måndag 26 juli 2010

Besök från Kassjö

Och tiden bara går och jag hinner inte skriva! Tisdag till fredag i veckan som gick hade vi besök av familjen från Kassjö. Vi har ju vetat om det här besöket väldigt länge men vi hade inte sagt något till Tove eftersom vi visste att hon skulle bli eld och lågor. De skulle komma runt femtiden på tisdagen och först vid tre den dagen berättade vi. Väntan blev ändå lång.

Väldigt trevliga dagar var det som liksom bara rann iväg i hettan. I värmeböljan orkade vi inte göras så mycket och även det planerade Skansenbesöket ställdes in. Det finns ju fler somrar som tur är. Vi ägnade oss mestadels åt att umgås så stillsamt vi kunde, att leta efter stundens mest behagliga matplats, äta, bada och så lite shopping.

Att ha besök av familjen Kassjö är otroligt lättsamt. Även fast vi då blir sju i hushållet plus Måns så känns det ändå avlastande. Tove tas om hand jättebra av de större barnen, denna gång var det mest hon och Matilda som hängde ihop, och Måns fick ofta vila på någon annans arm. Samuel umgicks en del med sin kompis Counter-Strike och hann även se ett par filmer, och jag tror även han var nöjd med att få lite avlastning från "Sam-el!, Sam-el!, Sam-el!" ;-)

Fort gick dagarna men den här gången är det nog troligt att vi ses väldigt snart igen! :-)

(Jag hoppas få lite fina kort småningom så jag kan lägga in nåt här. Våra var alltför trista...)

fredag 23 juli 2010

Pottrapport II

Nu har det gått en och en halv vecka sedan vi så att säga bytte blöjan mot trosor. Det har ju gått fantastiskt bra. Nu är det inte längre en pottrapport utan en toarapport, för nu går alla nummer att göra på toaletten bara mamma eller pappa håller i. Ännu har vi inte skaffat nån extraring men det börjar kännas som en bra investering. Pottan hade en kort säsong.

Lilla tjejen är ganska duktig att säga till och vi är ganska duktiga på att komma ihåg de nya rutinerna så det har bara varit några få olyckor. Blöjan kommer fortfarande vara på på natten ett tag tills det känns som att det är säkert att vara utan, samt när vi t ex åker bil en längre bit. Hittills inget tjafs om det i alla fall. Tove har till och med både avbrutit leken för egenpåkommet toabesök samt kommit på natten och varit kissnödig och sedan somnat om igen efter uträttade behov. Strålande! (haha...)

Barnbarn i knät

Se fina bilden på pappas blogg: Morfar i farten

Måns 4 månader

Vår stora lilla kille är redan fyra månader. Han är en stabil kille kan man säga. Det var några veckor sedan jag vägde och mätte sist men han växer så det knakar, det är väldigt tydligt. Måns är nu väldigt mycket med på allt. Han gillar babygymet skarpt. Han tar tag i sakerna som hänger och skakar på dem, och om han ger honom något annat så undersöks det snabbt med munnen.

Nu kan man få honom att skratta om man busar och pussar på honom och han ler glatt när han får kontakt med någon. Han gillar också att ligga på mage längre stunder nu och håller upp huvudet jättefint. Han kan snurra runt på filten men har bara vänt sig av misstag hittills.
Annars motionerar han gärna genom att sprattla när man håller i honom eller om man sitter så "står" han i ens knä. Fast han står inte egentligen utan knäar upp och ner hela tiden så man själv får också jobba. Tove stod ju på stadiga ben väldigt tidigt men det här är något annat.

Måns har just nu kommit på att man kan göra pruttljud med munnen, och sedan han kom på det gör han det nästan konstant. Det sprutar saliv åt alla håll så nu får han ha på sig såna små haklappar annars blir bodyn alldeles blöt.

Han äter fortfarande på nätterna och jag längtar tills den perioden är över. En eller två gånger fortfarande. Han somnar mellan halv tio och halv elva men allt oftare vid det tidiga klockslaget. Han vaknar ofta runt sex och tycker det är dags att göra morgon. Jag är inte lika entusiastisk.
Man märker tydligt att barn är något speciellt. Det känns som att han lyser upp lite extra när ett barn tar kontakt. Tove ligger gärna bredvid Måns på filten och håller honom i handen. Jättesött! Måns är som sagt ganska stor. Han är ganska tung att bära runt på redan och det gäller att försöka byta axel ibland. Det känns som att 62-kläderna börjar knaka så smått men än så länge är det de som gäller.

Senaste veckorna har varit så extremt varma men Måns har klarat det bra. Han har fått vara naken förutom blöjan men varit lite småklibbig på kroppen som alla vi andra. Något dopp i sjön har det blivit även för honom och det verkade han gilla.

tisdag 20 juli 2010

Lat dag hos morfar

Igår var vi ut till morfar i skogen. Vi hade planerat för en förmiddag på badstranden. Men det är så typiskt, att när vi väl både planerat bra, packat mat och kommit iväg i tid, är det kallblåst vid badet och inget mysigt alls. Det blev till att packa ihop igen och bege sig till morfars lugna trädgård. Där blev det istället så småningom picknick med korv och bröd på en filt i gräset.

Tove sover alltid bra hos morfar. Så även denna gång och det är alltid morfar som får läsa och lägga. Han sover oftast ganska bra själv också en stund innan kaffesuget brukar sätta in. Medan Tove, morfar och Måns sov hade vi en lat stund i gräset. Jag i skuggan lösandes korsord och Daniel stekte i solen. Till middag blev det kall sommarmat vid trädgårdsmöbeln. Semester när den är som latast! :-)

Mer familjebesök

I lördags kom min forna kollega med familj på fikabesök. Vi var ju gravida tillsammans och slutade jobba och fick våra söner med bara några veckors mellanrum. De bor tyvärr tolv mil härifrån (hon pendlade låååångt) så det var en lyckträff att de skulle ha vägarna förbi och att vi skulle vara hemma sysslolösa just då.

Jättekul var det att ses några timmar och äntligen träffa varandras karlar. Vi hann ju prata så otroligt mycket under mina nio månader på det där uppdraget så det var kul att göra ett gemensamt nedslag IRL så att säga. Våra små killar var båda ganska stora (även fast deras har betydligt mer att brås på längdmässigt...) och det är så synd att vi har det avståndet emellan, annars skulle vi kunna ha det riktigt kul under våra mammaledigheter tillsammans!

söndag 18 juli 2010

Pottrapport

Nu har den här veckan redan svischat förbi. Otroligt vad fort det går även när man inte tycker att man gör något speciellt. Den här veckan har vi ju mest varit hemma och vår mission att få Tove att sluta med blöjorna har gått över förväntan.

Fortfarande föregår vi henne oftast genom att se till att det blir pott- eller toabesök efter varje måltid samt innan hon ska sova. Men hon har också lyckats säga till några gånger nu så även nr2 har hamnat i pottan. Liten stolt tjej kan man säga! Första gången hon lyckades var igår när vi hade gäster och hon kom ut och upplyste stolt att "Jag har bajsat ordentligt!" När hon har sovit har blöjan fått vara på men den har i princip varit torr även efter natten.

Sedan i måndags har alltså bara någon enstaka blöja gått åt och vår lilla tjej har snart tagit ännu ett stort steg mot att bli just - stor. :-)

lördag 17 juli 2010

Familjeträff i trädgården

Måns har, i motsats till sin syster när hon var i samma ålder, en förkärlek för tidiga morgnar. Igår var kvart över fem en bra tid att låta bli att somna om och idag kvart över sex tack och lov. Pappan var ute och dansade igår(!) så han sover sött och storasystern hade en kompis här och de röjde kan man säga, jag antar att det är därför hon också fortfarande sover, trots att klockan är över sju.

Igår fick vi besök lagom till eftermiddagsfikat, chokladkaka med glass och färska hallon. Mums. Varsin lekkamrat till mig och Tove var det som hälsade på, alltså lunchdejt med dotter. Pappan i familjen kom lite senare och allihop avnjöt vi senare en grillmiddag i trädgården. Daniel har slagit upp vårt Ölandspartytält på gräset och där är fläktade det riktigt skönt.

Efter middagen åkte papporna in till Skansen och dansade till Whaaaalströms och vi flickor och Måns stannade hemma. E och Tove hade lekt sig ordentligt trötta under eftermiddagen, de verkar ha riktigt roligt ihop när de kommer igång, så Tove ville gärna sova före åtta. E fick slöa framför ett par filmer medan vi mammor fikade vidare och diskurerade livet och pengarna fram till tiosnåret. Väldigt trevligt och givande, precis som vanligt! KRAM

torsdag 15 juli 2010

Överlevnadstips i värmen!

Ta fram ett stort glas
Fyll till drygt hälften med mjölk
Häll mjölken i en bunke
I med nån tesked snabbkaffe och vispa
I med massa vaniljglass, vispa eller stavmixa
Häll upp i glaset
Toppa med glass och lite O'boypulver
Sugrör

NJUT!


Underbara Shake i Barva

Nu var det dags för dans på "hemmaplan" igen ( i motsats till Öland), alltså lite "riktig" dans! Hittills har jag inte åkt några längre sträckor för dans sedan Måns föddes men om det skulle bli något besök i Barva denna sommar så var det igår. Underbara Shake!

Lunchdejten och jag var det som skulle göra sällskap. Trevligt värre! Vi hade lite att ta igen efter att ha spenderat danssemestrar på olika håll senaste tiden. Vi uppdaterade läget på vägen till Barvagården så resan (som faktiskt är låååång) gick ändå ganska fort. Och vi var framme i alldeles lagom tid för lite uppfräschning innan dansen började. Barvagården visade sig från sin varmaste men myggfriaste sida. Inte ens minishorts och öppen rygg hjälpte mot värmen. Men jag hade gjort vad jag kunde.

Det var så väldigt tydligt med kvalitetsskillnaden på musiken när Shake började spela. Efter att ha dansat till än det ena och än det andra på Öland levererade såklart Shake lika fantastiskt som vanligt, vad gäller repertoar, musikalitet och ljud. Man vill ju egentligen inte missa en enda låt eftersom alla är bra. Å andra sidan vet man ju att även nästa är bra om man råkar bli sittande. Det är en tröst.

Jag hade lite missflyt första halvan, kom i ofas och var inte riktigt på hugget. Och det fanns en hel del att hugga! Ujuj! Sällskapet hade desto mer tur och bockade av den ena efter den andra. Hon var nöjd redan i paus och var rädd att sabba kvällen med en andra halvlek. Som tur var blev den också bra.

Det fanns som sagt mycket bra killar på plats och det var vild jakt som gällde för att få sig ett byte. Så känns det ibland. Inte helt positivt, man känner sig lite som en hyena. Så jag blev ju glittrande glad när jag, lite skamsen över hyeneriet, tagit sats från andra sidan och äntligen fått ögonkontakt med kvällens toppkille, fick se en tyst segergest som svar. Fler såna säger jag!!

I paus blev det fika och skvaller. Killarna som betats av utvärderades såklart och både tips och varningar utbyttes. Odd Vesterli har enligt hörsägen vid något kurstillfälle sagt att "Det är dumt att nobba en tjej, för tjejer har väninnor och de pratar med varandra." Det är så sant som det är sagt! Inte bara vad gäller nobbning. ;-)

Andra halvan av kvällen hade jag mer flyt och lyckades få massa bra dans. En av kvällens höjdpunkter var en kille som jag såg på kursgolvet under vår första foxkurs. Där och då konstaterade jag att jag borde dansa med honom och nu fanns plötsligt chansen! Jag bjöd upp och fick riktigt bra och rolig dans som tack. Väldigt kul med en för mig ny och så bra kille!

En reflektion från kvällen var stångandet. Det är tyvärr väldigt vanligt att när man dansar gnuss panna mot panna, att killen lägger tyngd på tjejen. Killen är oftast något längre och lägger så ner sin panna på tjejens. Det är helt i sin ordning, men han ska bara lägga emot. INTE trycka eller lägga någon som helst tyngd. Då får man nackproblem som tjej. Och att stånga emot brukar inte hjälpa ett dugg, snarare tvärtom. Ännu en anledning till att haka-panna är klart bästa gnussen.

Kvällen slutade på allra bästa sätt. Jaktlyckan var åter god och jag förstod även denna gång att det inte bara var mina förhoppningar som infriades. Tänk vilken tur för mig! Shake vet hur man spelar sistalåtar och Maniac är ju ett strålande extranummer. Att de spelar ännu en lugn, "Livin' on a Prayer", som sista extra är det ju delade meningar om, men när man har slagit klorna i en sådan kille klagar man icke!

Äntligen en hel kväll! Sista och extra saknades under Ölandsveckan men nu fick jag äta hela kakan. Smaskens! Hemresan gick fort och vi hade riktigt kul med vår sammanfattning av kvällen. Mina matsäcksmackor försvann ner i magen i ett par stora tuggor, bra att minnas till en annan gång. Ser redan fram emot mer sommardans. Måtte jag hinna med lite till!

Tack för en riktigt trevlig kväll!

Mellanvecka med potträning

Den här veckan är något av en mellanvecka. Vi är hemma utan längre besök eller annat planerat. Fast ett par kortare besök blir det. Lunchdejt med familj på mat i morgon och fd kollega med familj på fika på lördag. Det senare ska bli extra kul då vi inte setts privat förut så att säga. Det är tjejen som var gravid samtidigt med mej och bor låååångt härifrån. Men nu ska de ändå passera i krokarna och kommer förbi.

Annars ägnas denna vecka åt att försöka klara av värmen (som tack och lov börjar bli lite mer rimlig nu) och att potträna Tove. Det är ju nu på sommaren man ska passa på. Har vi hört. Tove har själv pratat om "ingen blöja" och testat pottan till och från så nu är det trosor som gäller när vi är hemma. Det funkar ganska bra. I alla fall så länge vi kommer ihåg att pottan ingår i efter-mat-och-sov-rutinerna nu.

Nummer två är knepigare eftersom hon inte säger till innan utan smyger iväg och gömmer sig och säger till sen när det är klart. Men det är bara att försöka hålla koll på henne. Förr eller senare hamnar det rätt. Det går för övrigt lika bra med toaletten som pottan, men då får man förstås hålla i. Toves rumpa är ju i minsta laget för att sitta där. Kanske borde vi investera i en sån extraring?

Ja, sånt roar vi oss med i värmen.

tisdag 13 juli 2010

Men hur gick det till egentligen?

Ja, hur får man ett nytt jobb mitt i mammaledigheten? Det kan man verkligen fråga sig. I det här fallet var det ren tur (att jag inte kunde låta bli att kolla jobb) kopplat till ett vinnande sätt (måste det ha varit eller?).

Jag skulle ju börja söka jobb i oktober hade jag tänkt. När det liksom började närma sig. Jag visste ju inte om och vad det skulle bli för slags uppdrag annars. Jag skulle inte alls söka jobb nu. Nejnej. Men ändå hade jag plötsligt lagt in Platsbanken/V-tuna/Adm på en av mina startflikar. Om det perfekta jobbet mot all förmodan skulle dyka upp här i min egen metropol vore det ändå dumt att missa var nog tanken. Och tanken var ju tydligen helt rätt. För plötsligt dök det upp.

Jag läste annonsen upp och ner och upp igen och det började kännas i magen - jag måste söka! Jag pratade med Daniel och han tyckte ju också att jag inte hade nåt att förlora på att göra det. Det här var i början av juni och jag uppdaterade min CV och skickade in en ansökan och förklarade precis som det var; Att jag var mammaledig och inte hade tänkt jobba förrän efter årsskiftet men att tjänsten och läget ändå verkade så bra att jag kände mig manad att göra ett försök.

Sen glömde jag det ett tag. Tills de plötsligt ringde på tisdagen när jag var på väg ut på picknick i det gröna. De ville träffa mig och gärna snart eftersom de bara jobbade en vecka till. Jag skulle ju bara vara hemma ett par dagar till innan Öland så efter ett snabbt samtal till barnvaktsakuten morfar så bokade vi ett möte morgonen efter.

Onsdag morgon traskade jag de 700 meterna (jo, nu har jag mätt) till företaget i fråga, träffade tre personer på en trevlig och avspänd intervju och traskade hem igen med en oväntat positiv känsla i magen. Lite senare samma dag skickade jag in löneanspråk enl ök och önskade en trevlig sommar. De skulle ju bestämma sig efter semestern. Tidigast slutet av augusti. Nu var det bara att ta semester och försöka att inte tänka mer på det.

Följande morgon, torsdag, hade jag fått mejl. De hade bestämt sig på fläcken. Vi hördes av på telefon och kom överens om de sista detaljerna (de hade tänkt att det var bäst att binda upp mig direkt så jag inte hittade nåt annat över sommaren!) och sedan traskade jag dit efter lunch igen och skrev på papper och åt tårta. Och så var det klart!

Sen åkte jag till Öland och firade hela veckan lång! :-D

måndag 12 juli 2010

Jag skrattar fortfarande...!

Innan Ölandssemestern mumlade jag plötsligt lite här i bloggen om nånting spännande för framtiden. Nu kan jag berätta mer. På Öland ringde jag ju det sista samtalet, det till bemanningsföretaget, som gjorde allt helt klart;

Jag har fått ett nytt jobb.

Jag har fått ett nytt jobb fem minuters promenad från min dörr. (Vilket gör att jag sparar tusenlappar i bensin och tid.)

Jag har fått ett nytt jobb en minuts promenad från dagis. (Vilket gör att jag knappt eller inte alls behöver gå ner i tid för att hämta och lämna när även Måns börjar dagis.)

Jag har fått ett nytt jobb med den lön jag tycker jag är värd. (Vilket gör att jag trots dansbristen på logen har dansat runt i en vecka.)

Jag har fått ett nytt jobb som verkar omväxlande, fritt och roligt, där jag kommer bli en viktig del i verksamheten.

Jag har fått en anställning på ett företag som väljer mig trots att jag är mammaledig med mitt andra barn och inte kommer börja förrän efter årskiftet.

Det säger nästan allt. Sånt händer egentligen inte!

Nu kan jag bara vara ledig och slappna av tills det är dags, 3 januari.

Hurra hurra hurra hurraaaaaaaa!

söndag 11 juli 2010

Ölandsveckan 2010 - Reflektioner

Jag försökte hitta en lämplig inställning inför denna Ölandsvecka. Jag minns vilka misstag jag gjorde för två år sedan när jag ammade Tove på nätterna och de vore ju onödigt att göra om. Så här med veckan i backspegeln är jag faktiskt nöjd med mig själv. Jag sörjde ingen förlorad dans även fast jag missade en av mina kvällar helt och inte var uppe någon hel kväll. Jag satte min sömn och barnen främst och försökte få veckan att bli en så trevlig campingsemestervecka som möjligt. Sen att man kunde dansa lite ibland fick ses som bonus.

Jag hade en riktigt trevlig vecka bortsett från helgen som var något rörig, både i stugbyn i stort och i vår egen stuga. Vi hann umgås med våra vänner titt som tätt under dagarna plus flera gemensamma middagar på olika håll vilket jag kanske sett fram emot mest. Hur vi ska göra nästa år återstår att se. Stugan är såklart ombokad, men sen beror det på hur det är att leva med en liten kille på snart 1,5 år och en liten tjej på snart 3,5 år.

Att leva på Lundegårds camping under dansveckan är väldigt trevligt men också bitvis väldigt intressant. Vid det här laget har man kanske upphört att förvånas men jag har ändå i år reflekterat över några saker som känns värda att skriva ner:

Kramarna
Under de första dagarna på campingen stöter man på folk man "känner". Det kramas till höger och vänster och det är ju jättetrevligt. Men. En del killar jag dansat med så är kramen liksom mer än en kram. Det är en typ "oh-du-underbaraste-varelse-vart-har-du-varit-hela-mitt-liv"-sensuellt-kramigt. Man blir kramad uppifrån och ner på nåt sätt. Och det känns som att det är för att det ska vara så och inte för att jag betyder nåt speciellt för nån. Vad är det med "dansare" egentligen?

Exhibitionism
Överallt i stugbyn syns den. Exhibitionismen. Och särskilt såklart i samband med andra happenings som händer. Folk går omkring i peruker eller har fortfarande bikini fast det är midnatt. Folk vill höras eller märkas på en obeskrivbar mängd olika sätt. Ölandsveckan verkar förvrida huvudet på, vanligtvis kloka, människor. Återigen känns det som att det liksom ska vara så. Det ska vara så speciellt. Vad är det med "dansare" egentligen?

Torrgnuss
Ja, vad säger man. Alla de som står och "dansar" utanför stugorna genom att ha pannorna mot varandra, vaggandes fram och tillbaka. Jag skulle mest vilja likna det vid någon slags högstadietryckare. Inte läckert på något sätt utifrån. Men i alkoholens rus kanske de faktiskt tror att de rör på sig? Vad är det med "dansare" egentligen?

Ungdomar vs ÄldreI år kändes det som en föryngring i stugbyn. Massa småfolk sprang runt överallt och själv kände man sig som en tant. Men någonstans kan jag tycka att det är mer ok att ungdomarna lever om, festar och beter sig än att de äldre gör det. Jag kanske har en förutfattad mening att man borde veta bättre ju äldre man blir. Ta lite mer hänsyn. Vara lite nyktrare. Lite klokare. Visa vägen. Det börjar i alla fall bli tydligt efter några år att de som aldrig lyckas stadga sig förblir "ungdomar" år efter år. Och en del blir allt yngre.

Relationsdraman
Ölandsveckan är som skvallrets mecka. Det är lika spännande varje år att följa dokusåpan som uppspelar sig framför våra ögon. Vi undrar innan vem som ska få hjärtat krossat i år och har svaret med oss när vi åker hem. Vad är det med "dansare" egentligen?

Musik
I vår stuga har vi haft musik från tre håll. Eller oväsen från två håll och musik från ett. Vi har ändå bara störts lite. Man kan dock undra hur de själva kan sitta precis utanför sina stugor och poppa musik med endast diskant utan att bli båda lomhörda och tondöva. Den bra anläggningen vi har på raden har istället en tendens att pumpa bas lite för hårt helt i onödan. Vad är det med "dansare" egentligen?

Det fridfulla fylleriet
Trots de förmodligen enorma mängder alkohol som intas totalt sett under dansveckan är campingen en fridfull plats. Även fast fridfullheten stundvis har ganska hög ljudvolym. Men det är aldrig slagsmål, inte en krossad flaska så lång ögat når eller några andra dumheter. Folk har bara roligt tillsammans, sjunger och dansar. Det säger kanske en del om "dansarna" och det är ju tur det.

Dansen
Dansen på Öland kändes i år ganska överskattad. Denna vecka var de mest populära banden på helgen så då var det på tok för trångt för att ens kunna dansa. Sista fyra dagarna var det trista band men ändå tillräckligt stökigt för att danskvaliteten var sådär. Måndagen var undantaget då det både var bra band och plats att dansa och det var min bästa kväll. Lite osmart av arrangören att boka banden på detta sätt då många bara åker ner över helgen.

Bjuda upp okända
Jag har stött och blött detta ämne här i bloggen. Än en gång blev det tydligt. Att bjuda upp på måfå när det är trångt och stökigt är förenat med blåmärken. Gång på gång ångrar jag mig redan efter några takter och undrar hur jag ska överleva dansen. Att bli uppbjuden av okända är ofta lika illa. Suck! Det är tråkigt att det är så eftersom jag ju egentligen tycker att det är lite onödigt att bara dansa med mina vanliga partners när det finns så många andra att välja på.

Ja man kan verkligen undra vad det är med "dansare" egentligen? Där finns helt klart en klick med ovanligt mycket behov att av synas. Men tursamt nog är det också ett ovanligt trevligt släkte på många sätt.

Ölandsveckan 2010 Dagbok - Del 3

Hemkommen sedan en dag tillbaka ska jag nu försöka sammanfatta de sista dagarna på Lundegårds danscamping.

Fredag - sista dagen med dans till Jannez
Skrev jag att Måns höll på att somna igår vid tio? Trodde jag ja. Han var vaken men hyfsat nöjd fram till Daniel kom ner vid halv tolv. Då äntligen kunde jag lägga ner honom och somna själv. En dålig uppladdning för sista dagen. Snäll som Daniel är så gick han upp med barnen på morgonen trots att han dansat på natten och jag kunde sova igen lite igen.
Kul med bad!

På förmiddagen blev det ett sista familjebad i havet. Otroligt varmt och skönt! Tove tycker om det mer och mer. Efter lunch somnade Tove och Daniel gott och jag och Måns softade utanför stugan. Vi har tillbringat mycket tid där i skuggan han och jag den här veckan. När Daniel vaknat gick jag ner för ett snabbt dopp igen och sedan kom E&M och hjälpte oss äta upp glassen och resten av kakan.

Gott med glass! Den lilla gula grejen som samlar upp glassen som rinner kommer spara många tvättar!


Eftermiddagen och kvällen ägnades åt att förbereda hemresan så långt vi kunde med ett avbrott för att kika på gammeldansen till Jannez. Tove tyckte det var väldigt roligt och hon hade bästa läktarplats från sin gunga. "Dansa mera!" sa hon efter varje låt tog slut.

På kvällen var det min tur att dansa till Jannez. Jag kände den vanliga danssugskänslan för första gången under veckan och det var ju så dags. Förberedelserna med Måns kändes bra och jag kom upp i god tid. En duktig foxkille hittade mig till första danserna och sedan stannade jag på golvet till paus.

Hemma i stugan hade det gått hyfsat men Måns sov i vagnen och vaknade när jag kom ner. Jag hann både amma honom och äta min föreberedda smaskiga fralla innan jag gick upp igen lagom till start. Även andra halvan dansade jag mycken om än inte hela tiden men i brist på en intressant sista dans gick jag hem innan slutet även denna kväll. Lite trist på sitt sätt, hade ju varit trevligt att få en komplett kväll därnere.

Kvällens i särklass sämsta dans var med en man, dryga förtio, som bjöd upp till fox. "Jahapp, undrar när vi ska börja dansa?" tänkte jag när han stått på samma fläck och åmat sig några takter. Men plötsligt kom ett steg! "Tjohooo" tänkte jag "förflyttning!" Han skulle inte ha velat se mitt minspel under den dansen och det var synd att jag inte hade någon vänninna att beklaga mig för under tiden!

Han hade helt klart sett hur man gör. Alla läckra moves kunde han och jag kunde skriva en hel blogg bara om denna dans. Han avslutade båda foxlåtarna med ytterst djupa nedlägg. Precis min favorit. NOT! Då var jag rejält less och tanken var att smita. Men, nejnej. Han höll om mej hårt runt axlarna för att invänta buggen och jag uppfann nya eder inombords. Behöver jag säga att buggen inte var bättre?

Han började med att hårdmarkera ett taktslag som inte fanns med handen i luften och sen kom fler coola grejor på rad. Bäst var nästan när jag efter en frisnurr fick ta emot med handen på bröstkorgen och fick trampa så en lång stund medan han står med armarna rakt ut från kroppen (typ som "jag kan flyga...") och svänger lite på resten av kroppen under tiden. Finns det plats att hålla på så på Öland. Oh NO! Bör man göra så överhuvutaget? Oh NO!

Kvällen hade som tur var en bästa dans också. En kille som det var alltför länge sen jag såg och dansade med bjöd upp och han kan verkligen det där med mysfox. Ujujuj så en flicka kan smälta! Men säg den lycka som varar för evigt. Just det, låtarna tog slut! *snyft* Men jag bjöd tillbaka senare på kvällen som traditionen bjuder (skyller jag på) och fick mer av det goda. Smart! ;-)

Kvällen kändes som en hyfsad avslutning på en halvdan vecka rent dansmässigt. Måndagen var klart bäst, så kort den var, men fredagen var stark tvåa.

Lördag - hemresan
Efter nerresan var vi lite fundersamma hur det egentligen skulle gå att åka hem. Vi ville komma iväg så tidigt det gick och prick tio rullade vi faktiskt ut från campingen. Resan gick strålande bra. Måns sov första tre timmarna fram till vårt lunchstopp, var lite vaken och passade på att äta när vi stannade och somnade sen om igen.

Måns hittade sin tumme under veckan


Tove var en nöjd och glad tjej hela vägen. Både hon och jag somnade någon halvtimme innan lunch men annars satt vi och pratade, läste och sjöng en hel massa sånger hela resan. Hon hade oerhört tålamod med den långa hemresan och förutom den ganska långa lunchpausen, då vi åt vår picknickmat, stannade vi bara en gång till. Ett kort glasstopp i skuggan av Botkyrka kyrka.

Det var skönt att komma hem. Hemresan tog ca sju timmar vilket var betydligt längre tid än nerresan. Vi välkomnades hem av glada grannar som skött om vårt hem exemplariskt. (Undrar hur vi ska orka uppehålla detta?) Vi konstaterade också att vi har ett himla fint hem (Vilka bor här egentligen?) och sånt känns ju extra kul att känna.

Alla verkade nöjda med att sova i sina egna sängar i natt. Både Tove och Måns var lite vakna vid femtiden men alla somnade om och vaknade inte förrän tjugo över åtta igen! Det var länge sen vi fick sån sovmorgon i det här huset!

Tack Lundegård för denna gång!

torsdag 8 juli 2010

Ölandsveckan 2010 Dagbok - Del 2

Tisdag - ett kapitel avslutat
Jag fick sovmorgon. Daniel tog med barnen ut på morgonen. Otroligt skönt. Förmiddagen gick fort och efter lunch somnade Tove och Daniel efter en hel del strul. Jag tog med mig Måns på promenad med vagnen och passade på att ringa min arbetsgivare för att avsluta vårt samarbete. Otroligt skönt och definitivt!
Mys-Måns i vagnen

På eftermiddagen vankades det långbord med lekar i stugan bredvid och med tanke på lekhets och många varma grillar på rad valde vi att dra oss tillbaka. Vi åt middag uppe på restaurangen. Inte så jättebra mat, lite vägkrog sådär, men ändå skönt att bli serverad och att slippa diska. Sen gick vi ner till sjön och slog ihjäl någon timme vid lekparken innan vi gick hem och förberedde läggningen. Tove somnade lugnt denna gång även fast Daniel fick sitta och läsa ett tag därinne.

Det var Daniels danskväll med dans till Perikles och jag stannade hemma. För mig blev det lite tvätt, lite fotbollssemi, blogg och fika innan jag knöt mig. Daniel hade dansat till slutet så det var ju bra att någon av oss utnyttjar tiden.

Onsdag - Lammet&Grisen och dans till Wahlströms
Det var min morgon med Måns och Tove. Vi lekte tills vi blev frukosthungriga och gick då och väckte upp pappan. Sen hängde vi ett tag hos E&M och Tove gjorde M sällskap på solmadrasserna i gräset. Men så mycket vila blev det inte. Hon studsade upp och ner som en liten gummiboll. Men hon tyckte det var väldigt mysigt, det var tydligt.

Äntligen fick vi en lätt läggning! Jag lade mig samtidigt som Tove och hon somnade på några minuter. Jag slumrade också lite. Sen var jag kaffesugen och sen var det läge för ett dopp i värmen. Det är nämligen bästa tänkbara väder här varje dag. Klarblå himmel och en väldig värme. Jag sitter ändå mest i skuggan med Måns men det blir också varmt. Alltså gick jag ner och tog ett bad. När jag kom upp hade Tove vaknat men hon ville hellre bada i sin pool så Daniel gick ner till vattnet medan jag badade båda barnen i poolen här vid stugan.

Vid fyra var det dags att bege sig mot restaurangen Lammet&Grisen. Vi tog ett bord ute till oss E&M och M&M där vi hade gott om plats för vagnen. Måns var vänlig nog att somna lagom tills vi skulle börja äta och Tove skötte sig också bra så det blev en trevlig middag. Tove har ägnat sig en hel del åt att plocka blommor till alla på campingen och det gick att sysselsätta henne med även där. Enda problemet med Lammet&Grisen är att man blir på tok för mätt. Det är bara för gott helt enkelt!

Väl tillbaka på campingen var det läggning för Tove och tillfixning för mig som skulle dansa till Wahlströms. När Tove väl sov gällde det att få i Måns mat så han också var redo för sängen. Det gick sådär. Jag gick upp till dansen med en misstanke om att Daniel skulle få en eländeskväll. Väl på dansen var det himla stökigt, svårt att hitta och allmänt mediokert. Jag var orolig för hur det gick med Måns och blev mest stående. Till slut gick jag ner tidigare än paus och det var som jag trodde:

Måns hade vaknat ledsen en kvart efter att jag gått upp och Daniel hade fått söva om honom i vagnen så den stod inne i stugan och Daniel "sov" med kläderna på ifall han var tvungen att kasta sig ut med vagnen igen. Måns vaknade en stund efter att jag kommit ner och då kunde jag amma och söva om honom i sängen och nu kändes det mer som vanligt.

Jag gick upp igen och hoppades att det hade tunnats ur lite. Men icke. Jag hade i alla fall tur och blev hittad av en danskompis lagom tills det började igen. Vi fann oss plötsligt dansa gnussfox till "Ljus och värme". Snacka om kulturkrock! Kvällen blev inte så mycket bättre än så. Wahlströms är verkligen inget man går igång på, hur bra killar man än dansar med och är det stök så blir det ju inte bättre.

Jag dansade i alla fall i stort sätt hela andra halvan men upptäckte för sent att jag precis släppt iväg en möjlig sista dans. Så går det när man inte har nån koll på klockan. Istället gick jag hem och sov. Jag kanske kände på mig att varje minut var viktig. Måns sov fortfarande när jag kom hem men natten blev riktigt rörig. Om jag inte varit det förut blev jag riktigt less på att nattamma!

Torsdag - en behaglig dag
Jag var mer död än levande när Tove vaknade även fast hon sovit till halv åtta. Det var den andra lilla pysen som hållit mej vaken till och från hela natten. Daniel tog ut dom två timmar vilket var räddningen. Jag sov riktigt gott då!

Tove presentade mig med ännu en bukett sommarblommor


Dagen blev riktigt lugn dag. Vi började med ett familjedopp i havet efter frukost och Tove tyckte det var roligt att bada i havet nu! Hon ville bada först med pappa och sen med mamma. Jag har aldrig förut sett så mycket folk i vattnet som under den här veckan. Men sen är det ju varmt också.

Efter lunch somnade Tove, på fem minuter igen gudskelov, och jag smet in och vispade ihop en kaka till fikat. Lagom till den var klar och Tove vaknat kom E&M ner och fikade en lång stund. De hade precis kvitterat ut presenterna från oss och var alldeles nymasserade och nöjda. Vi åt en god grillmiddag i all stillsamhet och efter att Tove fått ta en dusch med pappa så var det redan läggdags.
Och nu sitter jag här, klockan är tio, Daniel dansar till Bhonus, Måns börjar slumra till i min famn och jag har skrivit allt det här. När Måns somnat i sin säng ska jag ge mig ut på jakt efter vår ena brassestol som fått ben (så även vår grill! men den struntar jag i). Sen ska jag sova. Skönt ska det bli! Känns konstigt att det redan är sista dagen i morgon!

tisdag 6 juli 2010

Ölandsveckan 2010 Dagbok - Del 1

Nu är det tisdag förmiddag och några dagar av Ölandsveckan har passerat. Daniel ligger just nu och läser för Tove som ska sova middag. Hoppas vi. Här följer en liten(?) resumé av hur veckan varit hittills.

Fredag - resdagen
Vi åkte på kvällen i tron att barnen skulle sova större delen av resan. Ack så vi bedrog oss! Tove sov någon timme i början sen var hon vaken resten av resan. Bitvis väldigt grinig och fast besluten om att vi borde vända och inte åka till det där Öland. Måns höll sig lite mer lugn och sov lite mer men bitvis var han arg och vrålade åt oss. När då Tove gnällde samtidigt så höll man på att bli knäpp. Ett par tre kortare stopp blev det på vägen men vi var ändå framme vid kvart över elva.

Fredagskvällen brukar vara lugn och behaglig men den här gången möttes vi av ett riktigt röj. Massa ungdomar bor i stugan längst ut på vår rad i år och plötsligt kände man sig väldigt gammal. Det var ett väldigt liv på många håll och det blev tydligt att veckan nu för tiden börjar redan på fredagen. Våra vänner satt vid sin stuga och vi inkasserade vår nyckel av dem samt placerade ut barnen i olika knän medan vi kastade in grejer i stugan och bäddade sängarna. Sen var det dags för läggning. Tove var lite speedad och somnade inte förrän vi själva också släckte vid halv ett.

Lördag- uppochnerdagen
Lördagen började tidigt. Alltför tidigt. Tove och Måns tyckte halv sex var en lämplig tid att börja dagen. Eftersom vi alla somnat sent så saknades det sömn för alla. På förmiddagen försökte vi installera oss i stugan och efter en promenad runt campingen och lite lunch var det sovdags för Tove. Men det tyckte inte hon. Det blev en lång kamp men till slut gav hon upp och somnade. För ett ögonblick fick vi sinnesro att njuta av att vara framme.

Vi hade tänkt att jag skulle dansa på lördagen så då var det bäst att försöka sova igen lite. Jag lade mig en stund när Tove somnade men gav upp efter en stund ännu tröttare än jag var när jag lade mig. När Tove vaknade var hon på sitt värsta gnällhumör. Om man slog upp "att vakna på fel sida" skulle man se en bild av en grinig Tove där. Det tog en timme och en glass att vända henne rätt igen. Sen hann vi faktiskt med ett dopp i havet. Redan första dagen. Och det var faktiskt dessutom ganska "varmt" i vattnet. Bådar gott för resten av veckan.
Tove och pappa på väg ner till badetToves tröja som mötte mycken munterhet
("Höhöhö, jag borde också ha en sån..!")

Resten av dagen passerade i ett töcken. Jag var så himla trött och efter kvällsläggningen, som inte heller var lätt, försökte jag desperat sova en stund igen för att orka med dansen. Då började grannstugan poppa så basen gungade i väggarna så det var kört. Då gav jag upp. Jag insåg att söndagen också skulle bli förstörd om jag inte sov. Jag var lite ledsen att dagen blivit som den blivit och undrade hur den här veckan skulle gå egentligen. Allt blir så mycket jobbigare när man är trött.

Daniel kände sig däremot piggare och gick upp och dansade och trängdes till Zlips fram till paus. Han sa att han känt sig som en flipperkula däruppe så jag missade ju inte direkt någon kvalitetsdans. När Måns somnat vid tio gick jag och lade mig och sov riktigt bra fram till halv sju när det var dags att gå upp. En nattamningen undantagen.

Söndag - min första dansdag
Tove började morgonen med att inventera leksaksväskan som vi packat med. Hon satt tyst och lekte ett tag så vi kunde vakna lite i taget. Himla skönt. Efter frukost, bara vi som var vakna i stugbyn tror jag, åkte vi ner en sväng till Köpingsvik och köpte lite leksaker till Tove i skräptälten. Sen var det strax lunch i stugan och dags för läggning igen. Nu började vi ana att det inte skulle bli lättare. Hemma är det ju så enkelt men här är det hopplöst. Vi försöker olika strategier men inget funkar utan vi måste varje gång gå igenom hela registret inklusive ilska och gråt innan hon till slut kommer till sans efter någon timme.

Tove med "Blinky" som blev en kär kompis under veckan

På eftermiddagen badade vi igen. Tove ville bada i barnpoolen men det var lite otäckt. Sitta på kanten och plaska med fötterna kändes bäst. Havet var ännu varmare denna dag. Riktigt behagligt. Middagen intogs vid E&Ms stuga ihop med några fler för att fira Ms födelsedag. Jättegott och trevligt. Presenter delades ut och tårta blev det också.

Eftersom första dagen blev som den blev hade vi kommit överens om att dela på följande två danskvällar. Jag invigde således mitt Ölandsdansande till Blender. Det var sjukt trångt. Jag hittade en kompis att börja med och sen gav jag mig ner i grottan för ett par danser. En topp fångades in därnere och nån annan ung kille. Han tyckte han var jättebra i buggen och brydde sig inte så mycket om mej. Men vi behöver ju inte dansa igen. Det känns som det finns en hel del såna därnere.

Efter toppdansen höll jag på att rinna bort och hastade iväg tvärs över logen till mitt vatten. Fick sen syn på M som stod på andra sidan och vinkade en uppbjudning för att senan försöka ta mig dit förbi alla gnussfoxare som stod still och gungade i väntan på att eventuellt kunna röra sig framåt. M och jag hann dansa en låt sedan fick Blender strömavbrott. Efter en stund blev det ljud och ljus igen och vi kunde dansa sista låtarna fram till paus. Det var helt klart bästa dansen för kvällen och med den avklarad kunde jag hyfsat nöjt gå ner till stugan och byta av Daniel.

Jag somnade gott men vaknade efter någon timme. Förmodligen av att Tove ramlade ur sängen för hon låg och sov på täcket vi lagt nedanför som säkerhet. Jag lyfte upp henne igen men sen kunde jag inte somna om. Så himla irriterande. Daniel hann komma hem och Måns hann vakna för mat innan jag åter kunde sova gott.

Måndag - grillning och bra dans
Barnen vaknade vid halv åtta och jag tog med mig Tove ut efter vällingen. Vi gick ner till stranden och gungade. Jag träffade en pappa där som tipsade om en gård dit man kunde åka och titta på djur. Vi traskade sen upp till receptionen för att ta reda på mer om det och jag passade på att boka om stugan. Sen gick vi så småningom ner till stugan igen och efter den långa promenaden blev det frukost.

Klockan hade sprungit iväg men vi åkte i alla fall en ganska snabb sväng till den där eko-gården och Tove fick titta på kaniner, grisar, hönor och tuppar. Hon tyckte det var roligt men var ganska trött och vi åkte tillbaka för lunch och sova. Efter en lika besvärlig läggningsprocedur, med hot om att man inte får glass om man inte sover, somnade hon äntligen och vi tog en stilla kaffe utanför. När hon väl sover sover hon tungt och i ungefär två timmar så det är i alla fall tur.

Jag passade på att sova en liten stund samtidigt som Tove och när vi vaknat fick Tove och Måns bada i vår lilla pool. Tove hjälpte till att bada Måns med sin lilla vattenkanna. Till middag hade vi gäster vid stugan. E&M, M&M och D&B kom till oss och grillade och jag hade fixat chokladkaka till kaffet. Väldigt trevligt!

Nybadad Måns


Daniel skulle börja dansen denna kväll så när han fått Tove att somna (han verkar få bäst resultat) gjorde han sig i ordning och gick. Jag fick fortsatt sällskap av D&B som inte skulle dansa. Till slut somnade även Måns och parallellt med umgåset gjorde jag mig i ordning. Daniel kom ner, helt genomskinlig, vid elva och efter att han tagit en dusch gick jag upp.

Kvällen var oerhört varm. Inne på logen hade, till min förvåning, varannan person försvunnit från kvällen innan. Det fanns plötsligt yta och efter en uppvärmningsdans så hittade jag en favoritkompis att rocka med och gud så himla kuuuul! Det är sån otrolig skillnad när man verkligen kan DANSA på dans. På riktigt liksom. Sannex spelade i början och när jag hittade nästa kille tog Kindbergs över.

Bra bugg och fina countrysofta ballader till fox följde. Kindbergs fortsatte sedan leverera när jag dansade vidare och jag var riktigt nöjd med dem även denna gång. Ännu mer nöjd nu faktiskt. Topp nummer två plockades in under kvällen i dubbla omgångar och sen var jag helt enkelt nöjd. En och en halv timmes kvalitetsdans är helt klart bättre än fyra timmars knuff och bök. Jag traskade blöt men danslycklig ner till stugan igen.

När jag kom ner stod Daniel utanför med Måns som precis nyss vaknat med ett skrik. Jag kom alltså lägligt och ammade honom och nattade om medan Daniel fick återgå till sömnen. Ett par korvar och en dusch senare kröp jag ner i sängen jag också.

fredag 2 juli 2010

Mot Öland!

Efter denna något märkliga vecka är det snart dags för lilla familjen att bege sig söderut till dansveckan på Öland. Alla väskor börjar vara färdigpackade, Tove och Måns har med sig mest saker, sanslöst vad mycket grejer! Vi åker på kvällen med förhoppningen är två sovande och nöjda barn största delen av resan. Det ska bli skönt när vi väl installerat oss i stugan. Då börjar semestern på riktigt! :-)

torsdag 1 juli 2010

Tovebilder hos morfar

Kika på morfars tös här!

Nästan för bra för att vara sant!

Men det är tydligen sant. Jag är fortfarande i chock! Semestern gick tydligen väldigt fort för redan idag har jag all anledning att jubla! Livet efter mammaledigheten ser plötsligt betydligt ljusare ut. Kan nog inte avslöja mer än så nu men det är påskrivet och klart. :-D *Mohahahahaha!!*