I och med idag så är ännu en vecka slut och nedräknaren konstaterar att det nu är blott 20 arbetsdagar alt fyra arbetsveckor kvar. De två sista ska jag dessutom gå dubbelt med min ersättare som jag ska lära....ja vad?? Sedan får jag gå hem och förbereda mig för det som komma skall. Det känns överkomligt faktiskt.
Jag är hyfsat förberedd rent praktiskt känns det som men jag har inte riktigt greppat det där mellanläget som sker efter att väntan tar slut men innan Filuren har kommit till världen. Att det verkligen ska ske igen. Förlossningen alltså. Det känns som att mitt sinne försöker förtränga den detaljen så länge det bara går.
Det vore lögn och säga att jag ser fram emot det. Men det vore också lögn och säga att jag bävar. Sist gick det ju...sådär.. men Tove kom ju i alla fall ut hyfsat fort och fullt frisk och jag piggade på mig någorlunda snabbt efter de första sängliggande dagarna. Jag har nog hyfsat gott hopp om att det kan komma att gå lite smidigare denna gång, eller i alla fall inte sämre. Men de får gärna låta bli saxen den här gången och så hoppas jag förstås slippa snitt även denna gång.
På något sätt är det ju bara att gilla läget. Ungen ska ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar