söndag 27 februari 2011

Jag väljer att se veckan som "intressant"

Plötsligt är det lite skarpt läge. Eller nja, det är väl att ta i. Men halvskarpt i alla fall. Da boss åker på semester några dagar och lämnar skutan i mina något ovana händer. Fast jag står långt ifrån ensam. Snarare kommer jag förmodligen vara bisittare och det känns ganska tryggt. Klart är i alla fall att det kommer vara en vecka av intensivt kunskapssamlande. Öron och ögon äro öppna för att registrera vad som händer när katten är borta. ;-)

Några osäkerhetsmoment finns dock för den här veckan och det känns av idag onödigt nog. Så länge man själv är positiv så brukar det mesta ordna sig till det bästa.

Måns 11 månader

Ja, vår lille prins närmar sig året med stormsteg. Han har verkligen blivit en kille att räkna med nu, han kommunicerar och tar plats. Vanligaste ordet är "Dä!" eller "Dö!" eller kanske någon slags vokal mittemellan och med markerat D. Det säger han samtidigt som han pekar på något som verkar intressant och det mesta verkar just nu intressant. Det näst vanligaste ordet är maaaa-mmmaaaaa, gärna med gråtröst.

Välling har nu blivit Måns stora passion. Den där halvminuten när flaskan står i micron är evighetslång och han hinner bli mycket upprörd över att servicen är så seg. När väl flaskan lämnar micron och locket skruvas på sitter han med båda händerna uppsträckta så långt det bara går och han försöker locka till sig den varma goda drycken med nåt som lätt skulle kunna förväxlas med iltjut blandat med gråt.

Men sen blir det tyst.

Fyra klunkar senare är två deciliter välling slut och en rund och go Måns sitter åter på golvet, lyfter triumferande den tomma flaskan och säger "Dä!"

Måns har nu kommit på ännu en sak som Tove gjorde i samma ålder. Han biter på rumsbordet. Nu kompletteras alltså märkena efter Tove små tänder med nya märken av Måns tänder. Toppen....

Måns sover nu oftast gott om natten till föräldrarnas stora lättnad. Han somnar runt halv åtta oc vaknar runt kvar över sex. Då är det morgon för alla. Upp och hoppa. Måns ammar oftast fortfarande några stackars milliliter på morgonen i sängen (jag ska sluta nu vilken dag som helst har jag lovat mig) och sen är det välling som gäller.

Måns äter nu allt mer samma mat som oss andra och det finns inget stopp. Han kan äta och äta och äta och äta. Sen kan han alltid äta lite majs på det. Eller lite bröd. Måns sover runt två timmar på dagen. Om man inte är ute och går med vagnen på förmiddagen somnar han efter lunch samtidigt som Tove. Mycket praktiskt.
Nybadad

Han är oerhört mammig. Maaaaa-maaaaaa!! Vem som helst går bra bara jag inte är där men om jag råkar gå förbi så duger det inte längre och han vill klättra ur famnen eller krypa efter mig. Mamm-mmaaaaaa!!! Tove är ju pappig istället och snarare anti-mamma så det är nästan skönt som motpol. Jag vill ju också ha lite kärlek.

Jag funderade ju på hur det skulle börja kännas att jobba igen när Måns var så liten men jag tycker det fungerar bra. Ibland och framförallt i början blev han ledsen när jag gick på morgonen men oftast får man nu glada vinkningar istället. Och när jag kommer hem kommer han krypande jätteglad och vill bli upplyft.

Måns diggar all musik!

Lugn helg i väntan på hälsan

Eftersom vi båda fortfarande efter två veckor är förkylda blir veckoslutet lugnt. Daniel börjar bli riktigt deppig eftersom han inte kunnat träna till Vasaloppet de sista veckorna, då formen som bekant ska toppas. Men vi hoppas i alla fall fortfarande att han åtminstone ska komma iväg.

Det här är en mellanhelg vad gäller danseriet så jag slipper åtminstone sörja utbliven dans denna vecka. Dessutom har jag sett ett litet ljus i mörkret. Titanix i Hallunda 11 mars. Då borde jag kunna få lite motion igen. Det behövs verkligen. Jag har jobbat i snart två månader och sitter mest still nu på dagarna och det tar ut sin rätt på olika sätt. Dessutom är det mycket fika. Det ingår i mitt jobb även fast det kan låta konstigt. (Nänä, ingen tvingar mig att faktiskt äta nåt varje gång...)

I fredags var det lön, det är trevligt. Igår åkte vi till Väsby Centrum och försökte göra av med det som var kvar efter räkningarna. Det gick åtminstone hyfsat men en till varm tröja stod på listan och en sån blev det inte. Jag får hoppas på att våren kommer istället verkar det som. Men vi lyckades i alla fall fika och få lite annat gjort.

Idag är en helgdag utan så mycket inplanerat. Jag har klippt mig igen och det var hög tid och det känns lite lättare att ha huvudet rakt upp nu igen. Daniel har testat att stå på skidorna igen för att känna efter och känner efter gör han nog fortfarande.

Idag har även jag fått äran att vara patient och få underliga mediciner under trappan. Fast jag gjorde allt fel. Jag gurglade fel och jag spottade fel. Och så hade jag flodhästfeber. Inte konstigt att jag kände mig lite underlig... :-)
Jag och mina små :-)

onsdag 23 februari 2011

Back in da studio!

Plötsligt var det dags igen, att hoppa in i studion och spela in den sista låten för Sarek. De andra låtarna var alla med konserterna så de kunde man liksom i ryggen. Denna hade jag bara varit med och sjungit igenom en gång. Helt plötsligt bestämdes en inspelningsdag och då hade man nåt dygn på sig att repa in den. Det gick ganska bra ändå. Riktigt kul var det att vara där igen och på köpet träffa lite körkompisar. Förhoppningen är att skivan faktiskt ska bli klar snart och då får vi höra hur det blev! :-)

Finaste Maja

Farmor och farfar på besök

De var ju här i flera dagar med det var så brrrr-kallt hela tiden och vi var så krax-förkylda hela familjen så det blev några ganska stilla dagar inomhus. Så stilla det nu kan bli när två små barnbarn sätter sprätt på tillvaron.

Toves bästa lek just nu är att "vi kan leka att vi är sjuka?" Då ska en vara patient och en vara doktor och leken utspelar sig i kojan under trappen. Där har de alltså legat i omgångar och när farmor var friskförklarad kom Tove ut och ropade "Farfar! Nästa patient!!!" Och så höll det på.

Måns passade ju på att provgå med pallen för första gången och det lustiga var ju att Tove kom på samma sak under den första julen, då farmor och farfar också var här. :-) Måns var annars väldigt nöjd att bli uppvaktad av både farmor och farfar och så länge jag inte visar mig går det väldigt bra. Han har hittills aldrig protesterat mot att vara i någons famn. Det är skönt.

Lördagen var lite rörig eftersom jag skulle åkt på konsert men inte visste hur det skulle bli tills det plötsligt var dags att åka och lyssna istället. Söndagen var den hela dagen då vi inte hade nåt på schemat och då passade Daniel och Tove på att baka tårta för att ha lite extra födelsedagsfika för Daniel.

Sen hade vi också väntat med finmiddagen till söndagskvällen. Klokt nog sparade vi oss ända tills barnen somnat och sedan åt vi vuxna och kunde avnjuta fiskgryta med vitt vin i lugn och ro. Ahhh! Vi hann också spela lite spel på kvällskvistarna när lugnet lagt sig. Även farmor och farfar gillade vårt nya spel "Sequence". :-)
Måns och farfar
Måns tränar att äta själv påhejad av farmor

måndag 21 februari 2011

Danstorka

Jag kan bittert konstatera att det inte blir nåt dansat på läääänge. En sån här vecka när jag dessutom inte kommer iväg på min showdans blir det riktigt tråkigt! Dansen har fått stå över på grund av sjukdomar och annat och nu när finfina danshelger närmar sig så passar Daniel på att lämna mig ensam med barnen. Så typiskt att det är just de helger det finns dans i närheten!

När jag inte dansat på ett tag tappar även jag beroendet. Det ses som negativt. Jag tycker om att ha en drivkraft som drar mig ut på dans så jag får röra på mig och träffa folk. Nu känner jag att det börjar bli sådär, jaha?, inte så viktigt längre.

Men faktiskt så hägrar Gävlemaran en del. Måste bara hitta danssällskap.

söndag 20 februari 2011

Måns har upptäckt "gåstolen" och tar sina första steg :-)

Från andra sidan

Det blev ingen konsert för mig. I alla fall ingen där jag själv sjöng. Det fick bli så att jag istället fick gå på konserten tillsammans med svärisarna och pappa. Visst var jag besviken att inte kunna vara med men det var ju ändå trevligt att få se konserten från publikhåll istället. Konserten var fantastiskt fin och finstämd. Det sceniska blev väl avvägt och bröderna Gardemars insatser var ju heeelt grymma!! Jag hoppas verkligen vi kommer samarbeta med dem igen!

Jag passade på att spela in nästan hela konserten med min IPhone och ljudet blev oväntat bra! Kul att kunna vara till någon nytta när jag nu inte kunde vara med så kören kan höra hur det faktiskt lät. Jag hoppas tidningen var där på den sena konserten och att vi får en fin recension. Så fin att vi måste göra konserten igen! Jaaaaa!

Jag är fortfarande rejält förkyld. Daniel med och Tove med även fast hon nu är feberfri. Vi gör alltså vårt bästa för att smitta ner farmor och farfar så alla ska vara sjuka igen nu när vi nu ses igen. Det börjar bli en tråkig vana. Måns är i alla fall riktigt pigg och full fart på och det är skönt att se så farmor och farfar kan hinna lära känna honom på riktigt denna gång.

fredag 18 februari 2011

Pappa på Spotify

Precis nyss körde de Fredagsmys-reklamen på Spotify. Det är ju pappa som sjunger "...Nu är det slut på veckan..." så plötsligt fanns han här på mitt lilla kontor! :-)

Fnys

Undrar ni vad jag gjort senaste dagarna? Då kan jag rapportera en mycket misstajmad förkylning som kanske gör att jag faktiskt inte kan vara med på konserterna! Än lever hoppet, men jag är verkligen inte frisk någonstans! :-(

Jag är jätteförkyld och det har bara blivit sämre senaste dagarna. Och den här helgen är en sån där högintensiv en då man verkligen inte har tid och lust att vara sjuk. Ikväll är det utgång med jobbet vilket känns väldigt viktigt att vara med på, framförallt med tanke på rollen jag ska ha i företaget. Att få möta alla i ett sammanhang utan för arbetet kan ge oerhört mycket.

Ikväll kommer också farmor och farfar ner från Umeå och Daniel och barnen ska hämta dem vid flyget. Tove har haft hög feber senaste dagarna, så jag hoppas hon piggar på sig under dagen så hon orkar med. Och i morgon är den stora konsertdagen då så mycket skulle hända. Nu får vi se om det ens blir nåt. Om det fortfarande känns som idag så går det nog inte. Det vore oerhört deppigt. Jag har verkligen haft otur med konserterna!

tisdag 15 februari 2011

Bilden


Tove: Vem är det som står bredvid dig där och där mamma?
Jag: (pekar) Det där är K och det där är N.
Tove: Vem är det som står mellan då????
Buset sprider sig i ögonen och leendet smyger fram på vår lilla skämtare.. :-)

Ja, det blev en sån där bild i alla fall som jag skrev om, om än inte lika illa som man kunde tro. Men själva reportaget i tidningen ser ut såhär. Denna bilden är från bildspelet som också är publicerat.

lördag 12 februari 2011

Kast med liten företagsboll

Det hände nåt ändå till slut på fredag eftermiddag. Ett litet akut rådslag som avslutning på veckan. Jag inser plötsligt att jag vid sidan om mina kunder har blivit konsult i företagsutveckling. Det känns ju fantastiskt samtidigt som jag inser att mina kunskaper inom detta enbart grundar sig på egna erfarenheter samt det sunda förnuftet och vid sidan av dessa gapar ett enormt stort kunskapshål.

Uttalat heter det att jag är en knippa bräder staplade på varandra, ett sk bollplank. ;-) Men varje boll som studsar vill jag ju gärna ska återvända till kastaren en sanning eller en visdom tyngre. Jag vill så gärna vara behjälplig och ha de rätta svaren och verktygen men är osäker på om jag verkligen räcker till. För att inte sätta för stor press på mig själv måste jag tänka att det viktigaste är inte vad returerna innehåller utan att jag finns där så bollen faktiskt kommer tillbaka och inte bara försvinner ut i periferin.

fredag 11 februari 2011

Nehepp

Blev inget möte idag och min uppladdning pyste iväg som från en ballong. Det blir till att vänta till på måndag och hoppas på bättre tid då. Idag har det kommit massor med snö. Maaaassssooorr. Jag fick verkligen pulsa på väg hit i morse och var glad att jag inte behövde ut med bilen. Mina grannar stod huller om buller med sina bilar på parkeringen och kom varken fram eller bak.

Helgen börjar nu närma sig och jag ser fram emot morgondagen då Daniel fyller år. Då ska vi gå ut och äta bara vi två på kvällen och det ska bli väldigt gott och trevligt. Det gjorde vi senast någon månad innan Måns kom till världen.

Jag önskar det vore dans ikväll. Men då måste man åka till Uppsala och det vill man inte. Det vore skönt med lite fysisk aktivitet. Bara måndagsträningen räcker inte till.

Basistbyte

Jörgen från Jannez tar över basen från Peter i Shake! Låter som ett bra byte kan jag tycka. Genast blev Shake lite mindre Boogart och samtidigt lite snyggare! ;-D

torsdag 10 februari 2011

Torsdagssnö

Jo det är så det känns - nu är det torsdag och här kommer snöovädret! Bara för att jag ska ut och åka. Idag beslutade jag att stanna hemma. Ett av två rep före konserten missar jag alltså. Känns trist. Men det skulle kännas ännu tristare att sitta i ett dike, eller kanske bara i en lång kö för att någon annan stod tvärs över vägen.

Dagen i övrigt började i förvirring men slutade i mer ordning. I morgon ska jag och da boss försöka reda ut ett och annat. Jag hoppas innerligt att det landar i något konstruktivt. Det är det som är min uppgift och utmaning. Jag som ser saker från sidan.

onsdag 9 februari 2011

Kundkontakt - ja tack!

Hejhå. Redan onsdag. Det blir lite förvirrat när man är hemma på måndagen. Och på jobbet föll det samman som ett korthus. Nädå, men lite grann i alla fall och nu har jag nog hunnit ikapp mig själv.

Det flyter på himla bra på jobbet och jag blir bättre och bättre på det jag ska göra och jag tycker det är allt roligare. Särskilt kundkontakten. Jag har ju aldrig riktigt förut jobbat direkt mot kunder men nu är det mitt största ansvar kan man säga. "Mina" kunder är för det mesta glada och nöjda och det vill vi såklart att de ska förbli.

Faktum är att när en kund ringer så handlar samtalet ofta om den näst största investering de kommer göra i sina liv. Självklart är det ett stort ansvar för mig. Om man gör en livsinvestering vill man ha vägledning så man känner sig trygg genom hela processen, från första kontakt till sista. Man vill också känna att pengarna investerades hos rätt företag.

Jag har i alla fall kommit upp i den nivån att jag kan mer än kunderna. Det betyder att jag nu kan svara på så pass många frågor att jag kan ta hand om kunden på ett bra sätt. Och för varje ny fråga lär jag mig ju något nytt. Sen handlar det helt enkelt om att få kunden att känna sig omhändertagen. Vara trevlig, informera om rätt saker i rätt tid och sådär.

Övriga delar av mitt arbete har kommit lite i skymundan senaste veckorna men nu ska vi försöka ta tag i det igen. Och om denna jädrans is och snö kunde försvinna någon gång skulle det faktiskt underlätta för att komma framåt en bit.

måndag 7 februari 2011

Yoga

Jag inser att jag ju helt har glömt att rapportera om att jag testade yoga i onsdags! Jag har aldrig trott att det är min grej och det kanske det inte har varit heller. Men nu råkar det vara min showdanstränare som även har yogaklassen och då kände jag mig liksom manad att testa.

Och det var ju min grej! Styrka, balans, andning och smidighet i ett lugnt och delikat paket - perfekt komplement till både dans och körsång. Och det bästa var ju att jag tycker jag är lite stel, svag och osmidig och sådär - självklart har det blivit bättre i och med allt dansande men ändå - men på träningen var jag ju riktigt STARK!

Jag klarade av de segt jobbiga övningarna på ett strålande sätt jämfört med vad jag trodde på förhand och trots att hela passet kan uppfattas som väldigt stilla och långsamt så hade jag ont typ överallt i två dagar efteråt. Ajajaj, men sköntsköntskönt!

Det som var extra bra var ju att jag kände mig helt trygg med instruktören i och med våra skojiga dansklasser och hon rättade till mig på de övningar där det behövdes. "Ner med axlarna Frida", "bra Frida, inte svanka där bara" och så vidare. Då vet jag ju att det blev rätt på riktigt.

Mer Yoga blir det! Kanske redan ikväll!? :-)

Kontaktsök

Eh, fick just ett PM på DM från en för mig så vitt jag vet okänd man som skrev:

"Hej vill du skriva till mig?"

Bara det. Jaha? Va??

Sånt där fattar jag inte!?

Har han valt ut mig bland alla flickor på sajten eller har han skickat samma meddelande till hundratals och hoppas på nån träff?

Hemma och repar (mig)

Det blev en dag hemma idag. Magen förklarade igår kväll att jag skulle ta en extra dag för att säkerställa någon slags balans i kroppen och det är säkert en klok idé. Man ska lyssna på kroppen.

Idag har jag således en sån där dag när jag är hemma utan att vara sjuk på riktigt utan mest hemma för säkerhets skull. Jag känner mig alltså relativt pigg och frisk. Jag fick sovmorgon då Daniel smög upp med barnen och traskade iväg till ÖF enligt plan. I detta nu sitter de förmodligen och äter nygrillad korv.

Själv har jag ägnat min gratisförmiddag åt övning. Jag kan räkna till två veckor fram till konsert och då ska en hel massa toner passa in på rätt noter och helst dessutom i samklang med övriga sångare. Vi har sån tur att en kille i kören spelar in alla stämmor på de svåraste styckena så man sen kan öva sin stämma enskilt eller till alla de andra stämmorna (vi har t ex ett 8(!)-stämmigt stycke till konserten). Mycket praktiskt när man sitter hemma på sin kammare.

Vad eftermiddagen har att erbjuda återstår att se.

söndag 6 februari 2011

Seedningsloppsänka

Om man är sjuk på semestern får man ju ny semester. Jag tycker att detsamma borde gälla för helgen. Om man är sjuk på helgen får man en ny helg! För återhämtning och för att göra det där roliga man missade när man var sjuk.

Måns fick alltså magsjuka i fredags kväll. Sen gick det över lite senare i fredags kväll. Vi hoppades ju att det var så när han somnade gott och sov hela natten och nu vet vi ju att det var sant. Inga nya kräkanfall. Skööööönt!

Min mage tyckte däremot annorlunda och gjorde allt för att knäcka mig under sena fredagskvällen och sen fick jag plötsligt sova några timmar. Då tror man ju att det var klart. Men när jag vaknade var det lika illa. :-( Buhuuu! Det var riktigt synd om mig en stund där. Jag hade en kemisk fabrik i magen som bubblade och gurglade på ett helt galet sätt. Så högt så tom Daniel hörde det när vi låg och skulle försöka sova. Nu mår jag ganska bra men jag är inte säker på att det är över än ändå. Får se hur det känns ikväll inför arbetsdagen som stundar.

Morfar passade på att kika förbi igår när sjukdomsläget bedarrat något. Vi hann uppdatera läget medan Daniel och Tove var på terminens första lekgympa. Sen åkte morfar vidare mot nya äventyr. Resten av dagen blev ganska konstig. Daniel lade sig samtidigt som Tove efter lunch och sov två och en halv timme. När han väl vaknade var jag hyfsat mör och då var det min tur. Jag sov mellan tre och fem medan Daniel tog med barnen på lite inför-skidlopps-shopping.

På kvällen zappade jag mellan mixstafetten, med ett lag med bara reserver, och melodifestivalen. Mixstafetten fick 95% av min tid. Fy vad illa det lät på festivalen och konceptet kändes nu bara krystat och konstigt. Daniel ägnade kvällen åt att förbereda dagens skidlopp på allehanda vis.

Idag är jag alltså seedningsloppsänka och försöker må bra samtidigt som jag får dagen att gå med barnen. När båda har vaknat ur middagsvilan ska vi ut i solen och göra något ärende. Det ska bli skönt att få röra på sig lite nu när jag missar så mycket gratismotion i form av dans.

fredag 4 februari 2011

Suck

Måns är magsjuk. Så gick det med det fredagsmyset. Nu är det bara att låtsas som att det fanns en chans att det skulle stanna med Måns...

Ingen sömn, ingen dans

Måns har sovit allt sämre senaste tre nätterna. I natt vaknade han varannan timme. Han har fått en ny tand. Vi hoppas innerligt att det är därför. Nu får han gärna börja sova bra igen.

Eftersom även den här natten blev som den blev är det bara till att ställa in kvällens dans. :-( Daniel behöver få sova lite eftersom han ska köra skidlopp på söndag och då passar min lödagssovmorgon in väldigt dåligt. Och någon gång bör kanske hans intressen gå före mina. Det är kanske rättvist?

Nu känns det som att det kommer bli ett långt dansuppehåll då även nästa danshelg är knökfull med annat. Kanske finns en liten öppning i Skultuna om jag hittar nåt lämpligt sällskap.

Snart i tidningen...Yay...eller?

Igår kväll var det kör. Kör med tillägget pressfotograf och reporter för ett reportage om kören inför kommande konserter. Nu ska jag berätta hur bilden kommer se ut:

Vår körledare har många idéer om hur man hittar den perfekta klangen, hur man ska utnyttja kroppens egen kraft på ett ultimat sätt för att sjunga. Och det finns självklart inga som helst hinder för henne att genomföra sina trix på oss.

Jag berättade förra veckan om sugrören. De fick vi öva med även igår. "Klick, klick, klick" sa fotografens kamera. Hm. Sen kom en ny spännande övning som tydligen kom från en rysk pedagog för att hitta "den ryska klangen". Och nu ska du få testa:

Sätt pekfingrarna rakt ut vid öronen, precis framför den där lilla flärpen som man trycker in om man inte vill höra. Där är det hårt. Men om du nu gapar stooort så sjunker pekfingrarna in i som i en liten grop som bildas just där när du öppnar munnen stort. Och så sjunger du: A-a-a-a-a.

"Klick, klick, klick"

Ja, du kan ju förstå att jag ser fram emot bilderna! Reportern gick runt och antecknade några namn på personer som är med på bilderna och gissa om hon frågade mej vad jag hette? Jaaa, självklart! När folk i min hembygd ser den bilden och namnet så kommer de tänka: "Jahaaa, det var sån hon blev, det borde man ju förstått!"

Hahaha!

onsdag 2 februari 2011

Nu är det snart dags igen! :-)

Tove & Theo

I helgen ritade Tove några teckningar till Theo. Theo är Ninas pojkväns son och han är lika gammal som Tove. De sågs i somras när vi var uppe och verkar minnas varandra tydligt sedan dess. Theo fick teckningarna av Nina igår och ville ringa Tove och säga tack. Vi vuxna satte på högtalartelefonerna på båda håll för att hjälpa de små på traven. Det behövde vi inte. Det lät ungefär såhär:

T1: "Hej Tove"
T2: "Hej"
T1: "Tack för teckningarna"
T2: (sufflerad av mig) "Varsågod"

tvekande tystnad...

T2: "Jag har varit på dagis idag"
T1: "Är du på dagis?"
T2: "Jag har varit på dagis idag" (Nina förklarar för Theo, som ju också varit på dagis under dagen)
T1: "Jag har badat i min pool"
T2: "Ja"
T1: "Jag har badat i min pool"
T2: "Ja, jag hörde det"
T2: "Jag badar också i pool, på sommaren"
T2: "Pappa är och tränar"
T1: "Min pappa är i Stökke"

Sen minns jag inte mer. Men de var så himla duktiga som kunde föra en konversation utan att vi direkt lade oss i. Man tänker ju att det är ju en sak om en är vuxen när man pratar i telefon, men att det skulle gå så bra för två nästan treåringar trodde jag inte riktigt.

Tove pratade tidigare på dagen i telefonen med morbror och han var också fascinerad hur bra det går att föra ett samtal nu. Tove berättar saker som hon kommer på och ställer även motfrågor i samtalet. Stora tjejen! :-)

Ord nummer två

Igår när Daniel lämnat Tove på dagis och kom hem så sov Måns gott. Men när han vaknat och fått av sig ytterkläderna började han krypa omkring och säga "Thu?", "Thu?", "Thu?" Daniel insåg snart att Måns letade efter Tove. Vart kunde hon vara? :-)