Vi fick en vit jul!
torsdag 25 december 2014
tisdag 16 december 2014
Livstecken från sjukstugan och Lucia
Sedan i måndags, förra måndagen, har vi hängt mycket hemma kan man säga. Det började med att Tove blev sjuk, sen var alla tillbaka på sina respektive dagsverken på torsdagen. På fredagen var jag med Måns på Lucia på dagis. Det var såklart mysigt på sitt sätt men det är syns att pedagogerna inte ser till att ge barnen en tonart de faktiskt kan sjunga i så det hörs.
Det gick jättebra och de sjöng fint och var så duktiga. Jag försökte hålla tårarna i schack med insikten att Tove stod där i mitt gamla linne. Tyvärr blev det en dramatisk avslutning då Lucian svimmade och ramlade
bakåt och de mindre barnen blev väldigt skärrade. "Mamma, jag kommer
aldrig nånsin glömma det här!" Sa Tove efteråt. Och det kommer nog inte jag heller för det var ganska otäckt.
Måns var nöjd över både tåg och pepparkakor
På fredagskvällen var jag på efterlängtad dans och hade en ganska trevlig kväll fram till paus. Då kände jag att jag borde åka hem. Sen blev jag dålig på natten och lördagen var en riktigt jobbig återhämtningsdag. Trots mitt tillstånd kunde jag ändå gå och titta på Toves första riktiga Luciatåg som hon sett fram emot så mycket.
Liten Tove står i mitten bakom den ganska stora Lucian
Söndagen gick vi lite i dvala allihop, Daniel var också risig men på kvällen började vi ändå ladda lite för vecka. Men det var innan Måns blev sjuk, när han började på söndagskvällen sjukskrev vi oss samtliga även på måndagen. Och idag är det tisdag. Tove är på skolan, men övriga är hemma och julpysslar i sakta mak. Men i morgon är en annan dag.
söndag 7 december 2014
WCS sex år senare
Ja, då har vi varit på vår första danskurs (som betalande deltagare) på år och dar som det känns. Vi gick nybörjarhelgen i WCS för sex år sedan och nu tyckte vi det var dags att lära oss lite till utan att ha tagit ett trippelsteg sedan dess. I den här takten är vi snart fullblodswesties.... eller inte.
Det var i alla fall en mycket bra kurs med kunniga instruktörer som kunde bryta ner en rörelse på detaljnivå. Precis som man vill att det ska vara. Detta var tredje nivån i en kursserie som började från början på första nivån. Men det passade oss ändå ganska bra. Man är ju aldrig sämst på en kurs och det faktumet håller.
Visst behöver vi slipa på grunderna men det var ändå kul att få lite turer att jobba med så det blir dans av det hela. Kursdeltagarna var från medel till medioker men det var också ett par hjälpdansare på plats som gjorde dagen ganska rolig. Där fick man ju plötsligt känna vart man är på väg när stegen är på plats. Föra-följa är ju samma även i denna dans och som följare kommer jag nog kunna hänga på ganska bra när jag väl kravlar mig över tröskeln.
Det var en rolig kursdag med mycket koncentration men också en skön känsla att man har mycket gratis från sitt andra dansande. Blodad tand blev det absolut så nu spanar vi framåt efter nya äventyr! :-)
Det var i alla fall en mycket bra kurs med kunniga instruktörer som kunde bryta ner en rörelse på detaljnivå. Precis som man vill att det ska vara. Detta var tredje nivån i en kursserie som började från början på första nivån. Men det passade oss ändå ganska bra. Man är ju aldrig sämst på en kurs och det faktumet håller.
Visst behöver vi slipa på grunderna men det var ändå kul att få lite turer att jobba med så det blir dans av det hela. Kursdeltagarna var från medel till medioker men det var också ett par hjälpdansare på plats som gjorde dagen ganska rolig. Där fick man ju plötsligt känna vart man är på väg när stegen är på plats. Föra-följa är ju samma även i denna dans och som följare kommer jag nog kunna hänga på ganska bra när jag väl kravlar mig över tröskeln.
Det var en rolig kursdag med mycket koncentration men också en skön känsla att man har mycket gratis från sitt andra dansande. Blodad tand blev det absolut så nu spanar vi framåt efter nya äventyr! :-)
Evita
I fredags var det vår årsdag. Men det var inte a hand därför vi var ut på galej utan det var en del i firandet av Projektet som råkade sammanfalla med denna trettonårsdag. Farmor var och hälsade på i helgen och det passade ju bra då vi hade barnvakten ordnad. Jag hade bokat Evita på Göta Lejon med middag innan i teaterrestaurangen. Den har vi provat förr och blev nöjda även denna gång.
Evita var en helt magnifik föreställning! Otroligt intensiv och dramatisk med fantastisk musik från orkestern och kören. Och vilken röstprestation från framförallt Perelli, men även Patrik Martinsson! Ojojoj!!!
Det är nåt av det bästa vi sett i denna genre, mycket på grund av intensiteten då man nästan höll andan i två timmar, men samtidigt svårjämfört med vanliga musikaler då Evita känns mer som en rockopera.
Evita var en helt magnifik föreställning! Otroligt intensiv och dramatisk med fantastisk musik från orkestern och kören. Och vilken röstprestation från framförallt Perelli, men även Patrik Martinsson! Ojojoj!!!
Det är nåt av det bästa vi sett i denna genre, mycket på grund av intensiteten då man nästan höll andan i två timmar, men samtidigt svårjämfört med vanliga musikaler då Evita känns mer som en rockopera.
onsdag 3 december 2014
Körgig
I fredags var vokalensemblen anlitade för ett körgig inför ett kanske par hundra sittande middagsgäster. Det är kul med de där gigen. Roligt att klä upp sig på kvällen och dra väg i mörkret, mötas upp, sjunga upp, dra igenom och sen uppträda.
Det är alltid lite äventyrligt då sällan vet vad man har att förvänta sig på förhand. Hur vi ska få plats, var vi ska stå och hur det kommer tas emot. Denna gång var det väldigt svårsjunget då det var ett ljuddämpande tak som stack ut där vi stod. Vi hörde varandra dåligt men kom nog ändå undan med hedern i behåll.
Efter halva vårt framförande gick vi tjejer över lokalen för att sjunga en sång på ett annat ställe. Då tog en av rektorerna i sällskapet tillfället i akt att gå upp och hålla tal! Vi blev ganska förvånade men försökte se så tålmodiga ut som möjligt när hon hotade att redogöra för sina tjugofem senaste arbetsår.
Så småningom kunde vi alla fall slutföra vårt uppdrag och vi var nöjda när vi packade ihop. Vi hade fått helt ok respons och klarat av det vi skulle göra på ett bra sätt. Innan jag gick ut genom entrén så kom det en snubbe springande och ropade mitt namn. Så fick jag en väldigt kärvänlig kram som jag plötligt undrade om jag skulle kunna ta mig ur.
Men då kom jag också på vem snubben var. En kollega från förra jobbet. En av de riktigt bra killarna. Vi pratade en stund om vad som hänt och skett och det var en liten bonus att ha fått en liten återkontakt sådär helt utan förvarning. Han var en av dem som jag aldrig hann säga hejdå till.
En bra kväll med härliga gänget!
Det är alltid lite äventyrligt då sällan vet vad man har att förvänta sig på förhand. Hur vi ska få plats, var vi ska stå och hur det kommer tas emot. Denna gång var det väldigt svårsjunget då det var ett ljuddämpande tak som stack ut där vi stod. Vi hörde varandra dåligt men kom nog ändå undan med hedern i behåll.
Efter halva vårt framförande gick vi tjejer över lokalen för att sjunga en sång på ett annat ställe. Då tog en av rektorerna i sällskapet tillfället i akt att gå upp och hålla tal! Vi blev ganska förvånade men försökte se så tålmodiga ut som möjligt när hon hotade att redogöra för sina tjugofem senaste arbetsår.
Så småningom kunde vi alla fall slutföra vårt uppdrag och vi var nöjda när vi packade ihop. Vi hade fått helt ok respons och klarat av det vi skulle göra på ett bra sätt. Innan jag gick ut genom entrén så kom det en snubbe springande och ropade mitt namn. Så fick jag en väldigt kärvänlig kram som jag plötligt undrade om jag skulle kunna ta mig ur.
Men då kom jag också på vem snubben var. En kollega från förra jobbet. En av de riktigt bra killarna. Vi pratade en stund om vad som hänt och skett och det var en liten bonus att ha fått en liten återkontakt sådär helt utan förvarning. Han var en av dem som jag aldrig hann säga hejdå till.
En bra kväll med härliga gänget!
lördag 29 november 2014
Bröllop
Snart är det dags!
Barnen hade inte heller fått veta. Vi berättade för dem några timmar innan den planerade vigseln. Att vet ni vad vi ska göra idag? Idag skulle vi gifta oss! Tove tittade mycket misstänkt på oss. Hon har ju påpekat att vi borde göra det nu och då, men nu trodde hon inte på oss.
Men när hon väl förstod att det var sant och att de skulle få ta på sig sina utprovade "julkläder" så vart hon väldigt nöjd. "Då vill jag hålla i blommorna!" sa hon. Eh, inga blommor... sa jag. Suraste minen. Vi köpte blommor då de tydligen var en förutsättning för hennes deltagande.
Tove provar prinsesskorna
Bruden och barnen har gjort sig i ordning
Klockan ett var det vigsel i Edsbergs slott. Vi var ju där för två år sedan och tyckte det var ett bra koncept. Barnen var så duktiga och nöjda under ceremoni och fotograferingar och vi sa ja och så var det klart. Vi åkte hem till uterummet för att fira med tårta i väntan på bröllopsmiddagen.
Edsbergs slott
Familjen
De tre fina barnen
Välförtjänt fika!
Efter några timmars umgänge hos oss åkte vi mot Vaxholm och Waxholms hotell. Där är så fint och de hade varit så snälla och dukat åt oss i egen majestät "hörnan" som är deras minsta festsal med vacker utsikt mot kastellet. Det kändes så fantastiskt skönt då vi hade stället för oss själva och kunde slappna av totalt.
Dags för middag
Våra härliga vänner
Senare på kvällen... :-)
Det var jättegod mat och dryck och både vi och barnen var väldigt nöjda. När de emellanåt ledsnade på att sitta vid bordet kunde vi bara duka upp med ritsaker på ett bord bredvid. Vi hade en jättetrevlig och avslappnad sittning och kunde nog inte må bättre någon av oss. Mätta och nöjda åkte vi hemåt för att lägga barnen på varsitt håll. Tack för en väldigt trevlig dag!
Vi valde ut några foton och har nu avslöjat denna "stora" händelse för våra närmaste och käraste genom att i veckan skicka ut inbjudningar till festen som vi ska ha i sommar. Som en glad överraskning. Och nog blev de överraskade alltid, och glada för vår skull!
Äntligen nygifta!
tisdag 25 november 2014
Glöd och Collabro
Den senaste tiden har det hänt nåt inombords. Den lilla glöden jag ständigt bär med mig har plötsligt börjat låga och växt sig allt starkare. Det har säkert flera olika anledningar. Kanske är jag just nu extra mottaglig för inspiration, men det känns som det började för några månader sedan med intryck från olika håll.
Sen har jag läst, lyssnat och sett och blivit mer och mer inspirerad och sugen på att omsätta detta i ett eget uttryck. Det handlar förstås om det jag kanske tycker allra mest om att ägna mig åt. Dansen och sången. Det finns så mycket inom dessa områden som är outforskat eller helt enkelt bara utnyttjat till en liten del. Och nåt jag lärt mig med åren är att jag ska ta såna här känslor på allvar.
Vad gäller dansen så känns det som att det inte längre räcker att dansa någon fredag ibland. Jag vill ha mer än så. Att dansa är bra för livet! Vi har av olika anledningar inte gått någon danskurs på åratal. En anledning är ju de små barnen, men de börjar bli större nu och kanske är det därför känslan har väckts igen. En impuls fick mig att boka in oss på en ny kurs i WCS.
Vi gick ju förmodligen rikets allra första kurs i denna dans redan för sex år sedan. Men sen tog annat vid. Nu är det bara någon vecka kvar och det är snart dags för en dagskurs. Kul! Daniel och jag dansar ju bara undantagsvis tillsammans så detta är positivt på flera sätt. Sedan hoppas vi att den nya dansföreningen också ska ge oss ytterligare gemensamma danstillfällen så småningom.
Den andra delen är sången. Jag har blivit så himla inspirerad av Collabro, sånggruppen som vann BGT. Det är flera saker i deras framträdanden och framtoning som får mej att rysa. Dels har de var och en röst och sångteknik som gör mej inspirerat avundsjuk och deras röster flätas in i varandra så delikat i de smakfulla arrangemangen.
Men ännu större är deras sätt att förhålla sig till presentationen och till varandra. Självkänslan och självförtroendet i de raka ryggarna och stålet i blickarna går inte att ta miste på och vaggar in publiken i en skön trygghet. Och när harmonierna sitter perfekt i vissa passager bekräftar de varandra och den gemensamma prestationen genom leende ögonkast vilket jag tycker är helt underbart att se.
De bekräftar även varandra genom naturlig kroppskontakt både innan och efter ett framförande vilket känns lite ovanligt, kanske framförallt för tjugoåriga grabbar. Säkert har deras bakgrunder inom musikal och teater en stor roll i denna framtoning och naturlighet. Härligt är det i vilket fall och att alla skulle stärkas av lite mer fysisk omtanke råder väl inga tvivel.
Många av dessa saker pratar vi om och jobbar med regelbundet i kören. Hur vi förhåller oss till varandra i ensemblen när vi uppträder syns väl från publiken och det är viktigt att bibehålla och uppmuntra en sammansvetsning av gruppen.
Jag har nu börjat känna ett sug efter att jobba mer aktivt med min egen sångteknik och se vad jag egentligen är kapabel till vid sidan om körklangen. För många år sedan tog jag en del sånglektioner, men nu har jag jobbat aktivt med rösten i så många år i kören att jag tycker att jag borde kunna börja om på en annan nivå. Som tur är har jag nog möjlighet att få in detta på schemat ganska snart och det ska bli spännande! :-)
Sen har jag läst, lyssnat och sett och blivit mer och mer inspirerad och sugen på att omsätta detta i ett eget uttryck. Det handlar förstås om det jag kanske tycker allra mest om att ägna mig åt. Dansen och sången. Det finns så mycket inom dessa områden som är outforskat eller helt enkelt bara utnyttjat till en liten del. Och nåt jag lärt mig med åren är att jag ska ta såna här känslor på allvar.
Vad gäller dansen så känns det som att det inte längre räcker att dansa någon fredag ibland. Jag vill ha mer än så. Att dansa är bra för livet! Vi har av olika anledningar inte gått någon danskurs på åratal. En anledning är ju de små barnen, men de börjar bli större nu och kanske är det därför känslan har väckts igen. En impuls fick mig att boka in oss på en ny kurs i WCS.
Vi gick ju förmodligen rikets allra första kurs i denna dans redan för sex år sedan. Men sen tog annat vid. Nu är det bara någon vecka kvar och det är snart dags för en dagskurs. Kul! Daniel och jag dansar ju bara undantagsvis tillsammans så detta är positivt på flera sätt. Sedan hoppas vi att den nya dansföreningen också ska ge oss ytterligare gemensamma danstillfällen så småningom.
Den andra delen är sången. Jag har blivit så himla inspirerad av Collabro, sånggruppen som vann BGT. Det är flera saker i deras framträdanden och framtoning som får mej att rysa. Dels har de var och en röst och sångteknik som gör mej inspirerat avundsjuk och deras röster flätas in i varandra så delikat i de smakfulla arrangemangen.
Men ännu större är deras sätt att förhålla sig till presentationen och till varandra. Självkänslan och självförtroendet i de raka ryggarna och stålet i blickarna går inte att ta miste på och vaggar in publiken i en skön trygghet. Och när harmonierna sitter perfekt i vissa passager bekräftar de varandra och den gemensamma prestationen genom leende ögonkast vilket jag tycker är helt underbart att se.
De bekräftar även varandra genom naturlig kroppskontakt både innan och efter ett framförande vilket känns lite ovanligt, kanske framförallt för tjugoåriga grabbar. Säkert har deras bakgrunder inom musikal och teater en stor roll i denna framtoning och naturlighet. Härligt är det i vilket fall och att alla skulle stärkas av lite mer fysisk omtanke råder väl inga tvivel.
Många av dessa saker pratar vi om och jobbar med regelbundet i kören. Hur vi förhåller oss till varandra i ensemblen när vi uppträder syns väl från publiken och det är viktigt att bibehålla och uppmuntra en sammansvetsning av gruppen.
Jag har nu börjat känna ett sug efter att jobba mer aktivt med min egen sångteknik och se vad jag egentligen är kapabel till vid sidan om körklangen. För många år sedan tog jag en del sånglektioner, men nu har jag jobbat aktivt med rösten i så många år i kören att jag tycker att jag borde kunna börja om på en annan nivå. Som tur är har jag nog möjlighet att få in detta på schemat ganska snart och det ska bli spännande! :-)
måndag 24 november 2014
Konsertkväll med Stråf
Veckan som gick innehöll en timmes massage, en ganska spontan födelsedagsmiddag för far, körrep med en ovanligt begränsad ensemble och en konsertkväll med barnen medan Daniel åkte på dans.
På fredagskvällen höll den sjungande stråkkvartetten Stråf föreställning på kulturhuset. Då jag läst om dem och också förstått att medlemmarna är eller har varit med i grymma sånggruppen Amanda så var jag väldigt sugen på att gå även fast det var lite sent för barnen.
Det var tyvärr en mycket liten publik denna kväll. Men oss gjorde det inte så jättemycket då det blev mer avslappnat med barnen som inte kunde störa så många. Jag hade laddat med fika så det skulle ha lite att sysselsätta sig med undertiden. En dryg timmes föreställning är väl långt för dem annars.
På fredagskvällen höll den sjungande stråkkvartetten Stråf föreställning på kulturhuset. Då jag läst om dem och också förstått att medlemmarna är eller har varit med i grymma sånggruppen Amanda så var jag väldigt sugen på att gå även fast det var lite sent för barnen.
Det var tyvärr en mycket liten publik denna kväll. Men oss gjorde det inte så jättemycket då det blev mer avslappnat med barnen som inte kunde störa så många. Jag hade laddat med fika så det skulle ha lite att sysselsätta sig med undertiden. En dryg timmes föreställning är väl långt för dem annars.
Stråf var duktiga och lite tokiga
De bytte kläder ibland och det blev ingen riktig ordning...
Här är vi på sista låten. Måns har somnat i mitt knä.
På det stora hela gick det ändå bra att se detta med barnen och Måns vaknade till för att klä på sig och sen klä av sig hemma och båda somnade på en minut när de väl låg i sina sängar. Då hade jag ändå kvällen kvar då klockan bara var halv nio.
söndag 16 november 2014
Vallentuna Dans
Det har startat en ny dansförening här i Vallentuna. De som tidigare hållit kurser i bugg och fox under Tuna gilles flagga har nu bildat en egen förening. Detta har man ju saknat genom åren och extra mycket sedan Yesterday lade ner, först kursverksamheten och sedan danskvällarna.
Några extremt bra saker med den nya föreningen: Den ligger i Vallentuna, själva kurserna kommer vara på i princip krypavstånd, det ska så småningom bli även motionskvällar och säkert annat skoj, som fester. Jag tänker mig att vi borde kunna gå dit och dansa med varann, med andra och med barnen under avslappnade former i framtiden. :-)
Några inte lika extremt bra saker: På buggkurserna lär man ut Å-hejteknik vilket gör att jag inte får ett minsta sug att delta ens som stöd. Och foxen de lär ut på sina foxtrotkurser kallar de "Mysfox" vilket enligt mig är nåt folk klarar att lära sig såå bra själva och det man behöver lära ut är foxtrotteknik. Att kalla det man lär ut för "mysfox" känns lika fräscht som å-hej känns tvåtusentio.
Meeen, som tur är kan jag redan dansa och behöver inte gå någon kurs om jag inte vill. ;-) Så därför ska jag inte gnälla mer om det utan se fram emot lite förmodad motionsdans med familjen. Och så himla skönt att det finns folk som orkar dra igång den här föreningen då jag aldrig hade orkat göra det!
Några extremt bra saker med den nya föreningen: Den ligger i Vallentuna, själva kurserna kommer vara på i princip krypavstånd, det ska så småningom bli även motionskvällar och säkert annat skoj, som fester. Jag tänker mig att vi borde kunna gå dit och dansa med varann, med andra och med barnen under avslappnade former i framtiden. :-)
Några inte lika extremt bra saker: På buggkurserna lär man ut Å-hejteknik vilket gör att jag inte får ett minsta sug att delta ens som stöd. Och foxen de lär ut på sina foxtrotkurser kallar de "Mysfox" vilket enligt mig är nåt folk klarar att lära sig såå bra själva och det man behöver lära ut är foxtrotteknik. Att kalla det man lär ut för "mysfox" känns lika fräscht som å-hej känns tvåtusentio.
Meeen, som tur är kan jag redan dansa och behöver inte gå någon kurs om jag inte vill. ;-) Så därför ska jag inte gnälla mer om det utan se fram emot lite förmodad motionsdans med familjen. Och så himla skönt att det finns folk som orkar dra igång den här föreningen då jag aldrig hade orkat göra det!
Kulturlördag med barnen
 |
| Lönnebergakvartetten |
Det var fyra tjejer från Länsmusiken som spelade fiol och cello och gjorde en proffsig föreställning med klassisk musik blandad med barnsånger. Roligt tyckte vi allihop och en skiva fick följa med hem.
Efter lunch fortsatte vår dag med pyssel. Barnen fick göra en egen blomma i den kreativa verkstaden och så fick de göra pins som de sen kunde sätta på tröjan. De tyckte att det var jätteroligt.
Vår andra konsert för dagen var Kulturskolans lärarorkester som spelade svenska örhängen från fyrtiotalet och framåt. Även fast barnen inte kände igen en enda sång så satt de duktigt och tittade på hela konserten, om än i våra knän ibland. Tove tyckte såklart att hennes sångfrökens låtar var de bästa!
Efter konserten fikade vi på bibliotekets fik och sen tittade i lite på animerad film i berättarrummet innan det var dags att åka hem och äta. Barnen var fulla av intryck och det var en väldigt lyckad dag.
 |
| Spel på en pyttefiol |
lördag 15 november 2014
Casanovas i Fyris park
Hallunda och Fyris drog i mig från varsitt håll. Men efter en sista inre strid föll ändå valet till fördel för Fyris park. Innan gårkvällens besök har jag bara varit där en enda gång och den gången åkte jag med. Kanske är det den största anledningen till att det inte blivit igen förrän nu. Jag visste inte riktigt vart det låg (fast det visste jag nästan ändå visade det sig.)
Vi bor ganska precis lika många minuter från båda dansställena märkligt nog så rent restidsmässigt är det dött lopp. Men Hallunda har ett par uppenbara fördelar. Det börjar och slutar en timme tidigare viket gör stor skillnad, och det finns stor chans att ett par av mina största dansfavoriter dyker upp där. Fyris park är mer oprövat men denna kväll trodde mig veta att det kunde bli bra.
Jag kom fram i god tid och bror och jag reste ihop på vårt eget vis. Väl framme startade vi kvällen tillsammans innan vi antog utmaningen att hitta någon annan vettig att dansa med. Fyris har en märkbart okänd publik för egen del. Visst dök det upp kända ansikten från Stockholm och Uppsala men ändå så var där en väldigt stor del anonyma dansare och medelåldern var märkbart lägre än i Hallunda. Lite mer som på Yesterdaytiden.
Jag lyckades ganska bra med att hålla mig flytande i första halvan. Kända kavaljerer, någon ny och en sällandansad som jag hoppats skulle vara där. Sen finns det de som man aldrig riktigt vet om de gillar att dansa med en eller om de gör det av plikt mot gemensamma bekanta på något sätt. Lurigt. Ganska fort blev det paus utan att ha lyckats fånga kvällens ena säkra kort och då dök dessutom det andra upp så andra halvan kändes lovande.
Andra halvan började på topp. Ibland gör en tids uppehåll att kemin och energin känns nyladdad och det är aldrig fel. Andra halvlek blev riktigt bra även om jag missade att få tag i någon av de nya jag spanat in som lämpliga offer. Kanske nästa gång. Kvällen slutade lika bra som andra halvlek började och jag åkte hem med en leende kropp.
Det kommer bli fler kvällar på Fyris framöver. Tillgången på säkra kavaljerer kommer avgöra om resan går åt norr eller söder.
Vi bor ganska precis lika många minuter från båda dansställena märkligt nog så rent restidsmässigt är det dött lopp. Men Hallunda har ett par uppenbara fördelar. Det börjar och slutar en timme tidigare viket gör stor skillnad, och det finns stor chans att ett par av mina största dansfavoriter dyker upp där. Fyris park är mer oprövat men denna kväll trodde mig veta att det kunde bli bra.
Jag kom fram i god tid och bror och jag reste ihop på vårt eget vis. Väl framme startade vi kvällen tillsammans innan vi antog utmaningen att hitta någon annan vettig att dansa med. Fyris har en märkbart okänd publik för egen del. Visst dök det upp kända ansikten från Stockholm och Uppsala men ändå så var där en väldigt stor del anonyma dansare och medelåldern var märkbart lägre än i Hallunda. Lite mer som på Yesterdaytiden.
Jag lyckades ganska bra med att hålla mig flytande i första halvan. Kända kavaljerer, någon ny och en sällandansad som jag hoppats skulle vara där. Sen finns det de som man aldrig riktigt vet om de gillar att dansa med en eller om de gör det av plikt mot gemensamma bekanta på något sätt. Lurigt. Ganska fort blev det paus utan att ha lyckats fånga kvällens ena säkra kort och då dök dessutom det andra upp så andra halvan kändes lovande.
Andra halvan började på topp. Ibland gör en tids uppehåll att kemin och energin känns nyladdad och det är aldrig fel. Andra halvlek blev riktigt bra även om jag missade att få tag i någon av de nya jag spanat in som lämpliga offer. Kanske nästa gång. Kvällen slutade lika bra som andra halvlek började och jag åkte hem med en leende kropp.
Det kommer bli fler kvällar på Fyris framöver. Tillgången på säkra kavaljerer kommer avgöra om resan går åt norr eller söder.
söndag 9 november 2014
Söndagsmorgon
Vaknar arg. Barnen bråkar om bagateller men hotar att göra illa varandra. Jag undrar med enorm trötthet varför de beter sig så mot den de kanske älskar mest? Detta är ett återkommande tema i vårt hem.
Jag börjar den för tidiga dagen med att baka matbröd och fylla huset med lite väldoft. Liksom för att få mig själv på bra humör.
I eftermiddag ska Daniel och jag på en konsert på tu man hand. Det är att se fram emot. Som lite syretillförsel.
Jag börjar den för tidiga dagen med att baka matbröd och fylla huset med lite väldoft. Liksom för att få mig själv på bra humör.
I eftermiddag ska Daniel och jag på en konsert på tu man hand. Det är att se fram emot. Som lite syretillförsel.
lördag 8 november 2014
Yesterday night i Hallunda med Casanovas
Det är inte ofta danskvällar med stora förhoppningar blir sådär bra. Men igår var det just så. Det var ett onormalt stort föraröverskott vilket förmodligen underlättade jakten. Men jag behövde inte jaga så värst heller. Jag blev uppbjuden till första dansen och kom direkt igång med fyra roliga bugg på rad. Jag känner igen den goda förningstekniken och det gör mig glad.
Sen dök en av mina gamla favoriter upp och det är ju alltid lika kul att ses och dansa. Sen bytte de mycket goda danserna av varandra. Flera härliga återseenden som alla fick gå i repris under kvällen. Några sällandansade guldkorn blev det också. Härligt! En av favoriterna hade fått en dålig start på kvällen och hade tänkt åka hem, men det tog vi ur honom och han var kvar till slutet plus att jag fick trevligt fikasällskap. :-)
Jag fick lite Yesterdayfeeling den här kvällen. Det var på något sätt som på den gamla goda tiden. Den där härligaste danskänslan fanns där. Och flera av mina riktigt goa dansvänner var på plats. Kan man hoppas på fler såna kvällar? Jag önskar mig.
En del av förklaringen är ju såklart att Sthlm dance började igår och fortsätter under helgen. Några är tillresta just för detta. Vårens läger var framförallt socialt sett väldigt trevligt och det saknar jag med att jag inte är där nu, ens som hjälpdansare. De danskvällarna hade också en speciell känsla i luften.
Måste också tillstå att Casanovas låter mycket bra, har på det stora hela grym repertoar och har den goda smaken att spela musik som får min favoritförare att le med hela kroppen. Det leendet besvarar jag gärna. :-)
Sen dök en av mina gamla favoriter upp och det är ju alltid lika kul att ses och dansa. Sen bytte de mycket goda danserna av varandra. Flera härliga återseenden som alla fick gå i repris under kvällen. Några sällandansade guldkorn blev det också. Härligt! En av favoriterna hade fått en dålig start på kvällen och hade tänkt åka hem, men det tog vi ur honom och han var kvar till slutet plus att jag fick trevligt fikasällskap. :-)
Jag fick lite Yesterdayfeeling den här kvällen. Det var på något sätt som på den gamla goda tiden. Den där härligaste danskänslan fanns där. Och flera av mina riktigt goa dansvänner var på plats. Kan man hoppas på fler såna kvällar? Jag önskar mig.
En del av förklaringen är ju såklart att Sthlm dance började igår och fortsätter under helgen. Några är tillresta just för detta. Vårens läger var framförallt socialt sett väldigt trevligt och det saknar jag med att jag inte är där nu, ens som hjälpdansare. De danskvällarna hade också en speciell känsla i luften.
Måste också tillstå att Casanovas låter mycket bra, har på det stora hela grym repertoar och har den goda smaken att spela musik som får min favoritförare att le med hela kroppen. Det leendet besvarar jag gärna. :-)
fredag 7 november 2014
Veckan som gick
Förra helgen avslutade vi med att hälsa på i E&Ms nya fina hus. Det var stort och fint och där kommer de trivas jättebra tror jag. Och vi med när vi får hälsa på! :-) En snabbtitt med fika hann vi med medan Måns var på kalas och det var nog ett lagom besök mitt i flyttstöket.
Denna vecka har det varit blandad vab då barnen turats om att vara hängiga och vi har turats om att vara hemma med dem. Ganska soft vecka ändå och i natt har vi fått sova hela natten hela familjen för första gången på många veckor. Så skönt!
Vi håller också på med lite projektbestyr inför ev takbyte och elfix. Hantverkare är under bokning. Även hemma ska vi försöka få styr på småsaker som inte är klara. Framförallt vore det ju bra om elen i uterummet blev inkopplad. Nu är det ju plötsligt kallt ute igen..
Jag ser fram emot helgen som består av en lite blandad kulturkompott vid sidan av hemmahänget. Ska bli trevligt!
Denna vecka har det varit blandad vab då barnen turats om att vara hängiga och vi har turats om att vara hemma med dem. Ganska soft vecka ändå och i natt har vi fått sova hela natten hela familjen för första gången på många veckor. Så skönt!
Vi håller också på med lite projektbestyr inför ev takbyte och elfix. Hantverkare är under bokning. Även hemma ska vi försöka få styr på småsaker som inte är klara. Framförallt vore det ju bra om elen i uterummet blev inkopplad. Nu är det ju plötsligt kallt ute igen..
Jag ser fram emot helgen som består av en lite blandad kulturkompott vid sidan av hemmahänget. Ska bli trevligt!
lördag 1 november 2014
Höstlov
Vårt första höstlov. I alla fall sedan vi själva slutade skolan. När man har dagisbarn har man ju inte lov, men skolbarn har. Även om de kanske går på fritids. Tove fick vara på fritids tre dagar och ledig de sista två. Hon var nog ganska nöjd med detta då de gjorde roliga saker med fritids, som att gå på höstlovsbio på kulturhuset. :-)
Själv har jag varit otroligt trött och seg i veckan och kvällarna har varit synnerligen oproduktiva. Ute är det nu extra mörkt efter klockomställningen och man får inte lust att göra någonting. På torsdagen var Daniel och barnen lediga och var på ett nytt lekland mest hela dagen. Tove träffade en klasskamrat där som hon följde med hem. Måns och Daniel kom och hämtade mig på jobbet.
En körövning ger dock alltid energi och det är en ganska soft period nu i kören med slipande på gammalt material och så lite nytt. I går var vi lediga hela familjen och hade en heldag med besök. Först kom Oskar som vi skulle vakta några timmar för första gången hemma hos oss. Det gick så bra och var mysigt. Det kom även grannbarn på besök och så småningom också Toves bästa kompis som hon nu träffar alltför sällan.
Mitt på dagen blev det lunchkalas i ett solvarmt uterum när de nyblivna husägarna, tillika Oskars föräldrar kom tillbaka från kontraktskriveriet. Inte alls dumt med gemensam fredagslunch och framtidsprat. Så småningom var det dags för familjen att ge sig "hemåt" till det nyköpta huset.
Vi förberedde oss för "Bus eller godis" som är viktigt för vissa. Vissa är mer sunt skeptiska men ställer upp med sminkning och mörkerpromenad. Två nöjda barn kom så småningom hem med några kilo godis till mammans årliga förfäran. (Man läser om hur sockret förstör både barn och vuxna och ändå så håller alla på såhär! Skärpning och lite vuxenansvar till mans och kvinns!)
Men barnen var nöjda och glada och det finns det en klar poäng i. Tyvärr slutade kvällen i feber för Tove. Så idag blir en väldigt lugn dag.
Själv har jag varit otroligt trött och seg i veckan och kvällarna har varit synnerligen oproduktiva. Ute är det nu extra mörkt efter klockomställningen och man får inte lust att göra någonting. På torsdagen var Daniel och barnen lediga och var på ett nytt lekland mest hela dagen. Tove träffade en klasskamrat där som hon följde med hem. Måns och Daniel kom och hämtade mig på jobbet.
En körövning ger dock alltid energi och det är en ganska soft period nu i kören med slipande på gammalt material och så lite nytt. I går var vi lediga hela familjen och hade en heldag med besök. Först kom Oskar som vi skulle vakta några timmar för första gången hemma hos oss. Det gick så bra och var mysigt. Det kom även grannbarn på besök och så småningom också Toves bästa kompis som hon nu träffar alltför sällan.
Mitt på dagen blev det lunchkalas i ett solvarmt uterum när de nyblivna husägarna, tillika Oskars föräldrar kom tillbaka från kontraktskriveriet. Inte alls dumt med gemensam fredagslunch och framtidsprat. Så småningom var det dags för familjen att ge sig "hemåt" till det nyköpta huset.
Vi förberedde oss för "Bus eller godis" som är viktigt för vissa. Vissa är mer sunt skeptiska men ställer upp med sminkning och mörkerpromenad. Två nöjda barn kom så småningom hem med några kilo godis till mammans årliga förfäran. (Man läser om hur sockret förstör både barn och vuxna och ändå så håller alla på såhär! Skärpning och lite vuxenansvar till mans och kvinns!)
Men barnen var nöjda och glada och det finns det en klar poäng i. Tyvärr slutade kvällen i feber för Tove. Så idag blir en väldigt lugn dag.
Fix på tak
I helgen som var åkte Daniel ut för lite projektarbete. Eftersom vi nu inte orkar ta tag i något större så gjorde han en tillfällig lagningslösning uppe vid skorstenen och konstaterade samtidigt att vi verkligen måste ta ett beslut om taket. Det borde bytas eller göras en större ansträngning så att det ska hålla ett tag till. På sikt måste det ändå bytas.
Det vore bra att ha koll på detta innan vintern. Då krävs fler offerter och då krävs samtal och möten på plats. Sen har vi också en elektriker som vi måste ringa för att styra upp diskmaskinen som måste gå ensam på en propp.
Det är så tydligt att vi drar ut på detta i brist på ork. Men på måndag måste det ändå ske! Skärpning!
Det vore bra att ha koll på detta innan vintern. Då krävs fler offerter och då krävs samtal och möten på plats. Sen har vi också en elektriker som vi måste ringa för att styra upp diskmaskinen som måste gå ensam på en propp.
Det är så tydligt att vi drar ut på detta i brist på ork. Men på måndag måste det ändå ske! Skärpning!
Taket är husets tvivelaktiga paraply
lördag 25 oktober 2014
Expanders i Hallunda
Efter ett totalt bryt och energitömning hemma så behövdes verkligen något positivt för att fylla på orken. Jag hoppades att lösningen fanns i Hallunda. Och faktiskt så blev det äntligen en danskväll med kvalité.
Expanders spelar för jäkla bra och sångarens falsett imponerar i vissa låtar. Jag gissar att ca nittio procent av publiken inte fattar hur svåra en del låtar är att sjunga med glidningar mellan fullröst och hög falsett. Mycket härligt gung och många softa myslåtar däremellan.
Några efterlängtade favoritparters hade letat sig dit för kvällen och även fast inte alla brydde sig om att se till att få sig en dans... så hade andra prioriteringarna på rätt ställe. Det finns vissa man dansar med sällan och varje gång känner man att man vill dansa ofta. Typ alltid. Men det är ju svårt när man inte ses. I vissa fall är brorsan (alltså inte min) ett fullgott alternativ, ibland absolut inte.
Jag höll mig på golvet hela kvällen utom något undantag. Det var väl egentligen bara en gång jag blev uppbjuden till en otursdans. Mannen ifråga granskar mig försiktigt uppifrån och ner och upp igen både innan första låten och mellan låtarna. På det där sättet att man känner sig naken. Så då nöjde jag mig med två låtar. Klart obekväm även fast han dansade en mycket hövlig foxtrot.
Kvällen tog slut utan den där pricken som man vill ha över i:et, särskilt när man behövde få upp energinivån. Men jag är ju glad ändå. Många härliga danser blev det och det är bara att hoppas att det blir en ny chans till dans snart igen.
Expanders spelar för jäkla bra och sångarens falsett imponerar i vissa låtar. Jag gissar att ca nittio procent av publiken inte fattar hur svåra en del låtar är att sjunga med glidningar mellan fullröst och hög falsett. Mycket härligt gung och många softa myslåtar däremellan.
Några efterlängtade favoritparters hade letat sig dit för kvällen och även fast inte alla brydde sig om att se till att få sig en dans... så hade andra prioriteringarna på rätt ställe. Det finns vissa man dansar med sällan och varje gång känner man att man vill dansa ofta. Typ alltid. Men det är ju svårt när man inte ses. I vissa fall är brorsan (alltså inte min) ett fullgott alternativ, ibland absolut inte.
Jag höll mig på golvet hela kvällen utom något undantag. Det var väl egentligen bara en gång jag blev uppbjuden till en otursdans. Mannen ifråga granskar mig försiktigt uppifrån och ner och upp igen både innan första låten och mellan låtarna. På det där sättet att man känner sig naken. Så då nöjde jag mig med två låtar. Klart obekväm även fast han dansade en mycket hövlig foxtrot.
Kvällen tog slut utan den där pricken som man vill ha över i:et, särskilt när man behövde få upp energinivån. Men jag är ju glad ändå. Många härliga danser blev det och det är bara att hoppas att det blir en ny chans till dans snart igen.
Kultur hela veckan
Den här veckan har kulturen varit i fokus. I måndags var jag med Tove till Vallentuna teater där hennes kör, den lite större kören och en blåsorkester från Kulturskolan skulle repetera inför torsdagens konsert. Inne på teatern förbereddes det för genrep inför en större konsert på tisdagen. Teatern var imponerande fin, nyrenverad med ca trehundra platser och djup scen.
Jag insåg att vi behövde gå på konsert med barnen nästa dag, då det var nära och gratis. Sagt och gjort, istället för läggning gick vi på konsert med bland annat Vallentuna ungdomssymfoniorkester. Fatta att det finns en sån! Och bra lät det också! Förutom instrumentalisterna deltog sångelever, musikalelever och dramaelever. Konserten var upplagd som ett musikkryss som vi fick att fylla i vartefter.
Sedan kom snart torsdagen med Toves trollkonsert. Det var trollsånger blandat med några trollsagor. Orkestern som var med var i mellanstadieålder tror jag och de var så duktiga. Körerna sjöng också jättefint och satte sin koreografi. Det blev riktigt bra drag på slutet och publiken klappade så mycket att de fick ta sista låten en gång till. Kul
Jag insåg att vi behövde gå på konsert med barnen nästa dag, då det var nära och gratis. Sagt och gjort, istället för läggning gick vi på konsert med bland annat Vallentuna ungdomssymfoniorkester. Fatta att det finns en sån! Och bra lät det också! Förutom instrumentalisterna deltog sångelever, musikalelever och dramaelever. Konserten var upplagd som ett musikkryss som vi fick att fylla i vartefter.
Klart coolt detta!
Sedan kom snart torsdagen med Toves trollkonsert. Det var trollsånger blandat med några trollsagor. Orkestern som var med var i mellanstadieålder tror jag och de var så duktiga. Körerna sjöng också jättefint och satte sin koreografi. Det blev riktigt bra drag på slutet och publiken klappade så mycket att de fick ta sista låten en gång till. Kul
Trollkören
Efter konserten gick vi allihop inklusive morfar och åt middag på caféet och eftersnackade lite. Mysigt och en fin avslutning på dagen. Jag lämnade de andra där och susade iväg till min egen körövning och hann precis. Vår dirigent var sjuk men hade lämnat instruktioner till vår andredirigent som gjorde att det blev ett mycket effektivt rep. :-)
För att inte slappna av helt på kulturfronten inför helgen blev det också äntligen en bra danskväll för mig i går. Expanders spelade i Hallunda och det var kvalité på alla fronter. Mer om detta i eget inlägg som brukligt.
Helgen ser ut att bli hemmalugn för min del och det behövs verkligen. Jag har inte lyckats bli helt frisk. En seghet har hängt kvar i kroppen med många sena kvällar. Nu har jag fått ordentlig sovmorgon och ser fram emot höstmys i uterummet med E&M till kvällen.
lördag 18 oktober 2014
En vecka i dvala
Redan innan fredagens konsert förstod jag att något tråkigt var på gång. Det kändes i kroppen. Och sen kom förkylningen som ett brev på posten. Jag var hemma själv med barnen hela helgen och var nog väldigt tråkig.
Trots att jag var riktigt seg tog jag med barnen med på Clownen Manne som jag lovat eftersom han var här på vårt Kulturhus. Barnen satt längst fram och hade jättekul. Föreställning var väldigt bra och rolig och allt var skoj tills det var slut. Då fick man köpa en affisch om man ville. Det ville inte jag. Då blev allt tråkigt och bråkigt och jag fick ont i huvudet och blev ledsen.
Trots att jag var riktigt seg tog jag med barnen med på Clownen Manne som jag lovat eftersom han var här på vårt Kulturhus. Barnen satt längst fram och hade jättekul. Föreställning var väldigt bra och rolig och allt var skoj tills det var slut. Då fick man köpa en affisch om man ville. Det ville inte jag. Då blev allt tråkigt och bråkigt och jag fick ont i huvudet och blev ledsen.
Jag tog min tillflykt till bror och vi hade en mysig eftermiddag med eftersnack, konsertlyssning, höstpromenad och middag. Det fick upp humöret och jag tog småningom med mig två pyjamasklädda barn hemåt i mörkret.
Även på hösten kan Tove göra vackra buketter
Sen blev det söndag och jag låg i soffan. Sen blev det måndag och jag låg i soffan. Sen blev det tisdag och jag och Tove låg i soffan. Tove tittade på film på datorn med lurar, men sjöng ändå så högt till alla sångerna i Frost så jag knappt hörde TVn. Sen blev det onsdag och jag låg själv i soffan igen.
På torsdagen hägrade kören så jag åkte till jobbet och hade en väldigt behaglig dag då endast min tjejkollega T och jag var där. Sen var det kör på kvällen och det var kul med sikte framåt. Och sen var det en dags jobb igen med en spontan familjemiddag som avslutning och nu är det lördag och jag är fortfarande inte helt frisk. Så fort kan en sjukvecka gå.
Idag skulle jag åkt till Gävlemaran för en kväll och natt men det lev inställt och det kanske var lika bra. Det blir lite billigare umgänge istället och det ska bli jättetrevligt.
måndag 13 oktober 2014
Bejublad konsert
De sista två veckorna har delvis präglats av ökat fokus inför höstens första framträdande med vokalensemblen. Vi har repat igenom gammalt material från tidigare konserter, tagit med oss mindre element från vår workshophelg och lagt på lite ny koreografi.
Inför denna konsert har det känts väldigt bra då vi haft lagom med tid att repa klart och vi hade en färdig föreställning på konsertdagen. Vi har också kommit ett steg längre med några stycken sedan förra konserten och till exempel fått med mer koreografi då musiken känns trygg.
Förutom de ordinarie repen har vi haft egna små repkvällar och det är alltid väldigt trevligt! Så mysigt att träffas bara tjejerna och repa och umgås över en fika. Sista veckan har också biljetterna börjat gå åt, kanske delvis på grund av ett fint inför-reportage i tidningen.
I fredags var det då dags och jag var ledig med Måns och vaknade med en hotande förkylning. Hela dagen gick åt till packning och förberedelse mentalt och praktiskt. Daniel passade på att vara borta med jobbet hela helgen och E hade ställt upp som barnvakt till barnens förtjusning. Vi hann äta en snabb middag tillsammans innan det var dags för mig att susa iväg.
När jag kom fram till Brenneriet där vi skulle uppträda för första gången möttes jag av denna skylt:
Det gjorde såklart att energin höjdes ännu mer. Det kändes så himla kul, särskilt som Brenneriet aldrig varit utsålt tidigare. Vi hade att se fram emot många nya ansikten i publiken. Vi gjorde några placeringskontroller och lämnade sen lokalen för uppsjungning. Efter lite kassatrassel i baren som drog ut på serveringstiden var det så dags att börja.
Hela ensemblen var väldigt laddad och vi gick in för första akten av två kortare akter. Efter tredje stycket, som var det första med koreografi mot publiken, ville applåderna nästan inte ta slut! Så kul! Redan där var kvällen uppenbart i hamn. :-)
När vi tog paus och minglade med publiken var det redan då människor som tackade och stämningen var väldigt uppsluppen. Andra akten gick av bara farten och applådtacken efter sista numret, extranumret och extra extra numret varm långa och varma.
Efter konserten höll vi nästan på att lyfta av all energi som vi fått och det kändes viktigt att hinna ta emot en del tack från publiken och att även tacka varandra för gott samarbete. Sedan var det bråttom hem att hinna eftersnacka med Elin och försöka ta sig ner på jorden igen.
Inför denna konsert har det känts väldigt bra då vi haft lagom med tid att repa klart och vi hade en färdig föreställning på konsertdagen. Vi har också kommit ett steg längre med några stycken sedan förra konserten och till exempel fått med mer koreografi då musiken känns trygg.
Förutom de ordinarie repen har vi haft egna små repkvällar och det är alltid väldigt trevligt! Så mysigt att träffas bara tjejerna och repa och umgås över en fika. Sista veckan har också biljetterna börjat gå åt, kanske delvis på grund av ett fint inför-reportage i tidningen.
I fredags var det då dags och jag var ledig med Måns och vaknade med en hotande förkylning. Hela dagen gick åt till packning och förberedelse mentalt och praktiskt. Daniel passade på att vara borta med jobbet hela helgen och E hade ställt upp som barnvakt till barnens förtjusning. Vi hann äta en snabb middag tillsammans innan det var dags för mig att susa iväg.
När jag kom fram till Brenneriet där vi skulle uppträda för första gången möttes jag av denna skylt:
Det gjorde såklart att energin höjdes ännu mer. Det kändes så himla kul, särskilt som Brenneriet aldrig varit utsålt tidigare. Vi hade att se fram emot många nya ansikten i publiken. Vi gjorde några placeringskontroller och lämnade sen lokalen för uppsjungning. Efter lite kassatrassel i baren som drog ut på serveringstiden var det så dags att börja.
Hela ensemblen var väldigt laddad och vi gick in för första akten av två kortare akter. Efter tredje stycket, som var det första med koreografi mot publiken, ville applåderna nästan inte ta slut! Så kul! Redan där var kvällen uppenbart i hamn. :-)
När vi tog paus och minglade med publiken var det redan då människor som tackade och stämningen var väldigt uppsluppen. Andra akten gick av bara farten och applådtacken efter sista numret, extranumret och extra extra numret varm långa och varma.
Efter konserten höll vi nästan på att lyfta av all energi som vi fått och det kändes viktigt att hinna ta emot en del tack från publiken och att även tacka varandra för gott samarbete. Sedan var det bråttom hem att hinna eftersnacka med Elin och försöka ta sig ner på jorden igen.
Alla härliga tjejerna tillsammans
Roligt är det också att vi har ett nytt roligt projekt att ta oss an nu. Ny nyårsgala står på agendan. :-)
måndag 6 oktober 2014
Scotts på Hallunda folkets hus
En och en halv månad har raskt passerat sedan förra gången. Men nu fanns chansen till dans igen. Scotts i Hallunda stod på repertoaren och efter en tidsmässigt ovanligt lång resa kom jag ändå fram i god tid. Tråkigt nog var det väldigt få roliga på plats att dansa med men jag och P återsågs i alla fall och dansade en stor del av kvällen.
Några stycken andra danser blev det också men på det stora hela så var det ingen superkväll på grund av bristande utbud. Jag passade på att bjuda upp en kille som alltid är där men som jag aldrig dansar med. Det där är lite märkligt, för det är ju inte bara en persons "fel" att man inte dansar. Man är ju två som kan bjuda upp.
Om man själv efter långt om länge bjuder upp och sen aldrig får någon tillbakabjudning kan man ju ana att dansen inte var så intressant och låter bli att bjuda upp igen. Turen har liksom gått över. Men nu har jag bjudit upp för andra gången även fast det har varit flera år emellan.
Scotts spelar så många bra lugna låtar men för få svängiga snabba vilket är synd på kvällarna som helhet. En helt ok kväll tack vara dans och fika med P. Bra motion och många härliga åttiotalslåtar. Så var det med det.
Några stycken andra danser blev det också men på det stora hela så var det ingen superkväll på grund av bristande utbud. Jag passade på att bjuda upp en kille som alltid är där men som jag aldrig dansar med. Det där är lite märkligt, för det är ju inte bara en persons "fel" att man inte dansar. Man är ju två som kan bjuda upp.Om man själv efter långt om länge bjuder upp och sen aldrig får någon tillbakabjudning kan man ju ana att dansen inte var så intressant och låter bli att bjuda upp igen. Turen har liksom gått över. Men nu har jag bjudit upp för andra gången även fast det har varit flera år emellan.
Scotts spelar så många bra lugna låtar men för få svängiga snabba vilket är synd på kvällarna som helhet. En helt ok kväll tack vara dans och fika med P. Bra motion och många härliga åttiotalslåtar. Så var det med det.
onsdag 1 oktober 2014
Måns skriver!
Måns var länge helt ointresserad av bokstäver och sånt. Men så en dag väcktes intresset och han började vilja öva med sina bokstavsmagneter och han gillar bokstavsspelet (Fem myror..) han fick i julklapp. Han har också så smått börjat ljuda bokstäver för att lista ut vilken det är i början av ord.
Han har också en jättefin pysselbok med bokstäver som han kämpade med inte minst på Öland. Motoriken för att skriva bokstäver är jobbig för Måns har aldrig ritat figurer utan bara "kluddrat" hittills. Men så förra helgen när vi var hos morfar så skrev han plötsligt sitt namn på en teckning. Även om S:et var bak och fram så var det ju ett enormt framsteg som drog ner jubel och applåder.
När vi nu en vecka senare flög till farmor och farfar fick barnen för första gången varsitt pysselhäfte. Jättekul tyckte båda och satte igång. På första sidan skulle man skriva om sin resa. Jag läste för Måns på första raden att där skulle det stå var man var på väg. Jag ser att Måns tänker efter ett ögonblick. Sen började han skriva. Ett U! Jag fick nästan en lycklig chock men försökte vara tyst och låta honom fortsätta utan att störa. En liten stund senare hade han skrivit UMEO. Helt fantastiskt!
Han har också en jättefin pysselbok med bokstäver som han kämpade med inte minst på Öland. Motoriken för att skriva bokstäver är jobbig för Måns har aldrig ritat figurer utan bara "kluddrat" hittills. Men så förra helgen när vi var hos morfar så skrev han plötsligt sitt namn på en teckning. Även om S:et var bak och fram så var det ju ett enormt framsteg som drog ner jubel och applåder.
När vi nu en vecka senare flög till farmor och farfar fick barnen för första gången varsitt pysselhäfte. Jättekul tyckte båda och satte igång. På första sidan skulle man skriva om sin resa. Jag läste för Måns på första raden att där skulle det stå var man var på väg. Jag ser att Måns tänker efter ett ögonblick. Sen började han skriva. Ett U! Jag fick nästan en lycklig chock men försökte vara tyst och låta honom fortsätta utan att störa. En liten stund senare hade han skrivit UMEO. Helt fantastiskt!
Måns andra skrivna ord!
En ny liten kusin
Förra helgen bar det upp till Umeå igen en snabb sväng. Tove och Måns har ju fått en ny kusin som vi gärna ville hälsa på! Lilla T som ändå är ganska stor var såklart en sockersött bebis med ganska gott humör. Vi hann umgås och kalasa både hos farmor och farfar och sos N&J under helgen och hade det så bra så.
Tove njöt av att få hålla sin nya lilla kusin Thor. :-)
Nu är det plötsligt väldigt många barn mellan noll till sex år när alla samlas. Alla med sina tider och behov. Det är inte svårt att hitta någon att leka med i alla fall. Tove och Måns tar sig också tid att leka lite med sina mindre kusiner och det är ju så mysigt!
Hela barnaskaran fångad i soffan!
torsdag 25 september 2014
Projektarbete
I lördags hade vi en riktig sommarflashback. Vi åkte mot projektet där jag lämnade av Daniel och material, sedan åkte jag vidare till morfar och lämnade av barnen. Sedan följde en heldag av arbete på projektet. Daniel mekade med och monterade hängrännor och jag grävde ner rör i backen. Hela dagen höll vi på så. Detta för att få avrinning för dagvattnet.
Vädret blev kanonfint mitt på dagen så det blev ännu en salladslunch på vår picknickfilt på gräsmattan. Det enda som var olikt vilken dag som helst under sommaren var att huset nu är bebott. Och sen var det ju så gult och fint! Jag har ju bara sett det på bild sen det blev målat, men oj vad mycket finare det var på riktigt. Färgen blev helt perfekt!
Efter en dags slit insåg vi vår vana trogen att vi inte skulle hinna klart och Daniel skulle få lov att återvända dagen efter för att göra det sista. Det tar alltid mycket längre tid än man tror. Jag var full av jord från topp till tå och väl hos morfar igen var det skönt med en dusch. Barnen hade haft en jättemysig dag med både sockerkaksbak och lingonplock som vi fick provsmaka innan vi åkte hem. :-)
De långa bruna rören ska snart ner i backen.
Vädret blev kanonfint mitt på dagen så det blev ännu en salladslunch på vår picknickfilt på gräsmattan. Det enda som var olikt vilken dag som helst under sommaren var att huset nu är bebott. Och sen var det ju så gult och fint! Jag har ju bara sett det på bild sen det blev målat, men oj vad mycket finare det var på riktigt. Färgen blev helt perfekt!
Gult hus med fastighetsägare på stege.
fredag 19 september 2014
Brittsommar
Tänk vad underbart att vi har fått lite brittsommar. Även om morgnarna är kyliga har eftermiddagarna varit underbara. I helgen var vi mestadels hemma och utnyttjade det fina vädret. Vi återupptäckte vår trädgård som varit ganska bortglömd denna sommarperiod av förklarliga skäl.
Daniel har under senaste veckan kämpat med att gräva bort ett gäng buskar som försökt ta över. Vi ville byta ut dem mot syrener för bättre skugga i vårt hörn. Detta blev klart i helgen och det blev en hel majbrasa av de gamla buskarna. Jag klippte gräset och städade sen på framsidan. Vår plattgång fick sig en välbehövlig översyn och även rabatterna på framsidan. Stor skillnad blev det.
Tove var på kalas på söndagen och sen var det dags för terminens första familjegympa. Vi ska få en ny "fröken" som är en kille, men han var sjuk och vi hade vikarie. Så än så länge är det ovisst hur terminen kommer te sig. Vi har ju varit så otroligt nöjda med vår gamla fröken så vi hoppas att det inte ska bli sämre nu.
Den här veckan har vi förberett lite inför stundande helgaktiviteter. Vi ska göra ett återbesök på projektet för att montera ett bättre system för dagvattnet som inte går ut på att ha hängrännor liggande kors och tvärs på gården.
Daniel har under senaste veckan kämpat med att gräva bort ett gäng buskar som försökt ta över. Vi ville byta ut dem mot syrener för bättre skugga i vårt hörn. Detta blev klart i helgen och det blev en hel majbrasa av de gamla buskarna. Jag klippte gräset och städade sen på framsidan. Vår plattgång fick sig en välbehövlig översyn och även rabatterna på framsidan. Stor skillnad blev det.
Tove var på kalas på söndagen och sen var det dags för terminens första familjegympa. Vi ska få en ny "fröken" som är en kille, men han var sjuk och vi hade vikarie. Så än så länge är det ovisst hur terminen kommer te sig. Vi har ju varit så otroligt nöjda med vår gamla fröken så vi hoppas att det inte ska bli sämre nu.
Den här veckan har vi förberett lite inför stundande helgaktiviteter. Vi ska göra ett återbesök på projektet för att montera ett bättre system för dagvattnet som inte går ut på att ha hängrännor liggande kors och tvärs på gården.
torsdag 11 september 2014
Inspirerande helg
I helgen var jag med min fina kör och hade workshop med världens bästa K, körens grundare och hjärta. Det var en jättefin helg på väldigt många sätt. Vi gjorde väldigt mycket improvisationsövningar, arbetade med olika delar av sånginstrumentet, gestaltade musiken och slappnade av i sköna afrikanska sånger.
Vi hade också ett grupparbete gällande nutid och framtid för kören. Det är ju olika vad man har för förväntningar och förutsättningar för sitt deltagande. Nyttigt och viktigt. Jag hoppas styrelsen kommer ta fram ett dokument för gemensamma ramar kring detta.
Vi hade vår helg på min hemort så vi passade också på att se oss om lite i omgivningarna och återbekanta oss med våra gamla miljöer. Det känns som om det hör till ett annat liv. Märkligt. Men så är det ju också på många sätt.
Helgen som helhet var som att vara insvept i en kärleksfull bubbla och det var tråkigt att den måste ta slut. Vi åkte därifrån inspirerade och upplyfta. Jag fick sällskap med K en bit på väg hem och vi hann också uppdatera lite mer om vad som hänt i livet sedan sist. En trevlig avslutning på en härlig helg!
Vi hade också ett grupparbete gällande nutid och framtid för kören. Det är ju olika vad man har för förväntningar och förutsättningar för sitt deltagande. Nyttigt och viktigt. Jag hoppas styrelsen kommer ta fram ett dokument för gemensamma ramar kring detta.
Vi hade vår helg på min hemort så vi passade också på att se oss om lite i omgivningarna och återbekanta oss med våra gamla miljöer. Det känns som om det hör till ett annat liv. Märkligt. Men så är det ju också på många sätt.
Helgen som helhet var som att vara insvept i en kärleksfull bubbla och det var tråkigt att den måste ta slut. Vi åkte därifrån inspirerade och upplyfta. Jag fick sällskap med K en bit på väg hem och vi hann också uppdatera lite mer om vad som hänt i livet sedan sist. En trevlig avslutning på en härlig helg!
onsdag 10 september 2014
Bröllopsweekend
Förra helgen var det dags för sommarens andra bröllop. Denna gång var det min kusin som gifte sig i Jönköping och vi hade kallat ner farfar från Umeå som barnvakt då vi skulle bli borta över natten. Daniel och jag fick alltså åka iväg på en liten festtripp alldeles på egen hand och det kändes ju väldigt lyxigt. Bara en sån sak som att åka några timmar bil själva utan barn. Vi kunde prata och lyssna på den musik vi ville. (Inte Pippi!) Härligt!
Vi kom ner i lunchtid och efter en snabb incheckning på vårt hotell var det dags för lunch på stan. Det var tur vi hade gott om tid för maten tog tid men var god när den väl kom. Sen hann vi vila en stund innan vi gjorde oss festfina. Det var väldigt trevligt att träffa mina släktingar igen. Vi är ju inte så många och nu var det flera år sedan några av oss sågs senast.
Det var såklart en fin vigsel med bra texter och härlig musik. När båda sagt ja och avlagt sina löften och solrosfrön kastats på brudparet bar det iväg till festen. Den var i en gammal lada som var delvis omgjord till festlokal. Mysigt men lite kallt då dagen bjöd på ruggigt väder. (Sommaren försvann väldigt fort!)
Småningom blev det en väldigt trevlig sittning med många tal och en del sång och spex. Maten var väldigt god och vi hade blivit placerade tillsammans med mina kusiner så vi hann verkligen umgås och prata mycket under kvällen. Det var en stor lycka på flera sätt. Dels kändes det tydligt att vi borde hålla kontakten på ett bättre sätt. Vi är ju så få. Nitton stycken totalt på pappas sida om man räknar in respektive och barn.
I samtalet upptäckte jag och H att vi har gemensamma problem som vi har behövt eller behöver handskas med. När vi väl upptäckte det blev det en lång konversation mellan H, mej och Daniel om hur, när, vad och varför. H hade fått hjälp att lösa problemet på sitt håll och kunde ge många tips om hur hon gjorde och var vi kunde hitta mer information.
Det var på olika sätt ett stärkande samtal. Som att få ett kvitto på att problemet är ett riktigt problem och därmed går att lösa. Vi kommer säkerligen ha fortsatt kontakt angående detta. Och även angående annat kan man hoppas på.
Kvällen blev plötsligt sen. Det var sammantaget en väldigt lång sittning och när det väl bröt upp till lite dans insåg man att man var väldigt trött. Brudparet verkade väldigt nöjda med sin dag. Vi åkte småningom hem till vårt hotell och somnade sött mellan dyra lakan. Sen avnjöt vi en god hotellfrukost innan det var dags att återvända hemåt till barnen och farfar.
En mycket givande helg på flera plan.
Vi kom ner i lunchtid och efter en snabb incheckning på vårt hotell var det dags för lunch på stan. Det var tur vi hade gott om tid för maten tog tid men var god när den väl kom. Sen hann vi vila en stund innan vi gjorde oss festfina. Det var väldigt trevligt att träffa mina släktingar igen. Vi är ju inte så många och nu var det flera år sedan några av oss sågs senast.
Det var såklart en fin vigsel med bra texter och härlig musik. När båda sagt ja och avlagt sina löften och solrosfrön kastats på brudparet bar det iväg till festen. Den var i en gammal lada som var delvis omgjord till festlokal. Mysigt men lite kallt då dagen bjöd på ruggigt väder. (Sommaren försvann väldigt fort!)
Småningom blev det en väldigt trevlig sittning med många tal och en del sång och spex. Maten var väldigt god och vi hade blivit placerade tillsammans med mina kusiner så vi hann verkligen umgås och prata mycket under kvällen. Det var en stor lycka på flera sätt. Dels kändes det tydligt att vi borde hålla kontakten på ett bättre sätt. Vi är ju så få. Nitton stycken totalt på pappas sida om man räknar in respektive och barn.
I samtalet upptäckte jag och H att vi har gemensamma problem som vi har behövt eller behöver handskas med. När vi väl upptäckte det blev det en lång konversation mellan H, mej och Daniel om hur, när, vad och varför. H hade fått hjälp att lösa problemet på sitt håll och kunde ge många tips om hur hon gjorde och var vi kunde hitta mer information.
Det var på olika sätt ett stärkande samtal. Som att få ett kvitto på att problemet är ett riktigt problem och därmed går att lösa. Vi kommer säkerligen ha fortsatt kontakt angående detta. Och även angående annat kan man hoppas på.
Kvällen blev plötsligt sen. Det var sammantaget en väldigt lång sittning och när det väl bröt upp till lite dans insåg man att man var väldigt trött. Brudparet verkade väldigt nöjda med sin dag. Vi åkte småningom hem till vårt hotell och somnade sött mellan dyra lakan. Sen avnjöt vi en god hotellfrukost innan det var dags att återvända hemåt till barnen och farfar.
En mycket givande helg på flera plan.
tisdag 2 september 2014
Kulturskolan!
Det märks tydligt att vardagen har börjat rulla på. Dagarna flyger fram och är fyllda av jobb, skola, dagis, matsäck, kvartsamtal, träning och andra saker som står på agendan. Vardag ger, trots allt som ska kommas ihåg, en ganska skön känsla av kontroll och stabilitet.
Tove har nu gått sina första veckor på skolan och tycker det är jätteroligt. Hon verkar få många nya kompisar och får också utlopp för sin vetgirighet. Att gå i förskoleklass verkar väldigt roligt, mysigt och lugnt, utan för många schemalagda aktiviteter.
För en vecka sedan var Tove och jag på öppet hus på Kulturskolan och då fick hon prova på både det hon redan var anmäld till men också alla instrument. Det var en jätterolig kväll och redan då fick jag en riktigt positiv känsla för alla pedagoger och miljön på skolan.
Igår var Toves första "Kulturmåndag". Det har fallit sig så att hon på måndagar kommer besöka Kulturskolan tre gånger. Först med en grupp från klassen, för dans och trumma. På fredag kommer de också gå dit och då är det "sång och musik". Efter mellis på fritids är det dags för "kulturverkstad" där hon kommer få pröva det mesta av Kulturskolans utbud. Sist, efter fritids är det dags för kören.
Igår var jag med på skolan efter mellis och lämnade Tove på kulturverkstaden och senare även på kören. Hon verkar tycka att det var jätteroligt och hade heller inga problem med att jag valde att ta en promenad mesta tiden istället för att sitta kvar som alla andra föräldrar. Jag var med en stund på slutet och lyssnade och jag har fått otroligt bra intryck av samtliga pedagoger.
Att Kulturskolan råkar ligga i anslutning till Toves skola känns verkligen som en otrolig bonus med att vi tvingades in i just den här skolan. Om hon hade fått gå i vår närmsta skolan hade det blivit betydligt svårare att ta del av Kulturskolans utbud, då vi hade behövt skjutsa varje gång. Det skulle verkligen glädja mig om Tove såg Kulturskolan som sitt andra hem efter ett tag. I och med att hon är anmäld till gruppaktiviteter finns ju dessutom chansen till fler nya kompiskontakter.
Tove har nu gått sina första veckor på skolan och tycker det är jätteroligt. Hon verkar få många nya kompisar och får också utlopp för sin vetgirighet. Att gå i förskoleklass verkar väldigt roligt, mysigt och lugnt, utan för många schemalagda aktiviteter.
För en vecka sedan var Tove och jag på öppet hus på Kulturskolan och då fick hon prova på både det hon redan var anmäld till men också alla instrument. Det var en jätterolig kväll och redan då fick jag en riktigt positiv känsla för alla pedagoger och miljön på skolan.
Öppet hus på Kulturskolan :-)
Igår var Toves första "Kulturmåndag". Det har fallit sig så att hon på måndagar kommer besöka Kulturskolan tre gånger. Först med en grupp från klassen, för dans och trumma. På fredag kommer de också gå dit och då är det "sång och musik". Efter mellis på fritids är det dags för "kulturverkstad" där hon kommer få pröva det mesta av Kulturskolans utbud. Sist, efter fritids är det dags för kören.
Igår var jag med på skolan efter mellis och lämnade Tove på kulturverkstaden och senare även på kören. Hon verkar tycka att det var jätteroligt och hade heller inga problem med att jag valde att ta en promenad mesta tiden istället för att sitta kvar som alla andra föräldrar. Jag var med en stund på slutet och lyssnade och jag har fått otroligt bra intryck av samtliga pedagoger.
Att Kulturskolan råkar ligga i anslutning till Toves skola känns verkligen som en otrolig bonus med att vi tvingades in i just den här skolan. Om hon hade fått gå i vår närmsta skolan hade det blivit betydligt svårare att ta del av Kulturskolans utbud, då vi hade behövt skjutsa varje gång. Det skulle verkligen glädja mig om Tove såg Kulturskolan som sitt andra hem efter ett tag. I och med att hon är anmäld till gruppaktiviteter finns ju dessutom chansen till fler nya kompiskontakter.
onsdag 27 augusti 2014
"Lugn" helg hemma
Helgen började på något sätt i torsdags kväll då kören drog igång för terminen. Inför detta kände jag mest förvåning men det var kul när jag väl var på plats. När vi repat klart var jag himla trött, ovan med sån koncentration!
Jag och Måns var sedan lediga redan på fredagen och tog det mest lugnt hemma på dagen. När skolan var slut hämtade vi Tove och så åkte vi och fikade hos E&O som också var lediga och hemma. Mysigt! På kvällen hade jag en soffkväll. Tur det då jag hade grymmarns träningsvärk efter höstens första bodypump i torsdags. Daniel var och dansade på Skansen.
Tove hade två kalas inbokade under helgen och Måns fick leka med två kompisar. Det blev ju bra! Vi försökte komma ikapp hemma med tvätt och städning. På söndagen kom E&M&O på fika och middag då de utrymt lägenheten för visning. Det blev lite rörigt då E däckades av feber och hyresgästerna ringde om pannan och det ena med det tredje. Men trevligt ändå mitt i allt! :-)
Jag och Måns var sedan lediga redan på fredagen och tog det mest lugnt hemma på dagen. När skolan var slut hämtade vi Tove och så åkte vi och fikade hos E&O som också var lediga och hemma. Mysigt! På kvällen hade jag en soffkväll. Tur det då jag hade grymmarns träningsvärk efter höstens första bodypump i torsdags. Daniel var och dansade på Skansen.
Tove hade två kalas inbokade under helgen och Måns fick leka med två kompisar. Det blev ju bra! Vi försökte komma ikapp hemma med tvätt och städning. På söndagen kom E&M&O på fika och middag då de utrymt lägenheten för visning. Det blev lite rörigt då E däckades av feber och hyresgästerna ringde om pannan och det ena med det tredje. Men trevligt ändå mitt i allt! :-)
Säg den lättnad...
Ja, sen sist har det återigen varit lite spännande. I söndags rapporterade hyresgästerna återigen el-problem, vilka man kanske kunde misstänka denna gång, men sen en smäll och oljeläck från gamla pannan som står i källaren. Den har alltså inte använts sedan i början av åttiotalet och så länge vi ägt huset har den stått kall och tyst. Mycket skumt!
Daniel fick åka ut och undersöka saken, och framförallt städa källaren som stank olja från i början av åttiotalet. Att städa tog hela kvällen. Att kolla eldragningar tog också en stund. Att begripa hur oljan kunde få liv fick nog också sin förklaring. Det visade sig att en viss strömbrytare testats när elen försvann från källarlampan. Och då hostade tydligen pannan ur sig lite genom öppna slangar.
Vi inser att vi måste anlita en elektriker för att stärka upp vissa uttag i huset. Men så länge har det löst sig i alla fall.
Daniel fick åka ut och undersöka saken, och framförallt städa källaren som stank olja från i början av åttiotalet. Att städa tog hela kvällen. Att kolla eldragningar tog också en stund. Att begripa hur oljan kunde få liv fick nog också sin förklaring. Det visade sig att en viss strömbrytare testats när elen försvann från källarlampan. Och då hostade tydligen pannan ur sig lite genom öppna slangar.
Vi inser att vi måste anlita en elektriker för att stärka upp vissa uttag i huset. Men så länge har det löst sig i alla fall.
fredag 22 augusti 2014
Parken Zoo
I lördags åkte vi till Parken Zoo, min barndoms park. Där har jag tillbringat mången dag lekandes i dåvarande Fantomen-land. Mormor bodde på gångavstånd så när jag och kusinen var tillräckligt stora fick vi varsitt säsongskort och sen var de av med oss. Praktiskt måste jag säga med nyvakna föräldraögon. ;-)
Nu var det nog många år sedan Fantomen flyttade ut och annat har tagit vid. Djurparken hade med mina ögon bitvis tappat vad gäller skötsel av parkmiljön som förr var väldigt vacker med mycket blommor. Nu fanns istället ogräs. Men det fanns också nyare miljöer för djuren som var påkostade och fina. Så det tog väl ut varann.
Tivolit var lite uppdaterat sen jag var där senast men mina favoriter från förr finns kvar och är till min förvåning fortfarande tillräckligt roliga för att åka om och om med barnen. Det var också smidigt att man nu kunde förköpa allt hemma, även parkeringen, till lite rabatterat pris och för att spara tid.
Tove och Måns tyckte förstås att allt var toppen men var ganska otåliga med djuren. Så fort de sett ett ville de snabbt vidare till nästa! Dinosaurierna var häftiga och lite läskiga trots att de visste att de inte var riktiga. Men de rörde på sig och lät och två sprutade vatten på besökarna, så man fick passa sig.
På eftermiddagen öppnade sig himlen plötsligt och vi sökte skydd under en stor hydda tillsammans med andra familjer. Där blev vi sittande i säkert 45 minuter då det bara fortsatte att vräka ner. Men det gjorde inte barnen så mycket. De var ändå så otroligt nöjda med dagen, som var en belöning för alla långtråkiga dagar i Projektet.
Även fast denna T-rex var bara halvstor var den ganska läskig.
Herr Nilsson hade "inga kläder på sig"
Nya jättestora barnens zoo var en glad överraskning
Inne hos illern och tamråttan hittade vi en kompis
Grodkarusellen var läskig med rolig
Äppelmasken höll fortfarande måttet!
Två små kängrusar
torsdag 21 augusti 2014
Säg den lättnad som varar för evigt
Hyresgästerna har flyttat in! Det känns konstigt men bra.
I lördags, dagen efter nyckelöverlämnandet fick hela Projektets gata strömavbrott. På måndagen hörde de av sig och menade på att spisen inte blev ordentligt varm. Jahapp, det blev akut koll av proppar i hus och utanpå hus. Bror åkte dit och kollade. Elektriker blev konsulterad då allt verkade helt. Spisen fortsatte att inte bli ordentligt varm.
Efter några svängar kunde elektrikern i går morse konstatera på plats att elen var ok. Alltså var spisen paj. Förmodligen hade det nåt med strömavbrottet att göra, för när vi lämnade den fungerade den fint. Tusan vilken otur!! Efter några dygns spisångest och en tokrengöring av vår egen spis åkte Daniel dit med den igår kväll och hämtade hem den trasiga för vidare transport mot tippen.
Så nu har vi ingen spis.
Men nästa vecka kommer en ny sprillans blank och tar plats i vårt kök. Tills dess får vi lösa problemet med en lånad spisplatta. :-)
I lördags, dagen efter nyckelöverlämnandet fick hela Projektets gata strömavbrott. På måndagen hörde de av sig och menade på att spisen inte blev ordentligt varm. Jahapp, det blev akut koll av proppar i hus och utanpå hus. Bror åkte dit och kollade. Elektriker blev konsulterad då allt verkade helt. Spisen fortsatte att inte bli ordentligt varm.
Efter några svängar kunde elektrikern i går morse konstatera på plats att elen var ok. Alltså var spisen paj. Förmodligen hade det nåt med strömavbrottet att göra, för när vi lämnade den fungerade den fint. Tusan vilken otur!! Efter några dygns spisångest och en tokrengöring av vår egen spis åkte Daniel dit med den igår kväll och hämtade hem den trasiga för vidare transport mot tippen.
Så nu har vi ingen spis.
Men nästa vecka kommer en ny sprillans blank och tar plats i vårt kök. Tills dess får vi lösa problemet med en lånad spisplatta. :-)
måndag 18 augusti 2014
Höstmål
Nu drar det igång igen. Har ni tänkt på det, att två gånger om året känns det som en nystart. När vårterminen startar och när höstterminen startar. Det spelar ingen riktig roll om man går i skolan eller inte. Men för oss är det ju skolstart mer på riktigt för första gången sedan vi blev föräldrar.
Som alltid inför dessa nystarter funderar jag på saker jag borde förändra eller bli bättre på. Nu när den tunga arbetsdelen i projektet är avslutat så borde vi få loss tid till andra vettig saker. Några höstförhoppningar alltså (löften vågar jag mig inte på):
Ja, det var det hela. Heja heja!
Som alltid inför dessa nystarter funderar jag på saker jag borde förändra eller bli bättre på. Nu när den tunga arbetsdelen i projektet är avslutat så borde vi få loss tid till andra vettig saker. Några höstförhoppningar alltså (löften vågar jag mig inte på):
- Köpa mer ekologisk mat. Helst med KRAV-stämpel på vilken är den enda märkning jag litar på. Helst svenskt kött och t ex KRAV-märkta ägg.
- Laga mer vegetarisk mat. Vilket också passar bra med punkten ovan. Jag som är uppvuxen på mycket vegetarisk mat borde verkligen vara bättre på detta. Två vegetariska middagar i veckan är målet just nu.
- Köpstopp på egna kläder och skor. Det svämmar över! Ska också försöka sälja av en del på Tradera.
- Träningen ska igång igen. Vi ska ha en ny utmaning på jobbet så vi får lite press på oss.
Ja, det var det hela. Heja heja!
söndag 17 augusti 2014
Projektdagbok för augusti
Fredag 1 augusti
Jag träffar pappan och dottern i hyresfamiljen för en ny kik i huset. Dottern är så nyfiken på sitt rum och struntar väl blankt i hur nåt annat rum ser ut. Såklart. Jag stämmer av några detaljer med pappan under tiden och försöker låta som att allt är under kontroll. Vilket det ju är. Egentligen.
Men oj så skönt det ska bli att få sätta igång och göra det klart!
Tisdag 5 augusti
Nu är det de sista skälvande dagarna. Måtte allt falla på plats! Det känns stressigt och pirrigt på samma gång att få sätta igång och göra det sista och verkligen få det klart. Snart är vi ju i mål, och snart börjar fortsättningen, den som ska vara lite mer avslappnad och förhoppningsvis lönsam.
Vi har ingen barnvakt denna vecka så alla är med. Denna dag går det sådär med barnen som är otåliga. Men vi kämpar på så gott vi hinner. Det är otroligt varmt. Det går knappt att ha kläder på sig, i alla fall inte om man står och målar taklist i ett litet utrymme instängd med en arbetslampa. Arbetsoutfit för dagen blir till slut endast linne, trosor och foppatofflor. Allt annat rann bort.
Mitt uppdrag för dagen är att förbereda inför monteringen av badrummet. Först målar jag lister klart och sen skurar jag rent badkar och toalett som stått och väntat i förrådet. Daniel kopplar elen i köket och får diskmaskinen på rätt plats. Sen lagar han karmen på förrådsfönstret inför målningen nästa vecka. Efter fikat åker vi och badar. Så skönt efter all svett och ett välbehövligt avbrott för barnen.
Till middag kommer bror som är själva monterarmannen. Efter maten kommer badkar, kommod, spegelskåp, toalett, dusch, hängare och knoppar på plats. Det rinner i nacken på bror som pustar och frustar i värmen. Men sen är det plötsligt ett badrum! Nu ska bara rörmokaren komma och koppla lite vatten. :-)
Klockan blev sen denna kväll. Morfar kom också förbi på sluttampen då han skulle följa med bror hem. Vi drack kaffe och åt glass vid halv nio som avslutning på dagen. Sen satte vi två pyjamasbarn i bilen och tuffade hem.
Onsdag 6 augusti
Dagen börjar med att jag sätter barnen i arbete med att plocka tallkottar från gräsmattan. Tio kottar var värda en krona. Detta togs emot väl och de plockade till och från under förmiddagen. Vid lunchtid fick jag räkna dem. Cirka åtttahundra kottar! Åttio kronor att dela på, inte illa.
Jag började med att göra klart den sista målningen i badrummet. Sedan var det dags att börja flyttstäda på övervåningen. Jag har ju städat vartefter men det tog ändå längre tid än jag hoppats på. När dagen var slut var jag återigen sjöblöt och jag hade hunnit klart övervåningen och trappan.
Daniel skulle koppla rör här och där och fixa med det ena och andra men inget ville sig riktigt och han svor mest. Han började istället tömma undervåningen på saker, sortera verktyg och material. När vi var klara för dagen var det dags för ett nytt dopp i sjön och sedan åkte vi och åt middag i lugnet hos bror.
Torsdag 7 augusti
Rörmontören kunde komma en dag före avtalat så det var ju toppenbra. Vi bestämde att Daniel skulle åka ut själv och göra honom sällskap medan jag och barnen fick en vilodag hemma. Nu blev vattnet i badrummet klart och blandaren i köket bytt så diskmaskinen kunde kopplas in. Läckan i källaren blev också åtgärdad. En sten föll.
Daniel kunde under tiden äntligen koppla ihop avloppet till tvättmaskinen. Sen fick han ta itu med toaletten som nu inte ville spola efter att ha stått undanställd några månader.
Jag som var hemma och vilade gjorde i alla fall en del administration. Det är en del att tänka på när någon annan ska bo i ens hus. Jag har till exempel gjort en pärm, en "husmanual", med viktiga saker att veta och tänka på och där de instruktionsböcker vi hittat är samlade i plastfickor.
Fredag 8 augusti
Näst sista heldagen. Phu! Jag städar hela nedervåningen utom vardagsrummet där barnen huserar. Daniel får ordning på det sista i badrummet efter ytterligare svordomar. Men nu fungerar allt som det ska! Han försvann sen ner i krypgrunden för att rensa från skrot och skräp och jag flyttstädade även badrummet.
Vartefter vi städar töms huset och blir, ja, tomt. Det känns plötsligt redo att fyllas med något annat än verktyg och täckpapp. När vi ger upp för dagen känns det faktiskt klart för inflytt inomhus för första gången.
Jag har pyttelite kvar på städningen och Daniel har lite kvar i källare och grund. Sen är det förrådet som ska tömmas och städas ur. Vi hoppas också hinna lite i trädgården den sista dagen. Vi får se hur det går!
Söndag 10 augusti
Vår snälla granne har som tur är ställt upp som barnvakt och nu måste det bli klart! Jag städar klart det sista inne ganska snart medan Daniel försvinner ner i underjorden. Där stannar han och städar och fixar klart en tröskel fram till lunch. Jag har tagit med blommor från mina rabatter hemma och rensar den stora rabatten som ser så risig ut och sätter ner de nya plantorna mellan rosorna. Fint!
Nästa projekt blir att göra klart den gigantiska grusgången och det tar på kroppen men blir fint till slut. Sånt här är ju inte nödvändigt för att hyresgästerna ska kunna bo, men det känns viktigt att lämna även trädgården i den standard vi sedan förväntar oss att de ska lämna den i när de flyttar ut.
Vi äter en sista lunch på filten i gräset. Tänk vad många luncher och fikor vi har ätit här nu! Eftermiddagen är vigd åt att tömma och städa förrådet och sen försöka stuva in allt som är kvar i bil och släp. Det är inte lite grejer men till slut är allt med. Husmanualen har jag ställt i köket och det enda som nu står kvar i huset nu är målarnas micro.
Sen fick vi anse oss färdiga! :-) Daniel ska åka ut en kväll i veckan och se hur det går för målarna och så ska gräset klippas så det är fint när hyresgästerna kommer. Sen är det lite saker kvar. Lite småstrulgrejer i badrummet som måste kollas på och så takfrågan som vi måste ta beslut om. Men inget som är akut för nu.
Jag kände mig så glad när vi åkte hem och vi firade i bilen med varsin dajmstrut. En otrolig lättnad att vi hann klart det vi hade velat och lite till. Nu hoppas vi verkligen familjen ska trivas och att det inte kommer bli några problem där, men det känns bra så här långt.
När jag gick runt i huset sista gången kändes det konstigt att vi inte ska vara där mer nu. Vi har ju levt med vår "stuga" hela sommaren. Men när väl hyresgästerna fått nycklarna har vi inte tillträde längre, utan får snällt fråga om lov. Märkligt men härligt!
Tisdag 12 augusti
Vi har upptäckt en del missar i badrummet. Inget farligt egentligen, mest irriterande och jobbigt. Nu måste vi ta beslut om hur vi ska göra vilket får energin att sjunka rejält.
Daniel tar sig ändå till slut samman för sista rycket. Han har byggt ihop en bänk till hålet som blev kvar bakom badkaret och den ska på plats. Sen är det gräsklippning som är huvudfokus och sen lite småfix, vad som nu hinns med.
När han kommer ut möts han av en betydligt vackrare fasad vilket får upp humöret en del igen. Vilken skillnad det gör med lite färg! :-)
Jag träffar pappan och dottern i hyresfamiljen för en ny kik i huset. Dottern är så nyfiken på sitt rum och struntar väl blankt i hur nåt annat rum ser ut. Såklart. Jag stämmer av några detaljer med pappan under tiden och försöker låta som att allt är under kontroll. Vilket det ju är. Egentligen.
Men oj så skönt det ska bli att få sätta igång och göra det klart!
Tisdag 5 augusti
Nu är det de sista skälvande dagarna. Måtte allt falla på plats! Det känns stressigt och pirrigt på samma gång att få sätta igång och göra det sista och verkligen få det klart. Snart är vi ju i mål, och snart börjar fortsättningen, den som ska vara lite mer avslappnad och förhoppningsvis lönsam.
Vi har ingen barnvakt denna vecka så alla är med. Denna dag går det sådär med barnen som är otåliga. Men vi kämpar på så gott vi hinner. Det är otroligt varmt. Det går knappt att ha kläder på sig, i alla fall inte om man står och målar taklist i ett litet utrymme instängd med en arbetslampa. Arbetsoutfit för dagen blir till slut endast linne, trosor och foppatofflor. Allt annat rann bort.
Mitt uppdrag för dagen är att förbereda inför monteringen av badrummet. Först målar jag lister klart och sen skurar jag rent badkar och toalett som stått och väntat i förrådet. Daniel kopplar elen i köket och får diskmaskinen på rätt plats. Sen lagar han karmen på förrådsfönstret inför målningen nästa vecka. Efter fikat åker vi och badar. Så skönt efter all svett och ett välbehövligt avbrott för barnen.
Till middag kommer bror som är själva monterarmannen. Efter maten kommer badkar, kommod, spegelskåp, toalett, dusch, hängare och knoppar på plats. Det rinner i nacken på bror som pustar och frustar i värmen. Men sen är det plötsligt ett badrum! Nu ska bara rörmokaren komma och koppla lite vatten. :-)
Se där, badrumsinredning!
Onsdag 6 augusti
Dagen börjar med att jag sätter barnen i arbete med att plocka tallkottar från gräsmattan. Tio kottar var värda en krona. Detta togs emot väl och de plockade till och från under förmiddagen. Vid lunchtid fick jag räkna dem. Cirka åtttahundra kottar! Åttio kronor att dela på, inte illa.
Kottsamlarna
Jag började med att göra klart den sista målningen i badrummet. Sedan var det dags att börja flyttstäda på övervåningen. Jag har ju städat vartefter men det tog ändå längre tid än jag hoppats på. När dagen var slut var jag återigen sjöblöt och jag hade hunnit klart övervåningen och trappan.
Övre hallen från början
Hallen efter våra ingrepp!
Daniel skulle koppla rör här och där och fixa med det ena och andra men inget ville sig riktigt och han svor mest. Han började istället tömma undervåningen på saker, sortera verktyg och material. När vi var klara för dagen var det dags för ett nytt dopp i sjön och sedan åkte vi och åt middag i lugnet hos bror.
Torsdag 7 augusti
Rörmontören kunde komma en dag före avtalat så det var ju toppenbra. Vi bestämde att Daniel skulle åka ut själv och göra honom sällskap medan jag och barnen fick en vilodag hemma. Nu blev vattnet i badrummet klart och blandaren i köket bytt så diskmaskinen kunde kopplas in. Läckan i källaren blev också åtgärdad. En sten föll.
Badrummet från början
Efter slutmontering :-)
Daniel kunde under tiden äntligen koppla ihop avloppet till tvättmaskinen. Sen fick han ta itu med toaletten som nu inte ville spola efter att ha stått undanställd några månader.
Jag som var hemma och vilade gjorde i alla fall en del administration. Det är en del att tänka på när någon annan ska bo i ens hus. Jag har till exempel gjort en pärm, en "husmanual", med viktiga saker att veta och tänka på och där de instruktionsböcker vi hittat är samlade i plastfickor.
Brandsäkerhet är viktigt
Fredag 8 augusti
Näst sista heldagen. Phu! Jag städar hela nedervåningen utom vardagsrummet där barnen huserar. Daniel får ordning på det sista i badrummet efter ytterligare svordomar. Men nu fungerar allt som det ska! Han försvann sen ner i krypgrunden för att rensa från skrot och skräp och jag flyttstädade även badrummet.
Vartefter vi städar töms huset och blir, ja, tomt. Det känns plötsligt redo att fyllas med något annat än verktyg och täckpapp. När vi ger upp för dagen känns det faktiskt klart för inflytt inomhus för första gången.
Jag har pyttelite kvar på städningen och Daniel har lite kvar i källare och grund. Sen är det förrådet som ska tömmas och städas ur. Vi hoppas också hinna lite i trädgården den sista dagen. Vi får se hur det går!
Söndag 10 augusti
 |
| Påbörjad rensning |
Kommer bli riktigt fint redan till nästa år!
Nästa projekt blir att göra klart den gigantiska grusgången och det tar på kroppen men blir fint till slut. Sånt här är ju inte nödvändigt för att hyresgästerna ska kunna bo, men det känns viktigt att lämna även trädgården i den standard vi sedan förväntar oss att de ska lämna den i när de flyttar ut.
Förrådet är äntligen urstädat
Köket innan vi började
Diskmaskin, ny blandare och kakel
(Färgåtergivningen på luckorna är sådär på dessa kort.)
Vit sockel, nytt golv etc, etc...
Jag kände mig så glad när vi åkte hem och vi firade i bilen med varsin dajmstrut. En otrolig lättnad att vi hann klart det vi hade velat och lite till. Nu hoppas vi verkligen familjen ska trivas och att det inte kommer bli några problem där, men det känns bra så här långt.
När jag gick runt i huset sista gången kändes det konstigt att vi inte ska vara där mer nu. Vi har ju levt med vår "stuga" hela sommaren. Men när väl hyresgästerna fått nycklarna har vi inte tillträde längre, utan får snällt fråga om lov. Märkligt men härligt!
Tisdag 12 augusti
Vi har upptäckt en del missar i badrummet. Inget farligt egentligen, mest irriterande och jobbigt. Nu måste vi ta beslut om hur vi ska göra vilket får energin att sjunka rejält.
Daniel tar sig ändå till slut samman för sista rycket. Han har byggt ihop en bänk till hålet som blev kvar bakom badkaret och den ska på plats. Sen är det gräsklippning som är huvudfokus och sen lite småfix, vad som nu hinns med.
Daniel bygger en ekbänk/hylla...
...till glappet mellan väggen och badkaret! :-)
När han kommer ut möts han av en betydligt vackrare fasad vilket får upp humöret en del igen. Vilken skillnad det gör med lite färg! :-)
Efter och före möts i kvällsljus!
Torsdag 14 augusti
Målarna meddelar att de blir klara under dagen. Vilken otrolig tajming! Jag får vänta lite med att ta bilder utan ställningarna eftersom jag själv inte sett nya färgen live, men får hålla till godo med dessa så länge. Nu ska även grunden vara målad så jag är så sugen på att åka dit och titta och fota!
Före
Första strykningen, kvällsljuset gör att färgen kanske framstår som väl mörk.
Fredag 15 augusti
Dagen D är här! Jag förbereder de sista administrativa detaljerna under dagen. På eftermiddagen kommer familjen och kvitterar nycklarna och vi försöker informera om ytterligare saker som kan vara bra att känna till.
De är ivriga att få åka dit, framförallt dottern som hoppar upp och ner. Våra egna barn hoppar upp och ner för att de slipper åka dit mer... Vi pratar en stund men sen ger de sig iväg för att börja skruva ihop sina nya möbler.
Kvar står vi och fattar knappt att det är klart.
Sen kommer det kanske aldrig bli klart. För så är det ju med hus. Ett par saker utomhus är kvar att ta itu med redan i höst. Dagvattnet ska fixas och så måste en del göras åt taket. men först ska vi pusta ut och samla lite ny lust och energi.
Vi börjar med att fira redan nästa dag genom att åka med barnen på Parken Zoo. :-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)