Jag har verkligen inget att göra. Chefen är borta i princip två veckor och det verkar inte finnas något åt mig. Undrar vad de har tänkt ha mig till egentligen?? Jaja, nu har jag varit på lunch i alla fall. Jättetrevlig sådan med en dansdejt. Det börjar bli en trevlig vana och ett välkommet avbrott i tristessen på jobbet.
Vi bluddrade på både om det ena och det andra och lite krönikaidéer och annat börjar kanske ta form. Kul sånt. Bra att jag har det att klura på när jag inte gör någon nytta för övrigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar