folk jag kände. Det var väldigt trevligt att upptäcka att det faktiskt finns en del människor därute som faktiskt blir riktigt glada av att se mig igen. På riktigt. (Ett tips bara: Krama jättegärna en ammande mamma, men kläm inte åt! (Aj!) )

Det kom en del kända duktiga killar men tävlingsfolket lyste såklart med sin frånvaro denna kväll. Så gjorde även inflyttade godbitar som förmodligen var hemma över långhelgen. En solklar favoritkille dök i alla fall upp innan start och fick bli förste testpilot. Han är så grymt duktig och glad så det inte kan gå annat en bra. En perfekt start med andra ord.

Efter första dansen fann jag mig själv stående förvirrat på golvet. Just det, det var nu man skulle jaga. Eh....? Som tur var blev jag uppbjuden och sen avlöste danserna varandra. Jag satt några gånger men det gjorde inte så mycket. Dansade med en ny BSA-kille som jag först trodde var nån annan. Han hade varit och tävlat en kort stund på SM och sen gjort det kloka valet att åka och dansa istället.

En sak som återigen slog mig med stora släggan under kvällen var det där märkliga att man kan uppleva samma dans så otroligt olika. Att (i det här fallet) killen är så där "mmmm" och "hålla om hårt" efter varje låt när man själv räknar ner och känner "låt detta ta bara sluuut!" Jag hoppas och tror att jag märker om killen känner så. Jag letar ju oavbrutet efter respons. Redan vid uppbjudningen kan man få många tecken på vad killen tyckte om vår förra dans.

Dessutom tycker jag att jag inte kan skådespela sånt där. Om jag känner "bläääää" så utstrålar hela jag "bläääää" även fast försöker vara trevlig och le. Antingen är jag bättre skådespelare än jag tror eller så har en del människor otroligt dålig känsla för sånt. Eller så är det en kombination helt enkelt. Det är dock oerhört svårt att ta sig ur situationen när man hamnat i den tycker jag.

Noterbart är också att jag dansade ett par mycket roliga bugg med en dansvän. Det är en riktigt utmaning att dansa med honom för jag får mycket utrymme själv att göra saker och då måste jag liksom också göra nåt! Dessutom klaffar vårt föra-följa samspel sådär nästan så jag måste koncentrera mig. Hur som helst misslyckades någon slags tur på något sätt så den slutade med en klockren uppercut mot hans haka. Han planerar nu att ta med tandskydd till nästa gång vi ska dansa...hihihi.

Det var ovanligt mycket plats på Yesterday denna kväll. Det gör det självklart extra kul att dansa eftersom man verkligen kan dansa loss. Det gör i sin tur att man blir bra mycket tröttare en vanligt. Shake har ju en hel rad med riktigt ösiga bugg. (Dessutom spelade de flera nya låtar vilket var riktigt kul. Det har sina fördelar att vara borta ett tag ibland.) Jag var i alla fall bra trött redan vid tolv. Dels i kroppen, jag är ju inte van vid att kuta runt på det där sättet, och dels tar åtta veckors nattamning ut sin rätt. Kvart i ett gav jag upp och åkte hem. Jag var ganska nöjd då även fast någon mer borde hunnits med.

Väl hemma blev det äpple, duscha och sova. Måns sov gott och faktiskt fick jag sova någon timme innan det var dags för första amningen. Jag och Måns sov sen vidare ovanligt länge på morgonen så min första danskväll som tvåbarnsmamma gick allt som allt riktigt fint! :-)

Ooooj vad långt det blev....

Comeback!

13 veckor. Så länge sen var det jag senast tog några danssteg. Nästa helg är det foxkurs igen. Bror frågade om jag hade tänkt dansa nåt innan dess. Och det har jag. Ikväll är det nämligen dags! Och vad kan passa bättre för min danscomeback än Shake på Yesterday?!!

Spännande ska det bli. Jag har varit borta så länge nu att jag tappat det där danssuget lite. Det blir ju så efter ett tag. Danshormonerna dunstar iväg ur kroppen och man har inte samma behov. Dessutom har ju ju haft lite annat att fokusera på. Men nu ska hormonnivåerna uppåt igen och jag hoppas det blir kul!

SM är som sagt i stan och några ess kommer kanske saknas på golvet ikväll. Men då får jag ju chans att minnas hur man gör tills vi ses igen. Och sen är det ju inte omöjligt att SM lockat hit lite annat dansfolk som väger upp? Ska hur som helst bli intressant att se om jag har nån kondis och balans kvar! :-)

Långhelg

Nyss var det helg och nu är det helg igen. Långhelg. Själva ordet klingar fint. Vi ska inte göra något speciellt. Inte åka på nån längre resa eller så. Bara massa hemmatid. Tove var febrig igår men verkar pigg idag. Både hon och Måns skrällhostar lite. Vi håller på och organiserar upp våra saker i arbetsrummet. Igår kväll var Daniel och hämtade tre nya garderober så nu kan vi börja greja på allvar. Förhoppningsvis ska vi köra skrotet i morgon.

Idag på förmiddagen var jag in till min frissa och kapade de blonda lockarna igen. Jag tycker jag var där nyss men det var visst tio veckor sedan när jag räknade efter. Inte konstigt att det började kännas långt igen. Måns sov hela tiden jag var borta (fyra timmar) så Daniel behövde inte mata nåt. Skönt för mig med lite luftombyte igen, även fast det bara var en tur till stan fram och åter.

I helgen är det SM i Bugg och Rock'nRoll i Täby, det är 20 min härifrån. Jag kommer förmodligen inte heja på plats i år ändå men jag håller tummarna hemma för de jag känner som ska tävla.

För att knyta ihop de två senaste styckena kan jag ju berätta att jag nu har dragit ett litet strå till dansstacken. Efter allt mitt prat har min frissa nu börjat dansa bugg, grundkursen är avklarad, och hon ska åka till SM och kika hur det går till på riktigt. KUL!

Risbuske

Varför växer håret så himla fort?!? Hoppas kunna kapa det innan helgen om min snälla frissa har tid med mej en stund.

Mot ny avdelning

Igår kväll var jag på möte på Toves dagis. Hon ska byta avdelning till hösten. Från småbarns- till storbarns-. Typ. Det var ett möte för oss föräldrar som blir nya på avdelningen och det var faktiskt jättebra. Vi fick reda på hur övergången går till och hur de jobbar med barnen på avdelningen.

Efter mötet kändes det som att det kommer bli ett riktigt lyft för Tove. Deras beskrivning av pedagogiken och stämningen på avdelningen kändes otroligt bra och sund. Jag tror Tove kommer få en jättebra värdegrund att stå på när hon sedan börjar skolan. En liten förändring blir det med dagarna. I höst kommer Tove gå ti-on-to istället. Det blir nog bra det.

Skönt att få sova!

Igår natt åt Måns bara en gång. Kändes som jag sovit till nio när jag som vanligt vaknade halv sju. Skönt! I natt blev det dock två gånger igen men jag har sett ljuset vid horisonten.

Närkontakt

Yo!

Utvecklingssång

I torsdags var jag ut till kören igen. Skulle ha mitt lilla "kvartsamtal" innan ordinarie övning. Jag hade med mig en sång som avtalat. Vi pratade först lite om hur jag tycker det fungerar i kören och om jag trivdes och om hur hon såg på saken. Bara trevligheter. Sen sjöng jag min sång och fick lite feedback på den, testade en höjning och sådär. Kul! Skulle gärna sjunga privat igen om jag hade möjlighet. :-)

Sen var det övning. Många var sjuka och det var manfall. Eller kvinnofall snarare. Det var sex herrar på plats och så en alt och så jag då i sopranen. Men det blev ändå en ganska bra övning. Det är ju nyttigt att vara själv. Det är bara att köra på, må det bära eller brista. Det är ju väldigt avslöjande när man är ensam.

Fyra nyanser av björk

Nuuuuu kommer ett inlägg! Jag vet att ni har längtat och väntat. Vi har jobbat och jobbat med renoveringen fre-lö-sö därför har det varit tyst härifrån. Men nu har jag kopplat upp min vanliga dator igen och sitter och skriver med helt ny utsikt då skrivborden nu står framför fönstret.

Renoveringen gick så himla bra! Daniel var ledig i fredags och på morgonen åkte hela familjen och handlade färg, EasyCover, lim och lite annat. Sen, när Tove sov middag, rensade vi ur det sista ur rummet, täckte golvet och skar vi till så många bitar EasyCover vi kunde på förhand. Sen när Tove somnat för natten satte vi igång. Måns var lite kinkig så jag fick springa emellan lite, men vid midnatt var väggarna i alla fall släta. Fiskbensstrukturen är ett minne blott. Skönt!

Ett par bilder innan målning.
(Nä vi har inte sett att skåpen är aningens olika blekta... ;-)

Morfar kom på natten strax innan vi var klara för att sova över efter evenemang inne i stan och på lördagsmorgonen åkte Tove med hem till morfar och så sänkte sig lugnet över oss. Nä, inte riktigt. Men vi målade första svängen på förmiddagen. Bror knackade på med smaskiga bakelser (Välkommen in!!) och fick då agera "Måns-hållare" ett tag tills vi var klara och kunde fika tillsammans.

Jag kopplade in en bärbar dator och helt plötsligt hade ett bra sängskåp dykt upp på Blocket. Eftersom bärhjälp (bror) redan var på plats och släpet inlånat (av far) åkte Daniel och bror genast iväg för att hämta kolossen. Jag gick undertiden ett varv runt området med Måns i vagnen så han somnade. Sen sov han ute i tre timmar så jag hann både måla mitt andra varv, duscha samt laga god mat tills killarna kom hem med skåpet. Helt perfekt!

När man renoverar så blir det alltid mer jobb än man tänkt sig. För när man snyggar till en sak ser plötsligt saken bredvid skabbig ut och måste också målas. På söndagen målade vi alltså list och sockel i ett flygande fläng. Vi täckte av och jag putsade fönster. När rummet var i princip klar och nu i prima skick kastade vi oss in i bilen och körde ut till morfar för eftermiddagsfika och hämtning av Tove.

På kvällen kom bror över igen och de bar in skåpet i rummet och det tog en bra stund att montera ihop det igen så de var nöjda. Skåpet rymmer en 140cm-säng. Man öppnar genom att ta tag i ett handtag och efter en liten fjädrande start kommer sängen ner med hela sin tyngd. Jag som är ganska (jätte-) svag tyckte i alla fall att det var tungt även fast jag klarade av att få ner sängen själv. Vi konstaterade däremot att om ett barn lyckades dra i handtaget så pass att sängen kommer farande skulle det sluta med katastrof. (Platt barn!) Grabbarna slog sina kloka ihop och borrade snart in en rejäl sprint högt upp som man måste dra ut för att kunna öppna skåpet. Bara tanken på vad som annars kan hända ger en ju ont i magen. Vi tyckte allihop att det är ganska sjukt att man får sälja såna skåp utan någon slags säkerhetsspärr!!

Efter målning! De stora möblerna på plats.

Sen var renoveringen klar! Nu ska bara alla grejor in igen och ett par ny-begagnade garderober ska inhandlas. Originalen från 70-talet har åkt ut. Nu är rummet ljust ljust beigt precis som hallen istället för den konstiga blå som det var. Och väggen är slät och fin. Alla snickerier är ommålade i vitt och alla kontakter och så är rengjorda och fräscha. Det är de små detaljerna som gör det. Det är för resten märkligt lugnt att vara hemma utan Tove. Vi upptäckte att det var länge sen vi kunde konversera vid matbordet till exempel. Och så fick vi sova lite längre än vanligt. Det behövdes!

Och snart var det helg igen!

Bara jag som tycker tiden går med rekordfart!? Vi kom just hem från Umeå och nu är det plötsligt torsdag! Veckan har runnit förbi. Vi förbereder ommålningen till helgen. Det är sjukt vad mycket grejor vi har bara i ett enda rum. Men snart är det tomt i arbetsrummet (och fullt i vardagsrummet!) Ska försöka göra ett ryck till idag.

I tisdags var jag med Måns på obligatorisk läkarundersökning. Allt var bra. En fin liten knodd. han har vuxit ytterligare 3 cm(!) på längden sen sist och ser ut som en liten tunna runt magen. Tove var också med och fick leka på bvc. Hon skötte sig bra tills det var dags att få tillbaks båda i vagnen. Då drog hon iväg, ignorerandes mina rop, och jag fick hämta henne långt inne på mödravården. Unge!

I går hälsade vi på ute hos morfar igen. Dagen gick sin gilla gång med mat- och sovtider. Tove fick låna en bunke och en visp från köket att leka med. Och vips satt vispen fast i morfars gitarr! Jag fick lirka bort den ur strängarna och Tove blev nog olycklig över att det blev så dumt för hon blev genast sugen på att bitas. Men jag lyckades avstyra attacken denna gång genom att lova att det inte gjorde något och att allt var bra igen. (Tack Nina för dina råd!) Jag ångrar dock att jag inte tog en bild på gitarren och vispen. (Själv har jag en gång lyckats vispa fast en vanlig liten stålvisp i degkrokarna på en elvisp men det är en annan historia... ;-)

Ikväll är det kör med individuell sång innan. Jag ska ändå lämna Måns hemma med Daniel idag. Vi måste veta att det funkar ett längre tag. Nästa foxkurs närmar sig med stormsteg och då blir jag borta hela dagen! Idag är det alltså jag och pumpen som får umgås en del.

Måns har börjat jollra och le så fint! :-)

Ute är det vår och det tycker jag är helt underbart! Om vädret är fint på morgonen går jag tidigare när jag ska lämna Tove på dagis så att när jag kommer hem har jag promenerat en trekvart eller så i solen. Även om jag är trött när jag vaknar piggar det upp. En bra start på dagen.

Vår hos morfar

I onsdags innan vi flög till Umeå åkte jag och barnen (har fortfarande inte vant mig vid att skriva så!) ut till morfar för att tiden skulle gå lite fortare. Vi gav oss ut på en vårig promenad. Så underbart skönt med lite luftombyte. Även fast vi inte bor i stan på nåt sätt så gör det stor skillnad att komma ut till grusvägar och enbackar. :-)

Tove på språng ner mot sjön

Där gungorna är fanns också en sjö...

...så vi fick plocka vitsippor istället.

Till Umeå med två barn

Vi åkte upp sent på onsdagen. Flygplatser är spännande för en Tove och hon springer gärna vind för våg om hon får. Det slutade med att hon smet in i gaten innan vi passerat legkontrollen. Hm. Bättring till nästa gång. Jag vill helst att hon ska lära sig vara stilla och nära i vissa lägen. Hålla handen å sådär. Måns första flygresa gick fint. Han var lite gnällig ibland men mest för att det var kväll känns det som.
Flyget landade vid halv tio på kvällen. Vi trodde Tove skulle sova på vägen upp men ack vad vi bedrog oss. Hon var klarvaken hela tiden och hann umgås lite med farmor och farfar innan hon kom i säng vid halv elva. Hon sov i ett eget rum på en madrass för första gången och det accepterade hon utan vidare. Hon sover ju i eget rum hemma också så det var kanske inte så konstigt. Måns fick ta över resesängen.
Vi hade inte planerat så jättemycket för våra dagar i Umeå. Mest att umgås och bara vara så alla skulle hinna lära känna Måns och busa med Tove så mycket som möjligt. På torsdagen var vi över till Emma och Maja och hälsade på. Maja är Toves och Måns kusin. Hon skulle ju fötts några veckor efter Måns men föddes istället några veckor före. Liten var hon och mådde inte alls så bra. Därför har jag inte tidigare skrivit något om Maja här på bloggen. Men nu har hela familjen äntligen fått komma hem från sjukhuset och vi fick chans att träffa den lilla goa tjejen. (Ett tidigare inlägg kanske nu har fått sin förklaring för er med gott minne.)

Syskonen (nehe?!!) och kusinerna

På fredagen hade vi bjudit in oss på lunch till Daniels släkt i Kassjö. Tove har längtat och längtat efter "Sam-el och Matilda" sen de sågs sist och det var såklart jättekul att ses igen. De stora barnen är så duktiga på att ta hand om Tove så man märker knappt att de är där. Alla verkar ha lika roligt. Och tänk, om något år kan ju Måns också vara med och leka! Vi planerade lite inför sommaren då vi förhoppningsvis ses igen. Samuel och Matilda är egentligen Daniels kusiner men de känns mer som Toves faktiskt. Det tycker nog hon också.

Koncentration

Resten av tiden höll vi oss hos farmor och farfar. Farfar var lite febersjuk i början men blev friskare på slutet så att Tove fick lite lektid. Nina var såklart också på plats så fort inte jobbet kallade. Vi åt som vanligt massor av god mat och spelade Settlers så mycket vi hann med. Ovanligt låg vinstfrekvens för mig denna gång. Någon liten promenad blev det också men vädret lockade inte till uteliv direkt.

Tove fick baka med farmorDen här leken heter "Upp -och-ner-unge!"

Det gör mycket att få några extra dagar och inte bara helgen. Det känns som vi hann umgås så att vi blev nöjda men vi har redan börjat planera för nya möten. Vi åkte hem söndag eftermiddag och resan hem gick fint. Måns sov hela vägen. Vi var ändå ganska slitna efter resan. En flygtripp på en timme är ju egentligen ingen match. Men med två barn är det en viss skillnad kan jag lova!

Måns är pigg på morgonen

Hemma hade gräset blivit grönt och björkarna slagit ut när vi kom. Härligt!

Tiden

Jag ska skriva nåt långt och bra med massa bilder från Umeåtrippen. Sen. Jag ska förbereda helgens renovering. Sen. Jag ska plantera i mitt trädgårdsland och sortera alla kläder. Sen.

Det är oerhört frustrerande att vara hemma hela dagen utan att hinna/orka någonting vettigt alls. Nattsömnen är verkligen lidande nu så jag måste ägna mina Tove-lediga timmar åt att försöka pricka in lite vila för mig när Måns sover. Annars går det bara inte. Då kommer tvåbarnsmamman bara gråta åt allt.

Och jag vill hellre vara glad. Faktiskt.

Kort uppdatering från Norrland

En liten kort notis från Norrland. Vi åkte hit sent i onsdagskväll. Flygresan gick fint med båda de små. Tove är ju veteran vid det här laget men åkte i egen stol för första gången. Hon satt nog ändå mest i pappas knä. Måns satt hos mig och tyckte det var ganska ok att flyga i alla fall.

Vi har hunnit umgås en hel del sen vi kom hit. Lite Settlers har det också hunnit bli. Det blir ju en riktigt lång helg när man vaknar på plats redan på torsdagen. Väldigt bra. Det är tråkigt nog februari här uppe just den här helgen så det känns lite synd att liksom åka ifrån vårpromenaderna.

Jag försöker passa på att planera lite inför semestern. Det är många man vill hinna träffa och alla har sin egen kalender och sina eventuella semesterdagar att ta hänsyn till. Vi har lång gemensam ledighet i sommar igen så det ska nog gå att få ihop på något sätt. I sommar ska det nog kunna bli någon dans häruppe också.

Nu är det ett dygn kvar innan vi återvänder hemåt. Sen hoppas jag det inte dröjer så länge tills vi ses nästa gång. Det är ju faktiskt sommar alldeles snart. Idag är det maj. :-)