lördag 30 juni 2012

Öland 2012 - rivstart!

I morse gav vi oss av i tolv grader och regn. Bilen var i princip packad så vi var ganska snabba iväg. Både Tove och Måns började var lite gnälliga första milen. "Åka bilen -Nej!" Men efter ett tag fann de sig till rätta och vi lyssnade på lite barnskivor.

Efter en dryg timme gjorde vi ett kort stopp och sen fick barnen festis och pannkakor. Det gick hem och barnen blev alldeles tysta när de satt och mumsade i baksätet. Sen blev de lite otåliga igen innan det blev lunch. Sista lilla biten var väldigt lång och på slutet ropgrät Måns "Jag bajdat!!" genom hela sista rondellen och vi lovade att byta blöja snaaart!

Men inte behövde han byta nån blöja inte. Det var bara ren utpressning för att stressa blöjsårsrädda föräldrar. Men lunch blev det och sen lite lek innan vi fortsatte vår resa. Barnen somnade gott enligt plan efter lunch och de vaknade strax före bron.

Klockan tre var vi framme och möttes av en enorm hetta! Vi började med glass redan vid incheckningen. Sen blev det till att ta på sommarkläder. Det kändes som att vi glömt att det kan vara sådär varmt på sommaren. :-)

Första danskvällen började ju sju denna gång. Jättetidigt om man kommit klockan tre. Vi roddade allt vårt pick och pack i en rasande fart. Åt kall mat till middag vilket även passade vädret utmärkt. Sen hann vi också svalka oss i poolen med barnen innan det var dags att styra i ordning för kvällsaktiviteterna.

Första dansen var ju så himla lång att vi delade upp den. Jag började och var uppe ca halv åtta när barnen stannat av med välling och allt kändes under kontroll. Sen skuttade jag upp i så lite kläder det gick. Jag höll ändå på att smälta första timmen på logen. Sen blev det bättre.

Jag hade två timmar på mig och hade turen att några ville dansa med mig. På det stora hela hög kvalitet och dansbart tills sista halvtimmen då det började bli lite trångt. Blev faktiskt uppbjuden av både bekanta och nån obekant. Avböjde en go och glad fylltratt också. Jag förhörde mig om hans intag och förklarade vänligt att jag var på en helt annan alkoholnivå. ;-)

Väl nere i stugan bytte jag av Daniel som nattat barnen med framgång. Sen riggade jag vår belysning, drack te och skrev det här. Nu ska även jag nattas tror jag. Jag har ju morgonjouren.

Det börjar riktigt bra :-)

Muu

Vi åker förbi massor av kor på Öland.
Måns: "Mycke kossor!"
Tove: "Ja, de stod och tjurade där!"

Hahaha

fredag 29 juni 2012

Övningar i trädgården

Tillbaka från lek hos kompis...

Semester!

Sista arbetsveckan har gått. Den avslutades med en snabb glassfika och en liten summering av senaste halvåret, goda vitsord, sommarpresent och kramar. Inte dumt!

Jag hade hoppats åka på dans som en perfekt start på semestern men är fortfarande förkyld. Då vi snart ska till Öland kändes det som att jag borde respektera kroppen för en gångs skull.

Istället blev det en kväll med fortsatta förberedelser. Daniel klippte gräs och satte på takbox. Jag plockade och packade inne.

Till fotbollen hade vi både förberett pyssel, fast av vitt skilda slag. Jag - ett fotbad med fil och fotcreme, så fötterna skulle må bra. Daniel - en lång antennsladd att skruva ihop så att han kan dra ut TVn ur stugan och se EM-finalen i solnedgången, eller nåt ;-)

Idag är jag ledig med barnen. Måns har gått sin sista dag på småbarnsavdelningen och en epok är liksom förbi. På eftermiddagen ska barnen bort och leka med dagiskompisar, så då ska jag försöka få det sista gjort.

I morgon bär det av. Konstigt nog. Jag hoppas veckan blir bättre än vi förväntar oss. Vi är lite brända sen tidigare år tyvärr. Men en positiv inställning räcker förmodligen långt. :-)

måndag 25 juni 2012

Midsommar och sånt

Midsommarhelgen passerade med fest och födelsedag bakom ett tunt förkylningsfilter. Host och snor. Omys. Vi hade i alla fall en riktigt trevlig fest med alla de vanliga ingredienserna och det är ju klart att det blir trevligt med så trevliga vänner! Det är faktiskt helt omöjligt att misslyckas. Alla verkade trivas, ung som gammal, vi hade ju ett åldersspann på 1 månad till sjuttio minus. :-)
Två midsommartjejer

En timme innan gästerna kom låg jag och vilade på soffan efter alla förberedelser, det är alltid mer än man tror, och sen gick jag upp, tog en alvedon och förklarade mig själv frisk. Faktum är att jag faktiskt kände mig pigg resten av dagen. I och med att vi var så många barn denna gång blev grillningen ännu mer splittrad än vanligt men det gjorde inte så mycket. Inte att mitt lag inte vann heller. I och med att vi startar tidigt blir det inte jättesent även fast festen varade i nio(!) timmar. :-)
Måns spelade fotboll mest

Lördagen sov vi bort medan regnet piskade utanför. Vi sov i omgångar och ibland samtidigt. Tove hade kommit i säng halv elva och Måns halv nio. Han vaknade ändå 05.40. Morgonen var min. Då blir det som det blir. På kvällen piggade vi på oss och såg lite fotboll och åt upp resten av rabarberpajen.

Söndag morgon fick jag sova. Sen kom familjen och sjöng och jag fick presenter på sängen. Mysigt. Familjen propsade på tårta eftersom det var födelsedag så de gick och handlade en sådan och bjöd mig på på eftermiddagsfikat. Bror anslöt till kvällens grillning.

I morse vaknade jag till regn på taket. Det är så mysigt så att jag inte vill gå ur sängen utan bara ligga där och lyssna, ta fram en god bok och mysa. Men det är en utopi förstås. Det ska jag göra när barnen flyttat. Nu fick jag istället lirka fast barn i bil i spöregn och sådär. Men jag fick ju ha mina fina röda stövlar i alla fall. :-)

söndag 24 juni 2012

Bättre mobilblogg

Äntligen finns en "riktig" app för Blogger. Kanske det kan bli lite fler snabba inlägg nu. :-)

fredag 22 juni 2012

Trevlig midsommar!

Värdinnan på festen är väldigt förkyld men som tur är så är alla gäster mycket goda vänner så jag vet att det kommer gå bra ändå.

Förberedelserna är hur som helst i full gång även om det inte går lika fort som vanligt.

Och med tanke på att vi blir åtta vuxna och sju barn verkar det som att vi förökat oss sen sist. :-)

- Bloggat över en kaffekopp mellan potatisborstning och rädissnoppning.

torsdag 21 juni 2012

Fy för sommarförkylningar!

Jag är verkligen inte frisk. Försöker vara glad ändå. Jobbet är kul som tur är.

I morgon är det fest. Hoppas jag går igång på adrenalin så jag orkar.

- Bloggat i en tekopp

onsdag 20 juni 2012

tisdag 19 juni 2012

Tove och Måns - stora nu

Bara jag som tycker att jag är kass på att uppdatera om barnen? Jag har förmodligen tappat alla läsare som tyckte att just barninläggen var intressanta. Men så får det vara. Det hinns inte med och jag kan inte stressa upp mig för det. Även fast jag gärna skulle ha massa text att gå tillbaka till för min egen skull.

Men nu ska jag försöka mig på en uppdatering i alla fall. Man glömmer ju så himla snabbt hur vardagen ser ut så så här är det nu:

05.15-06.00 Måns envisas med att vakna! På tok för tidigt och hopplöst att få honom att somna om. Han är hur pigg som helst och om man försöker ligga bredvid honom i hans säng så kan man vara säker på att så fort man själv börjar slappna av har han hämtat en boll och börjat "dela do-toll" i sängen.

Knep för att få honom att vara tyst och lugn är såklart film (Barbapappa, Pingu, Fåret Shaun och Mamma Mu gillas) eller "låna mammas tooon?" betyder att han vill leka med min telefon där det finns spel. Mest gillar han nu grodspelet som finns på "pappas tooon".

Daniel och jag turas om att försöka få honom på andra tankar. Daniel åker ganska tidigt, typ vid halv sju och min klocka ringer kvart i sju. Då brukar sällan någon sova. Men om båda barnen vaknat med Daniel kan de sitta påklädda i soffan med vällingen i högsta hugg. Annars tar jag tag i de bitarna.

07.00 Tove klär på sig själv bara jag förberett kläder kvällen innan. Måns får ny blöja och kläder på innan de går ner. Igår kissade Måns i pottan för allra första gången (tror jag?), han har länge vägrat både potta och toalett. Vi ska försöka få honom att sluta med blöja under sommaren. Jag äter frukost medan barnen sitter som små ljus (jo faktiskt) i soffan, ser Bolibompa och äter välling och kuddar (havrefras som de får i varsin mugg). Sen gör jag mig i ordning klart uppe.

07.40 De kör Bolibompa-filmerna i samma ordning på morgnarna så Tove lär sig efter vilken film det är dags att stänga av. Då borstar vi tänder och smörjer solkräm. Tove har en period nu då hon gör allt exakt som jag tänkt utan minsta bus eller bråk (det är skönt att det finns såna perioder) men Måns som länge varit så enkel har börjat busa lite och ibland blir vi rejält osams när han inte vill borsta tänder eller sparkas när vi ska byta blöja.

07.50 Vi går till garaget. Vårt garage är ett par hundra meter bort i en länga, men båda barnen traskar raskt dit varje dag nu. Ibland plockar de blommor på vägen och ibland springer båda två hela vägen. Jag vet att våra förra grannar använde cykelvagnen för att köra barnen till garaget och det känns ju himla skönt att slippa hålla på så.
Det plockas mycket blommor nu

08.00 Dagisdags. Jag puttar in barnen på varsin avdelning, prickar för och kramar hejdå. Klart! Måns studsar just nu in på sin avdelning och börjar morgonen med att ge alla, fröknar och barn, varsin kram. "Hejhej Lukas", ""Hejhej Mi-e-la". Jag tycker det måste vara en fantastisk start på Måns "arbetsdag".

08.05 Mamman börjar resan mot sitt arbete som numera ligger ca 15min bilkörning bort. Jag brukar kliva in genom dörren precis innan halv nio när jag börjar. Sen stannar jag där till halv fem då jag åker hem till dukat bord. :-) Då har Daniel hämtat barnen med cykelvagnen och hunnit hem och fixat och donat.

17.00 äter familjen middag. Middagsproceduren går ibland helt smärtfritt och trevligt och ibland är det totalt kaos. Oftast är det någonstans mitt emellan. Det beror nog mest på hur hungriga vi är allihop snarare än vad det är för mat. Den mesta maten går ner i barnamagarna. Extra populärt är pasta (helst utan sås), soppa, korv och förstås blodpudding och pannkakor med grädde och sylt. Tiden efter maten brukar det bli lite lek med grannarna eller själva ute eller inne fram till vällingen.
Glada barn i nya shorts

18.30 Välling med film. Inga konstigheter.
19.00 Läggdags. Pyjamasar, tandborstning och sen saga. Sedan Måns fått eget rum läser vi nu varannan dag i deras rum och i de turas om att välja bok. Om vi läser i Toves säng får Tove välja bok och vice versa. Ibland väljer de en pyttekort Pixibok och ibland en lång saga typ Pettson. Ibland har man ro att läsa länge och ibland är man stressad och det är inte alltid bokvalet matchar ens tålamod.

Sen är det godnatt. Av Måns får man just nu en kram, en puss och så ska man gnugga näsan och säga "di-di-di-di". Sen ska man "dätta dantan!", alltså släcka lampan, vilket kan vara svårt att begripa om den redan är släckt. Men då får man tända och släcka så han säkert vet att det är släckt.

När jag lägger så gömmer sig Tove under täcket så jag får leka en tittutlek. Sedan är det puss och godnatt. Tove får just nu höra en skiva med sånger eller saga när vi går. Oftast somnar hon väldigt snabbt och vi går in och stänger av. Om hon inte kan somna på länge får hon gå upp och sätta sig och rita. I så fall går hon och lägger sig själv och somnar.

Sen blir det lugnt i huset och mamman och pappan kan göra något eget, som att träna, se fotboll eller skriva blogg. ;-)

Måns gör framsteg inom allt hela tiden. Han kan göra sig mer och mer förstådd även fast han inte är i närheten av att prata rent. "Mamma, dytla tooo-a paj-tytten daagis" kan han till exempel säga och då har han alltså cyklat på den stora sparkcykeln på dagis. Detta är just nu väldigt spännande och roligt och han gör det bättre än motoriken och storleken egentligen tillåter känns det som.

Det som annars utmärker Måns är hans charm. Han är så otroligt mysig och charmig mest hela tiden så det är svårt att inte överösa honom med pussar och kramar. Man ser den särskilda charmen i blicken och han är överhuvudtaget väldigt uttrycksfull. Te x stora uppspärrade ögon och en liten runt gapande mun när han upptäcker nånting.
Charmtrollet Måns

Måns trivs på dagis, gillar mat och är lätt att lägga precis som det alltid varit med storasyster. Det som skiljer vad gäller rutiner är det där med att han aldrig har sovit någon längre stund på morgnarna. Han gillar att läsa och kommer gärna dragandes med en bok vid sex på morgonen när han tycker vi dragit oss länge nog.

Tove är en sann fyraåring. Hon har inställningen att allt kretsar runt henne och försöker gärna styra och ställa både med lillebror och oss. Men oftast är ändå syskonen sams och leker väldigt mycket och bra ihop. Så fort Tove gör något bra eller dåligt gör Måns likadant. Men även när Måns busar, typ bankar med gaffeln, provar Tove också.
Tovegumman

Tove ser fram emot att bli "Skalman" på dagis som de blir på hösten det år de fyller fyra. Hon tycker nog också att det ska bli roligt att Måns börjar på samma avdelning. De leker redan mycket ihop på gården på dagis. Tove har sina bästa kompisar som hon pratar mycket om och gärna vill leka med, vi är dock väldigt dåliga på att se till att hon får leka med andra än grannbarnen.

Tove är fortfarande väldigt duktig motoriskt. Vill testa allt vi gör och nu försöker hon hänga knäveck i gungställningen och hoppar själv från plommonträdet där Daniel hängt upp ett rep att svinga sig i. Hon klättrar gärna överallt där det går utan att begripa att saker kan rasa och att man kan klämma sig och sådär.

Tove kan alla bokstäver och hon kan räkna till hundra nästan. Hon har inte lärt sig läsa än riktigt men hör vad det är för bokstav när man ljudar åt henne. Vilken dag osm helst ramlar poletten ner. Tove tycker också mycket om att sjunga. Hon sjunger ofta långa texter och melodierna är riktigt bra. Måns sjunger också med och gör rörelser när han kan.

Det var lite om barnen som jag kom på just nu. Tiden går alltför fort!

Host host host host

Attans!! Min hals är inte alls som den borde. Det har tagit lite längre tid varje morgon senaste dagarna att få den i ordning och i morse höll på att hosta bort ut ögonen kändes det som. Tårarna sprutade. Blä!

Som en bonus till detta ska jag till tandläkaren idag på undersökning. Ni vet när de tar en minivirknål och skrapar ner i tandköttet och sen konstaterar de att de verkar blöda mycket. Ja, va konstigt!?! Sen får man skäll och i bästa fall får man sen bara en saftig räkning. I sämsta fall även en ny tid med löfte om ytterligare en räkning.

Hurra för tisdag.

söndag 17 juni 2012

Semesterplanering i slätregn

Har ni hört? Det är snart semester?!? Jag har ju just börjat jobba och fattar ingenting. Men det är likaväl sant. Om bara några dagar är det midsommar. Då brukar vi ha fest. Så blir det i år också. Det är tur vi har gäster som påminner oss varje år genom att fråga om de får komma. Hahaha.

Och vad brukar hända en vecka efter midsommar? Jo, då brukar man åka till Öland. Det är så sant. Och jodå, även i år kommer vi åka dit och jodå, även i år kommer vi bo i stugan trots att det fanns helt andra planer ett tag. De planerna kanske kan bli nästa år istället.

Vi har just gått igenom listorna och i alla fall fått en känsla av hur det kan bli i år och en och annan ny idé har kläckts om vårt stugliv. Vad gäller själva dansandet hade vi svårt att begripa hur vi delade upp det förra året ända tills vi kom på att vi ju kom ner först på måndagen. Då började det klarna!

I år är första nonstopen 19.00-02.00 om man ska tro danslogen. Det var som värst. Själv undrar man om man kommer orka dansa alls beroende om man får sova alls. Men allt det där får man ju fysiska svar på under vecka 27.

Det är lite tråkigt och mycket annorlunda att inga av våra närmsta vänner är på plats i år. Men det blir ju som vanligt vad man gör det till. :-)

Information om omformation

Vi var och kompletterade Ölandsgarderoben igår. Daniel och jag har samma favoritaffär och egentligen var det han som skulle ha korta byxor, sk kortbyxor. Efter lite provande hit och dit köptes tre par. Min älskling kommer att vara så snygg i sommar! :-)

Sen var det min tur. Jag provade också lite korta jeans eftersom alla mina trekvartar i lådan nu är för stora. Jag har funderat lite på hur det kommer sig. Jag vet ju att jag gick ner när jag blev av med jobbet, det är kanske inte så konstigt. Men nu mår jag ju himla bra och jeansen är fortfarande för stora. De enda av de gamla jeansen som passar är mina sk smaljeans.De kunde jag ha senast när Tove var typ nio månader och hade ammat bort mig.

En del menar ju på att det tar typ två år innan kroppen är helt återställd efter en graviditet. Kanske är det så det är? Plötsligt har det hänt, kroppen är färdighopdragen och i och med att jag samtidigt mår bra så är det så här det ska va? Några nya par långa jeans har jag köpt senaste månaderna och då har jag konstaterat att jag nu måste prova samma tumstorlek som jag hade i gymnasiet!

fredag 15 juni 2012

Nya Zlips i Hågelby - whattanight!

Först och främst: Jag gillar mitt klippkort. Det är en skön känsla att trots att man är sen, glida förbi hela kön, blipp, och sen hinna ner till dansbanan i tid. :-) Att sen hitta bästa L väntandes på en filt gör heller ingenting, både för att man vet att man har kvalificerat sällskap och att man har första dansen lätt till hands.

Kvällen började alltså med några tjejfox. Sen blev jag stående och spanade in utbudet i ett par låtar innan P dök upp och vi virvlade iväg. Vi kom "tyvärr" i ofas och var tvungna att ta sex låtar. Jobbigt. Inte. Sen kom jag igång med den andra delen av utbudet. Härligaste D dök upp ur vimlet och vi ses ju faktiskt oftare än vi dansar nu för tiden så det är ju alltid kul även om vi mest pratade jobb och sen fick kvällens sämsta låt på halsen. Den lät verkligen inte bra.
Tjejfox är inte som annan fox....

När det närmade sig paus (vart tog tiden vägen?) blev jag innickad av No1, som visade sig vara riktigt gnällig över musiken som erbjöds. Men där nånstans vände kvällen om jag får gissa ;-) Faktiskt så var de sista två lugna innan paus två gudkorn som jag är säker på att de blir ännu bättre med tiden. Jag kände mig själv ganska förlåtande mot bandet då de ju är så nya. Första halvan var lite väl ojämn både i låtval och musikaliskt, men sen tog det sig. Och ganska många önskelåtar fanns redan på repan vilket är det viktigaste i det här läget.

Det blev pausfika med två sockersmulor. Jag glömde dock helt bort att jag hade med mig körsbär att bjuda körsbärsflickan på, men det får vara tanken som räknas. (Jag upptäckte dem istället först under hungersnöden i köerna på vägen hem och då smakade de mycket bra.) Till mitt eget stora nöje var jag redan bokad till första efter paus när jag för en gångs skull blir uppbjuden även av någon annan i pausen. (Bara att ställa sig i kö liksom ;-)

Första låtarna efter paus brukar oftast vara sådär, som en startsträcka. Men inte igår minsann. Då var det fullt ös från första ton och det var bara att slå på konditionen igen efter kaffet och mackan. Det gillas! Bra drag och sen fin fox direkt på. Tack för det! Sedan var det dags att börja plocka in övriga önskemål för kvällen och det gick hyfsat bra. Det är ju alltid samma folk man letar efter känns det som men det har ju sin uppenbara anledning - bra dans!

Kvällen lyfte vartefter när bandet triggades av stämningen på golvet. Jag hittade på de som jag inte ville missa och det blev även komplimangernas kväll. Jag har inget alls emot att få höra att jag till exempel är den som följer någon allra bäst, även om jag ju vet att vi är två om en dans. Och en kille som jag dansar sällan med och vars skicklighet och egna stil verkligen sätter mig på prov, bjöd jag upp mitt i hans egna jakt, det var tydligt, men när jag undrar över det säger han "Jo, men bjuder du upp släpper jag vem som helst!" Taaaack! :-D (Min opåstådda ödmjukhet mår dock inte bra av höra sånt...)
...utan betydligt bättre än så! ;-)
Foton: Sofia Macar

Plötsligt blir jag sittande en stund. Jag hade hållit igång hela kvällen men så hittade jag ingen uppenbar och passade på att uppdatera lite med B som jag bara hade hunnit ge en snabb kram innan. När jag återgått till min vattenflaska börjar de lugna med introt till "Dark horse"! Så typiskt! "Dark horse" är kanske en av de bästa foxlåtarna någonsin. Så är det bara. Så även om jag fick nöja mig med att sitta och lyssna den här gången så gläder det mig mycket att den åter kommer spelas. :-)

Andra låten i dansen var "Save the best for last". Också mycket bra och jag började undra om jag just missade sista dansen med två såna godbitar på rad? Så var det som tur var inte. Men timmen börjar närma sig sista dansen men då bandet är i ofas klämmer de in två långsamma snabba innan. Jag trodde kanske inte att jag "sparat det bästa till sist" (här sparas liksom inget i onödan) men första låten var en riktigt skön långsam bugg (låttitel?) och hur ofta har vi turen att dansa till en sådan? Efteråt kan konstateras att det borde vara oftare. Vi är skyldiga långsam bugg det!

Dans i samspel när det är som allra allra bäst och total eufori efteråt. Det är så häftigt när det händer, när man innesluts i den där bubblan av fokus och känsla och där föra och följa endast avspeglas i ögonen. När båda känner musiken på samma sätt och allt sitter. När låten tar slut undrar man bara över det märkliga att konfettikanonerna inte smällt än?

Sen var det nån annan låt som inte alls matchade den förra vilket såklart var en miss då man rycktes brutalt ur känslan . Nu var klockan elva och sista dansen började (så kan det iofs alltid få alltid vara). Första sista var, jaa...nu var det det där med minnet igen. En bra låt på utrikiska var det i alla fall. Sista sista var "Vem tänder stjärnorna". Osäker på om jag dansat till den förut och det är oklart om mysfaktorn berodde på låten eller enbart sällskapet.

Sen var det slut.

Nä, det var det såklart inte. Två riktigt snabba extranummer helt i min smak och fullt ös blev det till sista tonen klingat ut även fast benen protesterade lite av trötthet. Jag insåg att kvällen faktiskt blev helt underbar efter en lite trevande start. Och det var det inte bara jag som tyckte! Överallt såg lyckligt leende rödkindade dansare som just avnjutit första varma kvällen i parken.

Tack och stora kramen till mina tjejer för bästa sällskapet, fikat och danserna. Och såklart till No1 som briljerade.

Nu är det fanimej sommar - på riktigt!

tisdag 12 juni 2012

Avslutningsparty med bästa gänget

I lördags tog jag med familjen till Norrtälje. Kören skulle göra ett litet uppträdande i parken och ta emot ett stipendium. Eftersom vi bara skulle sjunga några stycken och det var utomhus tyckte jag det var lämpligt att barnen kunde få vara med och se mammas kör. Vädret var sådär men de hade i alla fall haft roligt i parken medan jag var med kören och repade lite.

Själv framträdandet var väldigt märkligt då vi var sist i programmet efter en ung popidol och massa småbarn stod och skulle ha autografer och få brydde sig om oss, men vi gjorde i alla fall det vi skulle på ett bra sätt och tog våra pengar och gick.

Sedan var det sommaravslutningsfest! Familjen pussades hejdå och jag åkte med en körkompis ut mot vattnet hem till en annan körmedlem som visade sig ha ett fantastiskt hus. Som gjort för fester av alla slag. Alla i kören hade fått olika matuppdrag och det dukades snart upp en fantastisk buffé. :-)
Buffé

Jag hade gjort snacks till fördrinken och kunde snabbt ställa fram dem och sedan bara mingla. Kören är en grupp människor från olika håll, med olika yrken, ålder och erfarenheter och ändå, eller just därför blir gruppen mer och mer sammansvetsad. Det finns en otrolig värme hos allihop och jag tror att alla känner sig helt bekväma och bara stortrivs.

Efter att dukningen och buffén var klar och det började spraka i öppna spisen så började vår middag. Mycket sång och skratt blir det runt bordet men även engagerade diskussioner i olika ämnen. Det klirrades i glas och sjöngs både fina och fula visor och det är spännande att höra roliga visor man inte visste fanns som någon plötsligt visar sig kunna sju verser på.

Under middagen höll vår maestro ett fint tal om hur vi som satt där tillsammans egentligen hamnade där och hur fantastiskt det är att det faktiskt blev så och fortfarande är så när allt lika bra "kunde gått åt h-e". Efter talet blev det lite prat om vår gemensamma kris och hur vi som är tillsammans nu kom ur den just tillsammans som en egen gemensam körsjäl. *Snyyyyyyyft*

Så småningom blev det ett uppbrott innan kaffet. Vi drog oss ner mot bryggan och umgicks en stund vid det spegelblanka vattnet. Kvällen var väldigt vacker om än något sval. Sedan blev det kaffe och efterrätt. Cheesecake överöst med jordgubbar. Smaskens! Festligheten fortsatte i samma anda i många timmar innan folk började droppa av.
American cheesecake i midsommarskrud

För mig kom plötsligt tröttheten som ett brev på posten och jag insåg att jag inte skulle vara kvar med eftertruppen. De senaste veckorna har varit så intensiva! Jag tackade för mig vid kvart i tolv och åkte hem i natten. Tacksam över att få vara en del av ett så härligt gäng.

fredag 8 juni 2012

Casanovas i Hågelby

Andra torsdagen på rad begav jag mig till Sveriges vackraste dansbana. Även denna gång åkte jag själv men hade kvalitativt sällskap på plats i form av L - än en gång! Måtte det bli en vana :-) Att ha förare i vännineform är verkligen mycket värt och det blev ju väldigt tydligt denna kväll då även P så småningom dök upp.

Risken är väl att man blir så bekväm att man inte kommer orka bjuda upp och upptäcka nya när man har det så bra och bekvämt på nåt sätt. Men inget hindrar ju att nya bjuder upp mig heller i och för sig.

Kvällen började finfint trots halkan som var i början. Tryggt och säkert kan man sammanfatta det som. Efter ett tag började det droppa in mer folk och några dök upp som man också gärna ville hinna med. Favoriter fångades in en efter en och däremellan blev det lite tjejfox istället för att stå och bli kall. Helt perfekt med andra ord.

L har då inte varit ute på ett tag och känner inte igen folk. Jag försöker putta iväg henne rakt på bra killar och det blir för det mesta väldigt lyckat. När hon väl står där bjuder hon upp och hon är duktig så killarna verkar också nöjda. Men sen frågar hon mej om en äldre kille som hon hade bjudit upp på eget bevåg för att det såg bra ut när han dansade (det är ju oftast den anledningen man har när man bjuder upp) men hon fick nobben!

Jag ska inte skriva ut några namn här, men gärna nära nog för jag blev så himla irriterad!! Nu snackar vi alltså om en väldigt ofta socialdansande snubbe som är typ tjugo år äldre än L och hänger på klubben som börjar på B. SKÄMMES tamejfan! (Som tur är kunde jag ju berätta att hon åtminstone inte missade någonting och att det på alla sätt var hans misstag - på riktigt! Vi tjejer pratar som bekant med varann...)

I pausen fikade vi på filt, jag P och L. Jag visste väl att de där två skulle gilla varann! Jag tror inte det blev tyst en enda sekund, hahaha. Trevligt var det men plötsligt var P paus-uppbjuden och då dansade vi också. Lika bra ju. Och snart var det igång igen.

Kvällen kändes först kort och sen lång. Eller i alla fall började jag vara stressad innan jag upptäckte att klockan bara var tio. Man vill ju inte gärna missa nåt. Fast just missar var det gott om, det erfor både L och jag som var tvåa flera gånger. Aaasch, så nära! Men har man tur får man ändå chansen till slut. När L fick sin så fick jag min och så blev nån annan utan! ;-)

Casanovas spelade återigen sådär. Toppar och dalar. Jag tycker alltid att det är synd då de ju är så himla duktiga musiker. Varför inte bara spela bra dansmusik? Det var ju till exempel ett par snabba låtar under kvällen som var så grymt skönt sväng i att fötterna bara trummade på. Varför inte ha några fler såna? Eller några fler lugna lugna och inte så många som börjar lugnt och sen slutar i nån slags banka-och-slå-spelglädje?

Ah, vad det är skönt att gnälla. Hahaha. Jag fick i alla fall njuta av både några riktigt myyysiga fox och några härligt svängiga bugg under kvällen vid sidan av alla tjejfoxar som på nåt sätt alltid är lika glada och härliga. Plötsligt var det sista dansen. Fast det förstod L och jag först när den var slut. Då insåg vi att vi fick varann till sist och det var ju tur. Men P och jag hade ju bara hunnit ta en enda dans (alla favoriter vill man ju gärna dubblera) så extranumret blev vårt. Som en perfekt avslutning.

Sen var det slut och jag var på ett så himlans bra humör! Och himla hungrig dessutom. Det var bara att gasa hemåt. Vägen är inte lika lång med goda minnen och glada miner i bagaget och snart var jag på promenad ner genom området till vårt hus. Plötsligt var luften var verkligen tung av blomdoft. Som om man stoppat in en kaprifol i näsan ungefär. Sommar! :-)

Två mackor, dusch och sen sängen. Halv ett. Äsch, skit i dee! Det är ju bara en slö fredag innan helgen.

onsdag 6 juni 2012

Utvärderingssamtal

I måndags hade jag två möten inbokade. Det första med företaget som rekryterade mig. Det blev ett väldigt bra och konstruktivt möte. De fick ju helt oväntat massor av feedback från mig som kandidat och det tyckte de var väldigt intressant även om den mesta var negativ. De hade liksom inte dittills riktigt tänkt på att utvärdera med kandidaten och insåg att i dessa tider när kandidater var svårare att hitta än uppdrag så var det ju av största vikt och kanske borde bli rutin.

Kul att kunna hjälpa till.

Det andra mötet var en lunch med nya chefen. Han kallade det för ett "utvecklingssamtal light" efter första månaden. Ett förbaskat bra initiativ känner jag med facit i hand. Det är helt i linje med mitt tänk om möten mellan människor bortsett från hierarki. Jag tänker att hur ofta är det inte man i ett nytt jobb blir upplärd som sig bör av närmsta medarbetarna, hittar sin sociala plats etc, utan att ha någon direkt kontakt med chefen alls första tiden. Kanske inte något direkt personligt möte tills första lönesamtalet eller liknande. (Hemska tanke!)

Om man väntar för länge med detta så byggs det förmodligen upp spänningar och förutfattade meningar inom hierarki som sedan kan vara mycket svåra att släppa. (Att gå till chefen med feedback blir helt osannolikt.) Att däremot öppna upp för ett öppet samtal öga mot öga i ett tidigt skede för att se hur det går, hur arbetsuppgifter och arbetssituationen i övrigt känns, så har man öppnat dörren till kommunikationen människa till människa.

Samtalet kändes väldigt positivt och vi utvärderade väl tillsammans hur mottagandet och första tiden varit och om arbetsuppgifter och övrigt motsvarade mina förväntningar från rekryteringen. Även fast jag inte varit direkt osäker innan så kändes ett aktivt samarbete ändå betydligt närmare till hands efter lunchen. Bra där!!

Och det fortsatte regna...

På söndagen var vi bjudna hem till bror på middag och andra trevligheter. Dagen till ära fanns även flera gäster och också en kompis till Tove. Det är intressant att se hur barn i den åldern närmar sig varandra. Det är inte sådär självklart längre att bara börja leka. Men efter inledande ritualer och tokerier så släppte vi ut dem på gården och plötsligt var leken i full gång. :-)

Regnet höll uppe hyfsat under dagen även om det fick grillas under tak. När klockan började bli sen för barnen drog vi oss hemåt mätta och glada.

Sedan var det ju plötsligt måndag igen. Och regn, regn och regn ända fram till onsdag.

Konserthelg

I lördags var det dags för försommarkonsert. Vädret var märkligt novemberlikt med smattrande regn och buskar utanför fönstren som slickade glasrutorna när vi övade "I denna ljuva sommartid". Trots det ofantligt dåliga vädret kom det en hel del publik vilket såklart är glädjande! Några kändisar för mig fanns också på plats vilket alltid gör det lite roligare.

Roddande, rep och sedan konsert gick väldigt bra. Kören var nöjd, maestro var nöjd och publiken var nöjd. Efteråt städade vi undan och några av oss gick ut och åt en välförtjänt middag. Det är alltid väldigt trevligt att hinna med lite eftersnack, särskilt om man inte har någon hemma som varit närvarande på konserten. Då blir det väldigt tomt och konstigt när man själv är fylld av intryck.

Nu ska vi ha ett litet uppträde på lördag i parken och sen är det avslutningspartaj. Ska bli grymt trevligt!!

fredag 1 juni 2012

Det är ju ändå måndag snart igen

Jag begriper inte att en vecka kan gå så sjukt fort! Det är återigen fredag. Den här veckan har varit intensiv både på dagar och kvällar. På jobbet har det inte hänt nåt speciellt men jag börjar komma in i det lite och har ganska mycket att göra. Många saker tar också onödigt lång tid fortfarande.

På kvällarna har det varit olika saker för oss varannan kväll så vi har knappt setts. Vi bokade ett möte i onsdags kväll i soffan eftersom det var fotboll. Men hör och häpna - Daniel - somnade. Det brukar alltid vara jag som somnar sista tio minuterna. Trött och sliten småbarnspappa efter innebandyn.

I tisdags kväll var jag på genrep med kören plus musiker. Börjar kännas riktigt bra och en konsert är i antågande - i morgon! Alltså har jag ägnat några minuter av kvällen åt att ögna igenom några noter, sätta in det som ska med i svarta pärmen, samt åtminstone tänkt tanken att packa en väska. Men det får bli i morgon.

Nu blir det soffan och några reflektioner kring måndagens möten. Två stycken ska det bli. Först med de som rekryterade mig. "Vad ska jag prata med dom om?" frågade jag min chef. "Du ska säga det du sa till mig, att det var skit!" sa han. Så det ska ju bli ett roligt möte. Haha.

Sen ska jag och chefen ha utvecklingssamtal-light-lunch efter min första månad. Hoppas han inte kommer säga att jag verkar betydligt trögare än vad han trodde. ;-) För mig själv känns det ju som att det tagit tid, men ibland kanske det måste ta tid. Jag hoppas i alla fall att lunchen både blir trevlig och intressant. :-)

Expanders i Hågelbyparken

Årets Hågelbypremiär för egen del är avklarad. Det började ganska dåligt med att min förväntade middags- och dansdejt bokade bort sig på annat håll under dagen. Jahapp. Vad göra nu då? Det kändes ändå onödigt att åka hem emellan när jag ändå hade allting med mig så det blev Stinsen på egen hand och det kan bara sluta på ett sätt.
Dyyyrt!!

Sedan var det dags att susa iväg. Det regnade bitvis ganska friskt och hade ju hållit på så hela eftermiddagen. Men vem har väl blivit avskräckt av lite regn? Jag visste ju att kvalitativ dans skulle finnas på plats. Jag kom in lagom till andra set eller nåt och innan jag hunnit få av mig jackan blir jag uppbjuden med orden.

"Frida, hör du vad det är för låt??"
"Öhhhh..?"
"Det är ju VÅR låt!"

Ahahaha, som en riktig dålig raggningsreplik! Men den gick hur som helst hem och jag fick mej en första bra dans. :-)

Sedan var det bara att hålla sig dansande då värmen inte direkt fanns representerad. Sedan började det regna ordentligt en stund så ena sidan av banan blev plaskig och sträv. Men det gjorde ju inte så mycket. Det fanns precis lagom med plats för att ta ut svängarna och precis lagom med killar så att man hade roligt hela tiden.

En stund innan paus dök L upp som jag inte träffat på år och dar kändes det som. Men förra sommaren kanske det var i alla fall. Det var jättekul att ses igen och jag fick på det viset prima paussällskap. Annars hade nog pausen känts väldigt lång och kall. En kaffe och bulle smakade gott vid räcket.

Efter paus kom även L igång och dansa och tiden flög plötsligt fram.En gång blev hon och jag stående samtidigt och hon bjöd upp till norrlandsgung. Verkligen en jäkel på att föra norrland måste jag säga. Otroligt kul! Det är liksom ett extra plus med dansvänninor som man även kan just dansa med!

Två riktiga favoriter, varav en som det var så onödigt länge sen jag fick äran att dansa med, fanns på plats. Sista dansen blev en dubblering med honom och sånt skämmer jag gärna bort mig med! Vi avslutade med två busroliga bugg och mysiga fox och sen var kvällen slut. Åtminstone för mig som längtade hem till en varm dusch!

En regnig premiär men sol i sinne och värme i hjärtat räcker längre än vad man kanske kan tro! Expanders. Nja, de är alldeles för ojämna för min smak. För mycket mellantempo och så "tunggunget" som ju få förare behärskar. Men nu blir det nog svårt att stoppa mig från torsdagskvällarna i finaste parken. ;-)