torsdag 31 januari 2008
Inte redo än
Tänk om jag skulle va en av de där fem procenten som föder i vecka 37. Det är om två veckor... *skrattar lite panikslaget*
Nova hos Nackswinget
Igår var vi iväg till Nackswinget som hade livespelning på årets första socialkväll. Nova stod för musiken. Jag hade aldrig varit där förut och det var lite större än vad jag trodde och jag hade blivit förvarnad om att det var varmt där så jag hade satsat på linne och det var nog tur.
Tyvärr var det inte många rätt för mig denna kväll. Golvet blev snabbt ganska strävt av fukten. Nova spelade nog helt ok men det lät inte bra. Bara trummor. Sång och övriga instrument hördes dåligt så det blev väldigt slamrigt och den känsla som eventuellt fanns i låtarna kom inte fram. De spelade nästan bara bugg, och bara snabba bugg. Och ingen riktigt ordning typ 4 snabba, 2 lugna, utan det kunda va 6 snabba och sen plötsligt så kom det lugna utan förvarning. Så för mig blev det inte så mycket dans tyvärr. Som icke medlemmar betalade vi dessutom 80kr i inträde för två timmars dans inklusive PAUS! Jo, faktiskt. Knappast prisvärt.
Tur att det är dans i morgon igen. Riktig dans med ett riktigt (nåja) band. Jag kanske inte är nåt Expandersfan mest på grund av repertoaren, men det brukar åtminstone låta bra. Ska bara få den här torsdagen att gå fort nu. Är lite sugen på att åka hem och sova. Jääääsp.
Tyvärr var det inte många rätt för mig denna kväll. Golvet blev snabbt ganska strävt av fukten. Nova spelade nog helt ok men det lät inte bra. Bara trummor. Sång och övriga instrument hördes dåligt så det blev väldigt slamrigt och den känsla som eventuellt fanns i låtarna kom inte fram. De spelade nästan bara bugg, och bara snabba bugg. Och ingen riktigt ordning typ 4 snabba, 2 lugna, utan det kunda va 6 snabba och sen plötsligt så kom det lugna utan förvarning. Så för mig blev det inte så mycket dans tyvärr. Som icke medlemmar betalade vi dessutom 80kr i inträde för två timmars dans inklusive PAUS! Jo, faktiskt. Knappast prisvärt.
Tur att det är dans i morgon igen. Riktig dans med ett riktigt (nåja) band. Jag kanske inte är nåt Expandersfan mest på grund av repertoaren, men det brukar åtminstone låta bra. Ska bara få den här torsdagen att gå fort nu. Är lite sugen på att åka hem och sova. Jääääsp.
onsdag 30 januari 2008
Stånk och stön i vecka 35
Vilken vecka det är? I min värld är det vecka 35 fast samtidigt är det tydligen vecka 5 för så står det i min bordskalender. Januari är snart slut och snart är det våååår! Bara kanske 3 månader kvar ;).
Nåja, lite om att va gravid i vecka 35 då. "Navelsträngen är generellt cirka 50 centimeter lång och tjock som en tumme." Himla tjock faktiskt, även fast jag inte har så stora tummar att jämföra med. Filuren ska nu vara 47 cm från hjässa till häl och väga ca 2,6 kg. "Många känner sig lättirriterade nu. Bebisen trycker på överallt. Det är svårt att andas, sitta, stå och sova." Mina andningsproblem beror nog snarare på snuvan. Sitta och stå är inga problem. Jobbigast är att ligga på ett skönt sätt i soffan. Sova går ok. Men magen är lite opraktisk. Den börjar så högt upp nu och jag märker att jag börjat låta när jag rör mig upp och ner. Stånk och stön. Gillar INTE att beklaga mig så nu blir jag irriterad för att jag ändå gör det.
"Nu står magen som högst för att snart sjunka ned lite. Då blir det lite lättare att andas igen." Låter ju jättebra fast jag läste nånstans att när bebisen börjar sjunka ner så känns det som att ha en kokosnöt mellan benen ungefär, och det verkar ju minst sagt obekvämt...
Sen står det om sammandragningar och att magen då blir stenhård och det är ju inga nyheter vid det här laget. "Barnet har väldigt lite rörelseutrymme så det fyller ut nästan hela livmodern." Ja det också, så magen är ju nästan hård hela tiden nu, för den är full med bebis.
"Det är viktigt att prata igenom förlossningen med sin partner och vilka förväntningar ni båda har. " Jag förväntar mig att Filuren ska ta sig ut och att det säkert kommer kännas....mycket!! Men när folk frågar om jag är orolig för förlossningen kan jag med ärlighet svara att jag är bra mycket oroligare för de 20 åren som följer efter. En förlossning är ju trots allt en ganska kort tidsrymd i det stora hela. Och själslig smärta är bra mycket värre än fysisk. Detta trots att jag har väldigt låg smärttröskel.
Nåja, lite om att va gravid i vecka 35 då. "Navelsträngen är generellt cirka 50 centimeter lång och tjock som en tumme." Himla tjock faktiskt, även fast jag inte har så stora tummar att jämföra med. Filuren ska nu vara 47 cm från hjässa till häl och väga ca 2,6 kg. "Många känner sig lättirriterade nu. Bebisen trycker på överallt. Det är svårt att andas, sitta, stå och sova." Mina andningsproblem beror nog snarare på snuvan. Sitta och stå är inga problem. Jobbigast är att ligga på ett skönt sätt i soffan. Sova går ok. Men magen är lite opraktisk. Den börjar så högt upp nu och jag märker att jag börjat låta när jag rör mig upp och ner. Stånk och stön. Gillar INTE att beklaga mig så nu blir jag irriterad för att jag ändå gör det.
"Nu står magen som högst för att snart sjunka ned lite. Då blir det lite lättare att andas igen." Låter ju jättebra fast jag läste nånstans att när bebisen börjar sjunka ner så känns det som att ha en kokosnöt mellan benen ungefär, och det verkar ju minst sagt obekvämt...
Sen står det om sammandragningar och att magen då blir stenhård och det är ju inga nyheter vid det här laget. "Barnet har väldigt lite rörelseutrymme så det fyller ut nästan hela livmodern." Ja det också, så magen är ju nästan hård hela tiden nu, för den är full med bebis.
"Det är viktigt att prata igenom förlossningen med sin partner och vilka förväntningar ni båda har. " Jag förväntar mig att Filuren ska ta sig ut och att det säkert kommer kännas....mycket!! Men när folk frågar om jag är orolig för förlossningen kan jag med ärlighet svara att jag är bra mycket oroligare för de 20 åren som följer efter. En förlossning är ju trots allt en ganska kort tidsrymd i det stora hela. Och själslig smärta är bra mycket värre än fysisk. Detta trots att jag har väldigt låg smärttröskel.
Kanske lite dans igen?
Jag är fortfarande småförkyld. Helt värdelöst. Ont i halsen och snuvig. Man kan undra när det ska gå över. Har ändå hållit mig lugn nu några dar men inte hjälper det. Så då kan jag lika gärna dansa eller hur!?
Ikväll spelar Nova på Nackswingets socialdans. Jag har aldrig varit där och jag har aldrig hört Nova så jag tänkte det kunde va läge. Nån gång ska ju va den första. Så jag siktar på det i alla fall.
Annars är nästa dans på fredag. Jag vet, det är ju Öviksmaran hela helgen, men dit ska inte jag. Nån måtta får det vara. Så jag får snällt åka till Mälarsalen och hoppas på att fler gör likadant. Expanders spelar, inga jättefavoriter, de spelar lite mysko foxlåtar emellanåt, men det finns ju chans till lite plats på golvet i alla fall.
Ikväll spelar Nova på Nackswingets socialdans. Jag har aldrig varit där och jag har aldrig hört Nova så jag tänkte det kunde va läge. Nån gång ska ju va den första. Så jag siktar på det i alla fall.
Annars är nästa dans på fredag. Jag vet, det är ju Öviksmaran hela helgen, men dit ska inte jag. Nån måtta får det vara. Så jag får snällt åka till Mälarsalen och hoppas på att fler gör likadant. Expanders spelar, inga jättefavoriter, de spelar lite mysko foxlåtar emellanåt, men det finns ju chans till lite plats på golvet i alla fall.
måndag 28 januari 2008
Skrattar så tårarna rinner
Hittade en länk till massa roliga kattbilder (lite andra djur är det också). Jag är ju förtjust i katter som du säkert fattat vid det här laget. Helrolig sida med massor av bilder med roliga kommentarer. Jag har bläddrat igenom första 30 sidorna eller nåt och skrattat så tårarna rinner ...snart börjar de nog undra här...
Har lagt in några smakprov här. (Blev ganska många bilder...) Kika vidare på sidan icanhascheezburger.com.
Har lagt in några smakprov här. (Blev ganska många bilder...) Kika vidare på sidan icanhascheezburger.com.
Grym dans i Skultuna
Igår var jag förkyld när jag vaknade igen. Inte bra, rosslig i halsen. Var tveksam till om jag borde dansa. Men så tänkte jag att det är ju inte så himla sent och jag kan ju försöka hålla mig till fox så jag inte anstränger mig för mycket. Så till slut kom jag iväg. Himla tur det!!
Det var inte lika knökfullt som det brukar vara av nån anledning. Men det var jättebra folk på plats. Och jag började kvällen med att bjuda upp en kille som jag borde dansat med för länge sen. Vissa ser man jämt men dansar aldrig med liksom. Första halvan av kvällen spelade Zlips lugn-snabb så då tog jag bara en snabb låt med några och avböjde de riktigt snabba helt ett par gånger. Satt på scenen på andra sidan då och spanade efter snabbfoxare. Längesen jag tog mig tid att hitta nya bra foxkillar faktiskt. Har varit så nöjd ändå. Men jag såg några som jag gärna skulle dansa med. Och efter paus så lyckades jag iaf hitta en av dom och de snabba låtarna var såna softa bugglåtar, så det blev i praktiken fyra mysiga låtar på rad. Riktigt kul och bra. Dessutom sa killen att han minsann sett mig där förut men aldrig fått chansen. Sånt är ju kul! =) Dansade nästan hela tiden efter paus men ingen bugg alls faktiskt.
Vi hade inget bord så när det blev paus så visste jag inte vart jag skulle ta vägen riktigt tills Elin plötsligt vinkade och hade fixat både bord, stolar och fika till oss. Vilken klippa. Sen var det lite killar som också ville göra sällskap men stolarna va slut så jag fick sitta i ett mjukt knä istället. Inte fy skam.
Magen var stenhård hela kvällen kändes det som men konstigt nog gick det bra ändå. Bara killarna dansar som vanligt så går det smidigt. Nån sa också att det är konstigt att det inte märks mer under dansen, och det är ju skönt att höra.
Dansade de bästa danserna för kvällen med en favorit. Han var så himla söt när han sa att "det här kommer jag alltid minnas, att få dansa sån bra fox med dig och en nästan helt färdig bebis!" och ojoj, längesen vi skapade sån foxmagi! Ibland önskar man att tiden kunde stanna bara för en liten stund...
Jag och Mickebus - Fotot snattat från Dansmaffian
Det var inte lika knökfullt som det brukar vara av nån anledning. Men det var jättebra folk på plats. Och jag började kvällen med att bjuda upp en kille som jag borde dansat med för länge sen. Vissa ser man jämt men dansar aldrig med liksom. Första halvan av kvällen spelade Zlips lugn-snabb så då tog jag bara en snabb låt med några och avböjde de riktigt snabba helt ett par gånger. Satt på scenen på andra sidan då och spanade efter snabbfoxare. Längesen jag tog mig tid att hitta nya bra foxkillar faktiskt. Har varit så nöjd ändå. Men jag såg några som jag gärna skulle dansa med. Och efter paus så lyckades jag iaf hitta en av dom och de snabba låtarna var såna softa bugglåtar, så det blev i praktiken fyra mysiga låtar på rad. Riktigt kul och bra. Dessutom sa killen att han minsann sett mig där förut men aldrig fått chansen. Sånt är ju kul! =) Dansade nästan hela tiden efter paus men ingen bugg alls faktiskt.
Vi hade inget bord så när det blev paus så visste jag inte vart jag skulle ta vägen riktigt tills Elin plötsligt vinkade och hade fixat både bord, stolar och fika till oss. Vilken klippa. Sen var det lite killar som också ville göra sällskap men stolarna va slut så jag fick sitta i ett mjukt knä istället. Inte fy skam.
Magen var stenhård hela kvällen kändes det som men konstigt nog gick det bra ändå. Bara killarna dansar som vanligt så går det smidigt. Nån sa också att det är konstigt att det inte märks mer under dansen, och det är ju skönt att höra.
Dansade de bästa danserna för kvällen med en favorit. Han var så himla söt när han sa att "det här kommer jag alltid minnas, att få dansa sån bra fox med dig och en nästan helt färdig bebis!" och ojoj, längesen vi skapade sån foxmagi! Ibland önskar man att tiden kunde stanna bara för en liten stund...
Jag och Mickebus - Fotot snattat från Dansmaffiansöndag 27 januari 2008
Smébuggen
Igår var jag i min släktstad Eskilstuna och tittade på Smébuggen. Många som jag känner tävlade och särskilt två par i BVD skulle hejas fram. Elin & Macke och Dompan & Jenny. Hittade dem i vimlet ganska snabbt för att önska lycka till. Fick hand om Elins sprillans nya kamera och hon tyckte jag skulle lista ut hur man filmade med den och så kunde jag filma. Sagt och gjort. Inge svårt att filma, nackdelen är dock att när man filmar har man ingen aning om hur det egentligen går där på dansgolvet. Men det var ju kul att kolla på filmerna när vi kom hem sen.
För det gick bra, riktigt bra! En tredjeplats för Dompan & Jenny och en fjärdeplats för Elin & Macke med varsitt poäng. Hurra för Er!!! Det var två nervösa par som stod och väntade på att vinnarna skulle presenteras kan jag säga. Det var riktigt kul att va på plats och bevittna det hela. Skulle va kul att åka på nästa tävling också, eftersom den är i närheten, Västerås. Men den råkar va 8 mars. Och det är ju ett litet speciellt datum kan man säga. Men ingenting är omöjligt. Det har jag ju lärt mig.
Elin följde med hit i går efter tävlingen. Trevligt med lite sällskap efter en sån dag tyckte nog båda. Och ikväll är det Zlips på Skultuna. Jag vaknade rosslig i halsen igen. Känns sådär. Men det vore skojigt att dansa. Får känna efter under dagen.
För det gick bra, riktigt bra! En tredjeplats för Dompan & Jenny och en fjärdeplats för Elin & Macke med varsitt poäng. Hurra för Er!!! Det var två nervösa par som stod och väntade på att vinnarna skulle presenteras kan jag säga. Det var riktigt kul att va på plats och bevittna det hela. Skulle va kul att åka på nästa tävling också, eftersom den är i närheten, Västerås. Men den råkar va 8 mars. Och det är ju ett litet speciellt datum kan man säga. Men ingenting är omöjligt. Det har jag ju lärt mig.
Elin följde med hit i går efter tävlingen. Trevligt med lite sällskap efter en sån dag tyckte nog båda. Och ikväll är det Zlips på Skultuna. Jag vaknade rosslig i halsen igen. Känns sådär. Men det vore skojigt att dansa. Får känna efter under dagen.
lördag 26 januari 2008
En glad överraskning
Gårdagens dans på Yesterday till Wahlströms var riktigt bra. Det började lite sämre med att jag blev sittande två första danserna, sen blev jag uppbjuden av en kille som jag tycker är jättesvår att dansa med för han gör ingenting i buggen. Så man får bara stå och sprattla för sig själv. Och det är ganska påfrestande i längden. Men sen tog jag tag i det hela och jagade runt lite och fick mig många trevliga danser.
Saknade några favoriter förstås men när jag var sittandes igen dök min andra (riktigt sällsynta) toppfavorit upp! Så glad man kan bli. Det blev riktigt ösig dans och jag fick även sista, mysigt. (Även fast jag tycker den riktiga foxmagin har försvunnit lite...försökte ändå med några knep..hm)
Fick några trevliga kommentarer i går också. En kille som bjöd upp mig undrade om jag inte skulle tävla i morgon. Men jag är ju höggravid tyckte jag, jag kan inte hålla på och dansa... ;). Och då såg han ju magen ja, fast då hade vi redan hunnit kramats och gått upp på golvet... Och så fick jag höra nåt annat som gjorde mig glad, men det ska jag nog inte skriva här, lite egovarning på det...men jag sträcker på foxryggen i alla fall.
Summa summarum en riktigt trevlig kväll med massa bra dans. Wahlströms bästa foxlåtar för kvällen var "För kärlekens skull" (ojojoj, den med rätt kille...mums!). Idag känns halsen lite igen tyvärr, men det kostar att ligga på topp.
Saknade några favoriter förstås men när jag var sittandes igen dök min andra (riktigt sällsynta) toppfavorit upp! Så glad man kan bli. Det blev riktigt ösig dans och jag fick även sista, mysigt. (Även fast jag tycker den riktiga foxmagin har försvunnit lite...försökte ändå med några knep..hm)
Fick några trevliga kommentarer i går också. En kille som bjöd upp mig undrade om jag inte skulle tävla i morgon. Men jag är ju höggravid tyckte jag, jag kan inte hålla på och dansa... ;). Och då såg han ju magen ja, fast då hade vi redan hunnit kramats och gått upp på golvet... Och så fick jag höra nåt annat som gjorde mig glad, men det ska jag nog inte skriva här, lite egovarning på det...men jag sträcker på foxryggen i alla fall.
Summa summarum en riktigt trevlig kväll med massa bra dans. Wahlströms bästa foxlåtar för kvällen var "För kärlekens skull" (ojojoj, den med rätt kille...mums!). Idag känns halsen lite igen tyvärr, men det kostar att ligga på topp.
fredag 25 januari 2008
En väntande danshelg
Nu är det fredagkväll och det betyder DANS! Ikväll är det Wahlströms på Yesterday vilket brukar va bra. Tyvärr, just för kvällens del, så är det tävling i morgon och en del stannar hemma och laddar för det. Likadant sist det var Wahlströms på Yesterday konstigt nog. Måste va ett sammanträffande. Men det kommer alltid mycket folk så jag får nog skojigt. Och några säkra kort dyker väl upp. Dansar gärna bara med killar med stenkoll just nu ju.
Sen i morgon är det tävling ja, och dit ska jag åka och kolla på buggen hade jag tänkt. Har fixat skjuts härifrån Vallentuna smidigt nog. Blev liksom billös i helgen eftersom sambon drar iväg till Romme. Finns massor med folk att heja på i morgon, känns som halva Stockholm är där och ska tävla. Ska ägna förmiddagen åt Let's Dance tror jag. Känns lagom efter en danskväll.
Och sen på söndag spelar Zlips i Skultuna och det verkar också lite roligt. Har skickat iväg en liten blänkare om skjuts från Vallentuna på MSN och kanske har jag fått napp. Vi får se. Annars får jag fråga runt lite mer. Sen beror det förstås på hur det känns ikväll också. Men nu räknar jag stenhårt med att det känns bra. Gick ju strålande i fredags ju.
Sen i morgon är det tävling ja, och dit ska jag åka och kolla på buggen hade jag tänkt. Har fixat skjuts härifrån Vallentuna smidigt nog. Blev liksom billös i helgen eftersom sambon drar iväg till Romme. Finns massor med folk att heja på i morgon, känns som halva Stockholm är där och ska tävla. Ska ägna förmiddagen åt Let's Dance tror jag. Känns lagom efter en danskväll.
Och sen på söndag spelar Zlips i Skultuna och det verkar också lite roligt. Har skickat iväg en liten blänkare om skjuts från Vallentuna på MSN och kanske har jag fått napp. Vi får se. Annars får jag fråga runt lite mer. Sen beror det förstås på hur det känns ikväll också. Men nu räknar jag stenhårt med att det känns bra. Gick ju strålande i fredags ju.
Föräldrautbildning
Ja, vi var där första träffen av tre idag. Det var inte så bra som vi hoppats tyvärr. Men förhoppningsvis tar det sig vartefter. En ganska stor och jämn grupp i alla fall, alla skulle ha i mars och var ungefär samma ålder. Några yngre vilket var glädjande. Tydligen babyboom här just nu. Vilket kan va både bra och dåligt. Det kan bli trångt på dagis och så, fast det kan också satsas mer inför en så stor "kull".
torsdag 24 januari 2008
Ytterligare 5 veckor senare
En ny sån här bild, vecka 29 (till höger) respektive vecka 34 (till vänster), dvs den här veckan. Lite rejälare nu faktiskt. Se förra bilden här.
Fortsatt upprustning
Idag har jag fortsatt boandet med att köpa lite grejor till amning och skötning och som kan va bra att ha med sig till BB. Har kikat på lite listor om vad man ska packa i den där väskan som man ska ha redo när det är dags. Bättre för tidigt än för sent, eller hur!? Amningskupor, mjölkuppsamlare och bröstvärmare rekommenderas man att skaffa som basgrejor för amning, förutom amnings-BH och tröjor då förstås. Och sen har jag köpt pytteblöjor till bebisen och säkert nästan lika stora grejor till mig själv, fast då heter det Always Ultra Night förstås, för man kan blöda riktigt mycket de första dagarna efter förlossningen står det. No shit! En sak som nån tipsade om var att ta med mjukt toalettpapper för på sjukhuset kanske de bara har sånt strävt och det är INTE skönt efter förlossningen, menade tipsaren. Mhm... Kunde inte låta bli att köpa ett par nappar också när jag ändå var i farten, de får ligga och mogna i spjälsängen så länge..
onsdag 23 januari 2008
Hemma förkyld och MVC igår
Det började med halsont redan igår och på eftermiddagen när jag kom hem kröp jag ner i sängen och sov i två timmar. Det säger ju en del. Jag slutade tidigt igår för att jag skulle till MVC på en lite tokig tid, klockan tre. Hon tog lite prover i vanlig ordning och vi pratade lite om ditt och datt. Filuren har de tre senaste besöken legat med huvudet neråt och nu kunde hon känna att ryggen ligger till vänster och ben och armar till höger. Det är därför jag känner alla rörelser på den sidan. Vi bokade in återstående tre besök. TRE!!! Sen kommer Filuren ut, obegripligt.
Nån sa på dansen i fredags att "oj, bara sju veckor kvar, då kan det hända när som helst nu då.." Hjälp! Det kändes inte alls bra, jag är liksom inte färdig än...så jag var tvungen att fråga om det. Och det är extremt ovanligt med så tidiga födslar. 5% föder visst i vecka 37 (jag är i vecka 34 nu) och sen är det lite fler i v.38-39 och vanligast för förstföderskor är ju att man går över tiden med någon vecka. Skönt. Skulle kännas lite jobbigt om vattnet gick nu helt plötsligt.
Barnmorskan sa att man gott kan stanna hemma lite extra från jobbet om man börjar bli sjuk när man är gravid så jag tog henne på orden och är hemma idag. Och det är ganska skönt, bara jag är frisk till på fredag kväll så. Och jag är mest trött och har ont i halsen så det ska nog ordna sig. Vill dansa ju!!
Nån sa på dansen i fredags att "oj, bara sju veckor kvar, då kan det hända när som helst nu då.." Hjälp! Det kändes inte alls bra, jag är liksom inte färdig än...så jag var tvungen att fråga om det. Och det är extremt ovanligt med så tidiga födslar. 5% föder visst i vecka 37 (jag är i vecka 34 nu) och sen är det lite fler i v.38-39 och vanligast för förstföderskor är ju att man går över tiden med någon vecka. Skönt. Skulle kännas lite jobbigt om vattnet gick nu helt plötsligt.
Barnmorskan sa att man gott kan stanna hemma lite extra från jobbet om man börjar bli sjuk när man är gravid så jag tog henne på orden och är hemma idag. Och det är ganska skönt, bara jag är frisk till på fredag kväll så. Och jag är mest trött och har ont i halsen så det ska nog ordna sig. Vill dansa ju!!
tisdag 22 januari 2008
Positivt på jobbfronten
Igår hade jag möte med min chef X på bemanningsföretaget. Vi skulle prata lite om framtiden och så och hon undrade hur det känns nu med allt och efter det som hände i våras och så. Jag visste inte riktigt hur öppen jag kunde va med mina planer som jag skrivit om här tidigare. Hon märkte väl att jag svävade liet med svaret så då frågade hon ungefär "Vad är det för slags jobb som du vill ha så jag vet vad jag ska börja leta efter åt dig tills det är dags att börja jobba igen nästa vår".
Ojoj, så bra det kändes. Vi är helt inne på samma linje, hon vet att jag inte får utlopp för min kapacitet här och det vet även min chef Y här som hade uttryckt det särskilt att hon "är frustrerad över att de inte kan ta tillvara på min kompetens på ett bra sätt här". X sade också att "vi vet ju båda två att om du inte var gravid skulle du redan sökt dig till ett annat jobb". Och det är ju alldeles sant. Så i allra bästa fall kan jag gå tillbaka till ett alldeles färskt och lämpligt jobb efter ledigheten.
Ojoj, så bra det kändes. Vi är helt inne på samma linje, hon vet att jag inte får utlopp för min kapacitet här och det vet även min chef Y här som hade uttryckt det särskilt att hon "är frustrerad över att de inte kan ta tillvara på min kompetens på ett bra sätt här". X sade också att "vi vet ju båda två att om du inte var gravid skulle du redan sökt dig till ett annat jobb". Och det är ju alldeles sant. Så i allra bästa fall kan jag gå tillbaka till ett alldeles färskt och lämpligt jobb efter ledigheten.
söndag 20 januari 2008
Nu boas det
Att boa handlar om att förbereda sig för bebisens ankomst. Eftersom vi läst om att blivande pappor ofta börjar renovera och sånt så ville inte Daniel vara sämre, så förra helgen så spikade han list och målade taket i gästrummet som på sikt ska bli barnkammare. Igår var jag med Elin i Täby Centrum och rea-shoppade de barnkläder som saknades för första tiden. Och idag har jag tvättat dem, för de ska man göra innan de används så det inte finns kemikalier kvar. Och det ska erkännas, att hur cool man än försöker va, så blir man lite larvig när man står och håller i de där pyttekläderna som ens barn ska få ha på sig när det kommer ut. Små små sockar och små pyjamasar och bodysar. Ojojoj.
Idag har vi grejat vidare i gästrummet. Vi har styckat bäddsoffan, sparat ramen och kuddarna och ställt in gästsängen i ramen och lagt dit kuddarna igen. Så det blev en soffsäng för tv-tittande och gäster. Sitter i den nu och knappar på bärbara. Jättebra blev det. Sen satte vi ihop spjälsängen som vi köpte i veckan och ställde på plats. Och så flyttade vi runt lite möbler så en byrå jag målat en gång nu står bredvid sängen. Himla bra blev det. Så nu har vi ett gäst/tv-hörn och ett barnkammarhörn. Ska bara köpa nån fin matta så är det klart. Ser fram emot att lägga ner de små kläderna i byrån sen.
Det är verkligen en bra förberedelse att hålla på och pyssla med sånt här. Varje liten sak som kommer på plats för en lite närmare målet och man begriper kanske en aning mer vad som egentligen är på gång.
Pyssel med det som nyss var en soffa
Vi andra hjälper till lite på håll...
Säng + soffa = 
Barnkammarhörnet
Idag har vi grejat vidare i gästrummet. Vi har styckat bäddsoffan, sparat ramen och kuddarna och ställt in gästsängen i ramen och lagt dit kuddarna igen. Så det blev en soffsäng för tv-tittande och gäster. Sitter i den nu och knappar på bärbara. Jättebra blev det. Sen satte vi ihop spjälsängen som vi köpte i veckan och ställde på plats. Och så flyttade vi runt lite möbler så en byrå jag målat en gång nu står bredvid sängen. Himla bra blev det. Så nu har vi ett gäst/tv-hörn och ett barnkammarhörn. Ska bara köpa nån fin matta så är det klart. Ser fram emot att lägga ner de små kläderna i byrån sen.
Det är verkligen en bra förberedelse att hålla på och pyssla med sånt här. Varje liten sak som kommer på plats för en lite närmare målet och man begriper kanske en aning mer vad som egentligen är på gång.
Pyssel med det som nyss var en soffa
Vi andra hjälper till lite på håll...
Säng + soffa = 
Barnkammarhörnetlördag 19 januari 2008
En dansande säl
Igårkväll var vi bjudna på dans i EBBAs lokaler. Jannez stod för musiken. Hade sett fram emot det men kvällen började verkligen inte bra. När jag skulle göra mig i ordning satte jag på mig toppen som jag hade tänkt ha och upptäckte att jag såg ut som en mindre elefant. Magen stod rakt ut och jag såg jättestor ut tyckte jag. Det blev till att leta reda på nån annan tröja som var mindre tajt, då såg det lite bättre ut. Men känslan satt kvar. Kände mig så osmidig och klumpig och tjock. Första gången i mitt liv jag känt mig sån, tack och lov. Daniel försökte förklara att jag ser ut så för att jag är gravid i åttånde månaden och att jag ändå ser mycket smidigare ut än många ogravida tjejer. Men jag var ändå nästan gråtig när vi körde iväg.
Sälar är ju ganska klumpiga djur, på land, men i sitt rätta element, vattnet, är de otroligt smidiga. Därav dagens rubrik. När jag väl började dansa så kändes allt som vanligt igen. Även fast jag kanske såg ut som en dansade säl så kändes jag mig hyfsat smidig, och det får väl vara det viktiga. Det var inte så mycket folk men många vänner på plats så när jag inte dansade fanns det alltid nån trevlig att prata med. Dansade bara med fem killar trots 3,5 timmes dans. En riktig bottennotering, fast roligt hade jag. Vissa dansar man ju gärna med många gånger. Tack för alla roliga danser och att ni står ut med "oss"! Det betyder så mycket för mig.
Om jag ska klaga på nåt, vilket jag ju gärna vill ;), så var det synd att det inte var så mysig fox efter paus. Jag missade de bästa låtarna för kvällen och sen var det mest snabba fox utan riktig känsla. De sista låtarna är dock alltid bra. (Jag drömde i morse att de spelade "25 minutes" tre gånger på rad, så jag fick dansa den med mina favoriter...så mysigt!) Men efter sista så röjde jag loss till extranumrerna för första gången på mycket länge och det var himla kul! Inte illa för att vara säl. Så jag åkte hem med tillförsikt, som vanligt.
Sälar är ju ganska klumpiga djur, på land, men i sitt rätta element, vattnet, är de otroligt smidiga. Därav dagens rubrik. När jag väl började dansa så kändes allt som vanligt igen. Även fast jag kanske såg ut som en dansade säl så kändes jag mig hyfsat smidig, och det får väl vara det viktiga. Det var inte så mycket folk men många vänner på plats så när jag inte dansade fanns det alltid nån trevlig att prata med. Dansade bara med fem killar trots 3,5 timmes dans. En riktig bottennotering, fast roligt hade jag. Vissa dansar man ju gärna med många gånger. Tack för alla roliga danser och att ni står ut med "oss"! Det betyder så mycket för mig.
Om jag ska klaga på nåt, vilket jag ju gärna vill ;), så var det synd att det inte var så mysig fox efter paus. Jag missade de bästa låtarna för kvällen och sen var det mest snabba fox utan riktig känsla. De sista låtarna är dock alltid bra. (Jag drömde i morse att de spelade "25 minutes" tre gånger på rad, så jag fick dansa den med mina favoriter...så mysigt!) Men efter sista så röjde jag loss till extranumrerna för första gången på mycket länge och det var himla kul! Inte illa för att vara säl. Så jag åkte hem med tillförsikt, som vanligt.
fredag 18 januari 2008
Hjälp! Vill inte bli sån!
Står i Aftonbladet i dag att föräldrar oroar sig onödigt mycket.
"Jag är the worrying queen" Är det sån man blir??! Inser att jag har vissa anlag för det men...vill inte!!!
"Jag är the worrying queen" Är det sån man blir??! Inser att jag har vissa anlag för det men...vill inte!!!
Dödsångest
En riktigt allvarlig rubrik idag, jag vet. Men faktum är att döden ofta gör sig påmind när allt egentligen ska handla om livet. Ett nytt liv ska födas och det väcker förstås mycket tankar. Och de kommer förstås gärna till en på natten när man är som mest mottaglig för oro. (Nu ska jag försöka skriva känslosamma saker på arbetstid igen utan att börja gråta...hm....)
I böckerna står det en del om den dödsångest många kvinnor känner i en viss fas vid förlossningen. Många känner att de inte kommer klara av det. Kanske man har för ont för att prata och lägger sig ner för att visa att man håller på att dö. Bara tanken på att få dödsångest kan ju göra att man åtminstone får ångest. Fast det kan ju vara en trygghet att veta att såna känslor är helt normala i sammanhanget.
Jag kan få ett slags dödsångest, eller kanske överlevnadsdrift vilket låter betydligt mer positivt, nu när jag kör bil, framförallt i mörkret på vägar som har mycket vilt. Vägen jag åker hem varje dag är sådan och jag har kommit strax efter älgolyckor ett par gånger. Det får ju bara inte hända något nu, inte nu när jag andas för två. Personen därinne måste ju få chansen att leva! Sen tänker jag självklart också mycket på barnets far, tänk om det hände nåt, tänk om han inte kommer hem som han ska! Sånt ligger extra nära till hands att oroa sig över nu.
Sen är det så att de flesta som är i min ålder och även mycket äldre tar fortfarande sina föräldrar för givna. De har alltid funnits där, man tycker kanske inte de åldrats nämnvärt, och man vet att de finns där för råd, stöd och hjälp. Många tjejer har ett väldigt nära band till sina mammor, blivande mormödrar, och kan luta sig tryggt tillbaka på dennes kunskap och visdom. För mig är det inte alls självklart. Mamma finns inte i det jordliga livet sedan många år tillbaka och jag har alltid undrat hur det kommer kännas när jag kommer till den här delen av livet. Faktum är att jag nog tänkt på det mer innan än just nu. Det är ju som det är och jag har förmodligen fått med mig mycket från henne som kommer finnas där naturligt när det behövs och jag försöker tänka mig det som ett slags andligt stöd. Nu hamnar istället pappa i fokus för min oro, för jag vill ju absolut att barnet åtminstone ska få lära känna sin morfar och det i många långa år! Farmor och farfar bor ju dessutom 60 mil bort.
Torkar mina tårar
I böckerna står det en del om den dödsångest många kvinnor känner i en viss fas vid förlossningen. Många känner att de inte kommer klara av det. Kanske man har för ont för att prata och lägger sig ner för att visa att man håller på att dö. Bara tanken på att få dödsångest kan ju göra att man åtminstone får ångest. Fast det kan ju vara en trygghet att veta att såna känslor är helt normala i sammanhanget.
Jag kan få ett slags dödsångest, eller kanske överlevnadsdrift vilket låter betydligt mer positivt, nu när jag kör bil, framförallt i mörkret på vägar som har mycket vilt. Vägen jag åker hem varje dag är sådan och jag har kommit strax efter älgolyckor ett par gånger. Det får ju bara inte hända något nu, inte nu när jag andas för två. Personen därinne måste ju få chansen att leva! Sen tänker jag självklart också mycket på barnets far, tänk om det hände nåt, tänk om han inte kommer hem som han ska! Sånt ligger extra nära till hands att oroa sig över nu.
Sen är det så att de flesta som är i min ålder och även mycket äldre tar fortfarande sina föräldrar för givna. De har alltid funnits där, man tycker kanske inte de åldrats nämnvärt, och man vet att de finns där för råd, stöd och hjälp. Många tjejer har ett väldigt nära band till sina mammor, blivande mormödrar, och kan luta sig tryggt tillbaka på dennes kunskap och visdom. För mig är det inte alls självklart. Mamma finns inte i det jordliga livet sedan många år tillbaka och jag har alltid undrat hur det kommer kännas när jag kommer till den här delen av livet. Faktum är att jag nog tänkt på det mer innan än just nu. Det är ju som det är och jag har förmodligen fått med mig mycket från henne som kommer finnas där naturligt när det behövs och jag försöker tänka mig det som ett slags andligt stöd. Nu hamnar istället pappa i fokus för min oro, för jag vill ju absolut att barnet åtminstone ska få lära känna sin morfar och det i många långa år! Farmor och farfar bor ju dessutom 60 mil bort.
Torkar mina tårartorsdag 17 januari 2008
Nädå, ja' ä inte bitter...
Den här dagen började med att jag blev riktigt besviken och frustrerad och det gjorde att hela dagen blev förstörd. Jag har haft sånt himla oflyt på det här jobbet. Slitits mellan hopp och besvikelse flera gånger och i våras var liksom droppen. Jag blev så himla ledsen då och kände mig riktigt illa behandlad. Och det spelar ingen roll att "alla" precis som jag tycker det är skit och orättvist och "förstår hur det känns".
Det är en enda person som bestämmer och den personen har inte ens tagit sig tid att se mig i ögonen personligen. Det gör det ännu värre. Det är riktigt jobbigt att både trivas bra och vantrivas samtidigt. Och nu lagom till att jag ska sluta får jag veta att min ersättare fömodligen kommer att få chansen till det som jag såg fram emot då.
Morgonens besked gjorde att jag har varit irriterad på allt och alla hela dagen. Var bjuden på en fjäsklunch av en leverantör men kände inte alls för att sitta och vara trevlig. Supergod mat bjöds det på i alla fall. Tur det. Tur också att det är fredag i morgon. Ännu en vecka till ända.
Det är en enda person som bestämmer och den personen har inte ens tagit sig tid att se mig i ögonen personligen. Det gör det ännu värre. Det är riktigt jobbigt att både trivas bra och vantrivas samtidigt. Och nu lagom till att jag ska sluta får jag veta att min ersättare fömodligen kommer att få chansen till det som jag såg fram emot då.
Morgonens besked gjorde att jag har varit irriterad på allt och alla hela dagen. Var bjuden på en fjäsklunch av en leverantör men kände inte alls för att sitta och vara trevlig. Supergod mat bjöds det på i alla fall. Tur det. Tur också att det är fredag i morgon. Ännu en vecka till ända.
onsdag 16 januari 2008
Folk har för lite att göra
Vet inte om man ska skratta eller gråta åt det här klippet... Ganska skön låt är det i alla fall.
Motionsdans
Igår var vi iväg på årets första motionsdans. Det var riktigt kul och mycket folk var där. Det tränades inför tävlingen nästa helg bland annat. Inte jag då men kompisarna. Var lite behjälplig med filmning dock.
Fick paket på posten igår med en slags gördel som jag hade beställt som jag testade på dansen. Den är som en tub och sitter runt magen för att avlasta ryggen. Var lite skeptiskt när jag öppnade paketet för den var så liiiiten. Tänkte att jag aldrig skulle komma i den. Men det gick och det hjälper säkert på något sätt i alla fall. Den är i microfiber och satt utan att störa. Så jag ska nog köra med den nu när jag rör på mig.
Det gick bra att dansa i går, det var ganska mycket snabb musik uppblandat med några gosiga foxar. Mitt mål med träningen var att få lite ordning på min vänsterarm som jag tycker har börjat flaxa okontrollerat i buggen istället för att göra snygga genomtänkta armrörelser. Eller så fastnar den på höften. Men jag kan ju om jag vill, det var tydligt. Likaså höftrörelserna som ofta inte existerar. Men jag ska nog inte bry mig om höfterna just nu. De rörelserna är de som sliter mest i träningen tycker jag.
Det enda som är trist är att revbenen känns ganska mycket nu. Förmodligen ligger nåt och trycker mot dom. Och idag har jag lite småont ungefär i äggstockshöjd. Men det är svårt att veta om det beror på träningen igår eller nåt annat.
Fick paket på posten igår med en slags gördel som jag hade beställt som jag testade på dansen. Den är som en tub och sitter runt magen för att avlasta ryggen. Var lite skeptiskt när jag öppnade paketet för den var så liiiiten. Tänkte att jag aldrig skulle komma i den. Men det gick och det hjälper säkert på något sätt i alla fall. Den är i microfiber och satt utan att störa. Så jag ska nog köra med den nu när jag rör på mig.
Det gick bra att dansa i går, det var ganska mycket snabb musik uppblandat med några gosiga foxar. Mitt mål med träningen var att få lite ordning på min vänsterarm som jag tycker har börjat flaxa okontrollerat i buggen istället för att göra snygga genomtänkta armrörelser. Eller så fastnar den på höften. Men jag kan ju om jag vill, det var tydligt. Likaså höftrörelserna som ofta inte existerar. Men jag ska nog inte bry mig om höfterna just nu. De rörelserna är de som sliter mest i träningen tycker jag.
Det enda som är trist är att revbenen känns ganska mycket nu. Förmodligen ligger nåt och trycker mot dom. Och idag har jag lite småont ungefär i äggstockshöjd. Men det är svårt att veta om det beror på träningen igår eller nåt annat.
tisdag 15 januari 2008
Varsel
Idag varslar företaget 124 anställda i koncernen. Lider med alla som nu får gå och undra om just han eller hon får behålla jobbet. :*(
Idrottsgalan
Gårkvällen ägnades åt Idrottgalan. Jag är hyfsat duktig i att hänga med i sportvärlden och tittar gärna på just denna gala. Dessutom var ju Peter Settman värd och då blir det inte tråkigt. Jag vet nog ingen som har ett härligare och mer bubblande skratt än han. Det verkar börja nere i magen liksom och är otroligt smittsamt. :)
Tyckte priserna gick ungefär dit dom borde och att det var helt ok underhållning. Sämst var Claes Malmbergs sluttoner som skar i öronen och festligast var sopranen Malena Ernmans hejarklacksnummer. Sen blir jag alltid lika glad av att se LaGaylia Frasier som har energi för flera.
Det var förstås också jättekul att Andreas Berg och Jessica Lennartsson fick Sportspegelpriset. Att dansen får lite uppmärksamhet i rutan är vi ju inte bortskämda med. Och glädjebilderna från VM går ju inte av för hackor.
Och sen Jerringpriset. Ja, Sanna kan ju inte vinna varje år även fast hon är min favoritidrottare. Så söt och glad och så otroligt positiv. Lyckas se kvinnlig ut trots en fruktansvärt vältränad kropp. Och så har hon världens skönaste fighting face!
För övrigt finns det inget som får mej att känna mig så slö som när jag ligger i tv-soffan och dricker te och äter kakor och sambon står och kör värsta träningspasset bredvid...
Tyckte priserna gick ungefär dit dom borde och att det var helt ok underhållning. Sämst var Claes Malmbergs sluttoner som skar i öronen och festligast var sopranen Malena Ernmans hejarklacksnummer. Sen blir jag alltid lika glad av att se LaGaylia Frasier som har energi för flera.
Det var förstås också jättekul att Andreas Berg och Jessica Lennartsson fick Sportspegelpriset. Att dansen får lite uppmärksamhet i rutan är vi ju inte bortskämda med. Och glädjebilderna från VM går ju inte av för hackor.
Och sen Jerringpriset. Ja, Sanna kan ju inte vinna varje år även fast hon är min favoritidrottare. Så söt och glad och så otroligt positiv. Lyckas se kvinnlig ut trots en fruktansvärt vältränad kropp. Och så har hon världens skönaste fighting face!
För övrigt finns det inget som får mej att känna mig så slö som när jag ligger i tv-soffan och dricker te och äter kakor och sambon står och kör värsta träningspasset bredvid...
Fighting face!
måndag 14 januari 2008
Mina små besvär
Några små graviditetsbesvär har jag allt, men verkligen inget att skryta med. Nånting ligger ibland och nöter mot ischiasnerven. Gör ont som f-n ibland så jag inte kan stödja på benet, ofta när jag ska stiga ur sängen så jag håller på att ramla ihop på en hög på golvet istället. Men oftast molar det bara. Känner ofta av det när jag dansar, det är därför jag försöker stretcha på lite lustiga sätt ibland. Inte för att det hjälper men för att det känns bättre att försöka i alla fall.
Sen sover jag inte så bra. Måste alltid upp på natten, och att ta sig ur sängen är inte så smidigt. Och så vaknar jag när jag måste vända mig. Nu har jag desutom haft ont i revbenen så det är extra oskönt att vrida på sig. Och så har jag vaknat av att jag är törstig så nu står vattenflaskan bredvid sängen minsann.
När jag promenerar, vilket jag gjort ganska mycket på senaste tiden, så gör det ibland ont på olika sätt. Som kraftig håll eller att livmodern spänner sig så jag är tvungen att gå lååångsamt för att den trycker väldigt mot blåsan, eller ont på lite andra vis. Så himla konstigt att jag kan dansa fyra snabba bugg på rad utan problem men inte gå hundra meter utan att få besvär. Borde alltså dansa hela tiden...
För övrigt börjar det bli ganska svårt att böja sig, plocka upp saker från golvet, knyta skorna och sånt. Stånk och stön. Hur sjutton står folk ut med att vara överviktiga??
Sen sover jag inte så bra. Måste alltid upp på natten, och att ta sig ur sängen är inte så smidigt. Och så vaknar jag när jag måste vända mig. Nu har jag desutom haft ont i revbenen så det är extra oskönt att vrida på sig. Och så har jag vaknat av att jag är törstig så nu står vattenflaskan bredvid sängen minsann.
När jag promenerar, vilket jag gjort ganska mycket på senaste tiden, så gör det ibland ont på olika sätt. Som kraftig håll eller att livmodern spänner sig så jag är tvungen att gå lååångsamt för att den trycker väldigt mot blåsan, eller ont på lite andra vis. Så himla konstigt att jag kan dansa fyra snabba bugg på rad utan problem men inte gå hundra meter utan att få besvär. Borde alltså dansa hela tiden...
För övrigt börjar det bli ganska svårt att böja sig, plocka upp saker från golvet, knyta skorna och sånt. Stånk och stön. Hur sjutton står folk ut med att vara överviktiga??
I vecka 33
Nu är det alltså mindre än två månader kvar. Filuren kan själv skapa röda blodkroppar och underhudsfettet lagras. Filuren uppfattar också ljus och mörker, natt och dag och väger ca 2,2 kg. "Ibland kan du få uppleva att barnet hickar, du känner ett litet tickande i magen." Kände det i morse när jag vaknade och också precis nyss. I morse funderade vi vad det kunde va, som väldigt regelbundna små kickar. Vi funderade om det var pulsen som kunde kännas så starkt. Men nu tror jag helt klart det var små hickningar. "Rörelserna i magen känns nu mer som rullningar än sparkar då det inte finns så mycket svängrum längre." Så är det verkligen, som att nån verkligen får anstränga sig för att byta ställning därinne. Man kan se magen gå i vågor om man har tur också.
"Kanske är det dags att besöka en förlossningsmottagning?" Jo, det har vi pratat om ett tag, så nu har jag anmält oss till två föreläsningar på Danderyds sjukhus som är vårt närmaste BB. Kan nästan krypa dit från jobbet om vattnet skulle gå helt plötsligt ;).
"Om det är första graviditeten börjar många fundera och undra över amning och spädbarnsskötsel. " Jo, det är klart man funderar på sånt och försöker läsa lite. Jag kanske inte skrivit det förut men jag har egentligen noll koll på barn. Har aldrig haft med barn att göra, inga småsyskon eller småkusiner. Inga syskonbarn. Har därmed inget naturligt förhållande till barn heller. Har aldrig dragits till bebisar och så. Aldrig varit intresserad. Men jag är ändå inte särskilt orolig. Tror man kommer långt på sina egna minnen och sunt förnuft.
Till sist en lite lustig sak. "En del kvinnor kan drabbas av separationsångest, hur blir livet utan magen." Det borde kanske stå "hur blir livet med barnet" eller nåt sånt istället kan jag tycka. De flesta borde väl minnas ungefär hur det var att inte ha en mage som ser ut som en spärrballong.
"Kanske är det dags att besöka en förlossningsmottagning?" Jo, det har vi pratat om ett tag, så nu har jag anmält oss till två föreläsningar på Danderyds sjukhus som är vårt närmaste BB. Kan nästan krypa dit från jobbet om vattnet skulle gå helt plötsligt ;).
"Om det är första graviditeten börjar många fundera och undra över amning och spädbarnsskötsel. " Jo, det är klart man funderar på sånt och försöker läsa lite. Jag kanske inte skrivit det förut men jag har egentligen noll koll på barn. Har aldrig haft med barn att göra, inga småsyskon eller småkusiner. Inga syskonbarn. Har därmed inget naturligt förhållande till barn heller. Har aldrig dragits till bebisar och så. Aldrig varit intresserad. Men jag är ändå inte särskilt orolig. Tror man kommer långt på sina egna minnen och sunt förnuft.
Till sist en lite lustig sak. "En del kvinnor kan drabbas av separationsångest, hur blir livet utan magen." Det borde kanske stå "hur blir livet med barnet" eller nåt sånt istället kan jag tycka. De flesta borde väl minnas ungefär hur det var att inte ha en mage som ser ut som en spärrballong.
söndag 13 januari 2008
Fotomodellen Polar'n
Råkade ta lite kort på min jättebebis Polar'n när han låg och poserade i morse. :) Klicka på bilderna så blir de lite större.
Här har han fångat snöret till kameran...
Man kan minsann va söt om man vill...
Här har han fångat snöret till kameran...
Man kan minsann va söt om man vill...
lördag 12 januari 2008
Slö
Idag är en dagen-efter-dag. En riktigt slö dag. Jag har tillbringat hela dagen i soffan och slötittat på skidsport på tv medan jag slösurfat på bärbara datorn som jag har haft i knät. Har också slö-msn:at lite med far, bror och en danskompis. Gjorde slö lunch, helfabrikat, som också intogs framför tvn. Tog mig i kragen på eftermiddagen och gick en kortare promenad för att mjuka upp musklerna lite efter gårdagen och fick på köpet lite frisk luft. Nu har jag lagat mat faktiskt. Den ska vi äta framför Let's Dance som vi spelade in igår. Sen blir det säkert en film om sambon får bestämma. Då blir det alltid film.
En riktigt härlig kväll
Kvällen igår började med lite middagsbesök och vi intog fajitas i uterummet. Mysigt. Sen bar det av till Yesterday och dans till Zlips. Innan det började dök alla våra dansvänner upp och det blev ett riktigt trevligt mingel. Skojskoj. Härligt att man fått lära känna alla dessa trevliga och positiva människor. Kände redan då att det skulle bli en riktigt bra kväll.
I början var det verkligen jättetrångt men det gick ganska bra att dansa ändå, det märktes att det var bra dansare på plats. De flesta hade bra koll på sin omgivning och jag behövde inte va så rädd för hugg och slag. Några skratt blev det istället när vi försökte ta oss förbi folk som tog upp en hel fil. Och sen kan man smita runt vid kafeterian för att passera flaxare ;). Jag hade riktigt tur i början, hann med några av dem som bara inte fick missas på rad där. Och, nej, det är inte bara slump att ni råkar springa i min väg ;). Buggen blev lidande av trängseln men några riktigt mysiga foxar blev det.
Plötsligt var det paus med massa trevligt prat och sen var det dags igen efter en uppvisning i Balboa. Hade ju tänkt boka nån till dansen efter paus men uppvisningen förstörde mina planer kan man säga. Och sen var de tre killar jag bjöd upp bokade och jag fick sitta. Och när de spelar foxarna börjar de med "Hungry eyes" och då blev jag nästan sur. Som tur var var det en kille som bjöd upp mig trots att jag nog både såg sur och skeptisk ut och han dansade riktigt bra och gnuss också så där fick jag. Försökte reparera skadan genom att tacka för riktigt trevlig dans i alla fall.
Och sedan rullade kvällen på i en rasande fart. Jag dansade inte varje dans men betydligt mer än jag gjort senaste gångerna. Bara bra dans och riktigt roliga bugg med toppfavoriten på slutet. Äntligen lite plats så man kunde släppa loss lite och jag kunde dansa helt obehindrat trots sju månaders bebis i magen. Nästan märkligt. Måtte bli en taktsäker unge i alla fall. Lite synd trots allt att det blev fyra bugg för jag va riktigt sugen på mer fox, mm riktigt trevligt hade det varit...men det blir som det blir när vi alltid lyckas dansa näst sista ;).
Såg och träffade massa folk som jag gärna skulle velat dansa med, men det blir till att ta igen det när magen är borta, då blir det vild jakt. Och det ska faktiskt bli riktigt skönt att kunna dansa fox riktigt nära igen med bra benkontakt (utan att killarna behöver dansa med krökt rygg när jag trycker in magen i dom..). Känns som jag inte följer riktigt så som jag skulle vilja nu längre.
Måste skriva nåt om Zlips också. (Även fast jag märker att det börjar bli långt det här...) Jag tycker att de spelade bättre än på länge och de levererar för det mesta riktigt bra foxlåtar. Jag har fortfarande svårt för en del av deras snabbare, lite rockiga låtar, som jag tycker låter lika allihop, fast de körde några av dem direkt i början så då var man av med dom. Spelar mindre roll när det ändå är så trångt.
Sammanfattningsvis en riktigt bra kväll som gav mersmak helt klart! Kände mig inte alls trött utan var snarare uppe i varv och riktigt glad i går när vi åkte hem. Känner mig inte mer sliten än vanligt i kroppen idag heller. Så just nu känns det inte otänkbart att det blir nån mer dans. Men det får tiden utvisa. Är två veckor till nästa gång och det känns som det händer mycket för varje vecka nu.
Jag och Cenny Foto: Matts Nylander - Zlips
I början var det verkligen jättetrångt men det gick ganska bra att dansa ändå, det märktes att det var bra dansare på plats. De flesta hade bra koll på sin omgivning och jag behövde inte va så rädd för hugg och slag. Några skratt blev det istället när vi försökte ta oss förbi folk som tog upp en hel fil. Och sen kan man smita runt vid kafeterian för att passera flaxare ;). Jag hade riktigt tur i början, hann med några av dem som bara inte fick missas på rad där. Och, nej, det är inte bara slump att ni råkar springa i min väg ;). Buggen blev lidande av trängseln men några riktigt mysiga foxar blev det.
Plötsligt var det paus med massa trevligt prat och sen var det dags igen efter en uppvisning i Balboa. Hade ju tänkt boka nån till dansen efter paus men uppvisningen förstörde mina planer kan man säga. Och sen var de tre killar jag bjöd upp bokade och jag fick sitta. Och när de spelar foxarna börjar de med "Hungry eyes" och då blev jag nästan sur. Som tur var var det en kille som bjöd upp mig trots att jag nog både såg sur och skeptisk ut och han dansade riktigt bra och gnuss också så där fick jag. Försökte reparera skadan genom att tacka för riktigt trevlig dans i alla fall.
Och sedan rullade kvällen på i en rasande fart. Jag dansade inte varje dans men betydligt mer än jag gjort senaste gångerna. Bara bra dans och riktigt roliga bugg med toppfavoriten på slutet. Äntligen lite plats så man kunde släppa loss lite och jag kunde dansa helt obehindrat trots sju månaders bebis i magen. Nästan märkligt. Måtte bli en taktsäker unge i alla fall. Lite synd trots allt att det blev fyra bugg för jag va riktigt sugen på mer fox, mm riktigt trevligt hade det varit...men det blir som det blir när vi alltid lyckas dansa näst sista ;).
Såg och träffade massa folk som jag gärna skulle velat dansa med, men det blir till att ta igen det när magen är borta, då blir det vild jakt. Och det ska faktiskt bli riktigt skönt att kunna dansa fox riktigt nära igen med bra benkontakt (utan att killarna behöver dansa med krökt rygg när jag trycker in magen i dom..). Känns som jag inte följer riktigt så som jag skulle vilja nu längre.
Måste skriva nåt om Zlips också. (Även fast jag märker att det börjar bli långt det här...) Jag tycker att de spelade bättre än på länge och de levererar för det mesta riktigt bra foxlåtar. Jag har fortfarande svårt för en del av deras snabbare, lite rockiga låtar, som jag tycker låter lika allihop, fast de körde några av dem direkt i början så då var man av med dom. Spelar mindre roll när det ändå är så trångt.
Sammanfattningsvis en riktigt bra kväll som gav mersmak helt klart! Kände mig inte alls trött utan var snarare uppe i varv och riktigt glad i går när vi åkte hem. Känner mig inte mer sliten än vanligt i kroppen idag heller. Så just nu känns det inte otänkbart att det blir nån mer dans. Men det får tiden utvisa. Är två veckor till nästa gång och det känns som det händer mycket för varje vecka nu.
Jag och Cenny Foto: Matts Nylander - Zlipsfredag 11 januari 2008
Att se fram emot
Har lagt in nedräkning till några datum en bit ner i högerspalten under rubriken "att se fram emot". Tänk vad små JavaScript kan göra :). De två första punkterna är ju lite osäkra än vad det är för datum som gäller. Vet inte när jag ska sluta jobba. Minst två veckor innan tyckte barnmorskan som jag besökte i morse. Och man vet ju inte när Filuren anländer. Förstföderskor går över tiden 8 dar i snitt så...
Men sen lite dans. Har luskat reda på att Hågelbypremiären går av stapeln 22 maj och att Date står på scenen. Måste komma ihåg att gå in mina Hågelby-gulddansskor tills dess! Och sen Öland förstås. Ska bli spännande att se hur det blir i år.
Något att se fram emot - Dans i Hågelbyparken!!
Men sen lite dans. Har luskat reda på att Hågelbypremiären går av stapeln 22 maj och att Date står på scenen. Måste komma ihåg att gå in mina Hågelby-gulddansskor tills dess! Och sen Öland förstås. Ska bli spännande att se hur det blir i år.
Något att se fram emot - Dans i Hågelbyparken!!torsdag 10 januari 2008
Gubbarna i mitt minnesarkiv
Nåt man kan fundera på är hur egentligen hjärnan fungerar när det gäller att minnas saker. När vi satt på balkongen i Fuerteventura kom vi att prata om filmer och skådespelare och så hamnar man i det där: "du vet den där filmen....med han den där mörka killen.....som är gift med hon den där tjejen...som spelade i den där filmen om hon den där..." ja, och så där håller man på och så blir man till slut knasig för att man inte kommer på rätt namn och filmer och sånt.
Nu är det ju oftast bara att Googla lite snabbt och så har man alla bortglömda fakta. Men när vi var på semester var vi inte lika uppkopplade. Och det är då det här intressanta med minnet visar sig. Det var till slut namnet på en film och tre skådespelare som vi bara inte kom på. Vi grubblade och grubblade men det gick bara inte. Men under veckan så löste jag alla gåtorna.
Eftersom svaren ofta kommer så plötligt får jag bilden av mitt minne som ett jättestort stökigt arkiv där det jobbar små små gubbar i röda overaller och gula hjälmar. De här gubbarna letar förtvivlat i röran efter rätt svar när man skickar in en fråga. Vanligtvis finns svaren på de närmaste hyllorna och kan levereras relativt snabbt, men vissa frågor är knepigare. Som när de hittade svaret på skådelspelerskan. Då hade de letat i ett och ett halvt dygn och när de äntligen hittade svaret (i en dammig låda som stod längst upp på någon hylla och som säkert inte varit öppnad på tio år) så sov jag för klockan var fem på morgonen. Och då utbröt vild diskussion där argumentet "men hon ville ju veta så fort som möjligt" vann och de knackade på och väckte mig med beskedet att hon heter Marika Lagerkrantz. Jag undrade hur sjutton jag skulle minnas det till morgonen, men det gjorde jag faktiskt.
Och när namnet på filmen väl dök upp några dagar senare (av en ren slump när någon letade efter något helt annat i en låda och en filmtitel plötsligt fanns där helt ologiskt) så satt jag och åt middag när någon plötsligt viftade ivrigt med svaret framför ögonen på mig och jag var tvungen att säga "Lust och fägring stor" mitt i en mening som egentligen handlade om den goda pastan vi åt.
Man måste ändå säga att gubbarna gör ett himla bra jobb, i femskift säkert eftersom man tydligen har 24-timmarsservice. Men jag undrar om man inte kan beställa en större inventering och sortering i det där arkivet. Det verkar behövas.
Nu är det ju oftast bara att Googla lite snabbt och så har man alla bortglömda fakta. Men när vi var på semester var vi inte lika uppkopplade. Och det är då det här intressanta med minnet visar sig. Det var till slut namnet på en film och tre skådespelare som vi bara inte kom på. Vi grubblade och grubblade men det gick bara inte. Men under veckan så löste jag alla gåtorna.
Eftersom svaren ofta kommer så plötligt får jag bilden av mitt minne som ett jättestort stökigt arkiv där det jobbar små små gubbar i röda overaller och gula hjälmar. De här gubbarna letar förtvivlat i röran efter rätt svar när man skickar in en fråga. Vanligtvis finns svaren på de närmaste hyllorna och kan levereras relativt snabbt, men vissa frågor är knepigare. Som när de hittade svaret på skådelspelerskan. Då hade de letat i ett och ett halvt dygn och när de äntligen hittade svaret (i en dammig låda som stod längst upp på någon hylla och som säkert inte varit öppnad på tio år) så sov jag för klockan var fem på morgonen. Och då utbröt vild diskussion där argumentet "men hon ville ju veta så fort som möjligt" vann och de knackade på och väckte mig med beskedet att hon heter Marika Lagerkrantz. Jag undrade hur sjutton jag skulle minnas det till morgonen, men det gjorde jag faktiskt.
Och när namnet på filmen väl dök upp några dagar senare (av en ren slump när någon letade efter något helt annat i en låda och en filmtitel plötsligt fanns där helt ologiskt) så satt jag och åt middag när någon plötsligt viftade ivrigt med svaret framför ögonen på mig och jag var tvungen att säga "Lust och fägring stor" mitt i en mening som egentligen handlade om den goda pastan vi åt.
Man måste ändå säga att gubbarna gör ett himla bra jobb, i femskift säkert eftersom man tydligen har 24-timmarsservice. Men jag undrar om man inte kan beställa en större inventering och sortering i det där arkivet. Det verkar behövas.
Bävar inför fredag
Jag hade hoppats på en riktigt bra danskväll på fredag eftersom det kan va den sista på ett tag. (Se föregående inlägg.) Men redan nu bävar jag. Det ska komma folk från när och fjärran verkar det som och det blir förmodligen lika toktrångt som förra gången. Och toktrångt betyder tji bugg för mig (utom med några få utvalda..) och tji bugg betyder att jag förmodligen kommer sitta 75% av kvällen. Buuu! Skulle behöva en bra plan för hur jag ska lyckas få dansa de långsamma mysiga låtarna när alla dansar bugg-fox. Några tips?
onsdag 9 januari 2008
Ibland osäker
Ni som kikat uppe i högre hörnet här på bloggen har sett att jag bland annat skrivit "ibland osäker" i min beskrivning av mig själv. Jag tror inte att folk tror att jag är blyg och därför uppfattas jag kanske som något underlig i vissa situationer där jag egentligen bara är osäker.
Det kan vara att jag har sån respekt för personer som jag tycker är duktiga, proffsiga eller verkar så självsäkra. Som exempel kan jag få ögonkontakt med en person som jag tycker om och ser upp till men inte är så bekant med, men så blir jag blyg och slår ner blicken. Och då tror förmodligen personen att jag är en snobb som inte ens hälsar och ännu mindre kommer fram och pratar. Och om man då inte är otroligt snabb att rätta till det hela är loppet liksom kört. Och sen kan jag gå och gräma mig över det jättelänge, det är liksom inte jag - egentligen.
I dansvärlden där jag nu rört mig flitigt har liknande saker hänt massor av gånger i och med att jag träffat så mycket nya människor. Dels killar jag dansat med och dels tjejer som jag träffat i vimlet. Det värsta är förstås när personen i fråga fungerar likadant. Då kan man lätt börja titta snett på varann istället. Helt vansinnigt.
Det här beteendet grundar sig väl i någon slags taskig självkänsla som förmodligen sträcker sig waaaay back. Men eftersom jag är medveten om det har jag nu aktivt försökt börja ändra på det. Och hittills har det gått riktigt bra när jag tagit mig i kragen, folk är inte så läskiga som man kan tro. Och sen är det så meningslöst att gå och gräma sig över saker man hade velat gjort eller borde sagt. Bättre att ta nya tag nästa gång man får chansen istället.
Det kan vara att jag har sån respekt för personer som jag tycker är duktiga, proffsiga eller verkar så självsäkra. Som exempel kan jag få ögonkontakt med en person som jag tycker om och ser upp till men inte är så bekant med, men så blir jag blyg och slår ner blicken. Och då tror förmodligen personen att jag är en snobb som inte ens hälsar och ännu mindre kommer fram och pratar. Och om man då inte är otroligt snabb att rätta till det hela är loppet liksom kört. Och sen kan jag gå och gräma mig över det jättelänge, det är liksom inte jag - egentligen.
I dansvärlden där jag nu rört mig flitigt har liknande saker hänt massor av gånger i och med att jag träffat så mycket nya människor. Dels killar jag dansat med och dels tjejer som jag träffat i vimlet. Det värsta är förstås när personen i fråga fungerar likadant. Då kan man lätt börja titta snett på varann istället. Helt vansinnigt.
Det här beteendet grundar sig väl i någon slags taskig självkänsla som förmodligen sträcker sig waaaay back. Men eftersom jag är medveten om det har jag nu aktivt försökt börja ändra på det. Och hittills har det gått riktigt bra när jag tagit mig i kragen, folk är inte så läskiga som man kan tro. Och sen är det så meningslöst att gå och gräma sig över saker man hade velat gjort eller borde sagt. Bättre att ta nya tag nästa gång man får chansen istället.
tisdag 8 januari 2008
Dansdrogen
På fredag är det dans till Zlips på Yesterday igen. Sist det var det hade jag ingen bra kväll, åkte innan det var slut, vilket är mycket ovanligt! Det var så enormt trångt och stökigt och svårt att få dansa om man inte jagade som en dåre. Så jag hoppas på bättre dans denna gång, det kan ju bli den sista fredagsdansen på ett tag. Måste nog tänka så även fast jag förstås hoppas på mer. (Men jag vill ju inte verka patetisk heller och studsa runt som en sprickfärdig ballong..)
Det visade sig att festen vi är bjudna på nästa vecka är på fredagen, då blir det i och för sig dans till Jannez, och sen återstår att se om jag orkar med Yesterday veckan efter. Då är det dessutom tävling dagen efter så många kanske skippar dansen på grund av det och jag kanske också måste upp tidigt beroende på hur jag ska åka dit.
Till sist ett mycket träffande citat, angående fox, som jag hittade på Dansmaffian, fast det kommer ursprungligen från SvD:
"Det händer att jag låter mig berusas av dansen när både jag och min partner upplever denna magiska stund som – utan att hyckla – ett långt och härligt förspel, ett tillstånd som man vill förlänga, gärna konservera. Fast man låtsas inte om det. Det sätter guldkant på kvällen."Det är sån fox man blir beroende av och man vill alltid ha meeeer. Och det är sån fox som gjort många känslomässigt förvirrade och ligger till grund för begreppet "danskär". Tror jag. :)
Det visade sig att festen vi är bjudna på nästa vecka är på fredagen, då blir det i och för sig dans till Jannez, och sen återstår att se om jag orkar med Yesterday veckan efter. Då är det dessutom tävling dagen efter så många kanske skippar dansen på grund av det och jag kanske också måste upp tidigt beroende på hur jag ska åka dit.
Till sist ett mycket träffande citat, angående fox, som jag hittade på Dansmaffian, fast det kommer ursprungligen från SvD:
"Det händer att jag låter mig berusas av dansen när både jag och min partner upplever denna magiska stund som – utan att hyckla – ett långt och härligt förspel, ett tillstånd som man vill förlänga, gärna konservera. Fast man låtsas inte om det. Det sätter guldkant på kvällen."Det är sån fox man blir beroende av och man vill alltid ha meeeer. Och det är sån fox som gjort många känslomässigt förvirrade och ligger till grund för begreppet "danskär". Tror jag. :)
måndag 7 januari 2008
Positivt i vecka 32
Här följer årets första uppdatering på graviditetskalenderfronten (phu, långt ord..). Nu är det alltså vecka 32 och döm om min förvåning när det står riktigt positiva saker i kalendrarna.
Först Filuren som nu ska vara 44 cm från hjässa till häl och väga ca 2 kg. Hoppsan. "Skulle barnet födas nu kan det klara sig i kuvös", känns ju tryggt. "De sparkar du känt tidigare är nu mer som knuffar eftersom barnet börjar bli för stort för att röra sig fritt i fostervätskan." Jotack, det har jag märkt. "Barnet sover ca 90-95% av tiden", det har jag dock inte märkt. En del påstår att man redan nu kan märka om det kommer bli ett livligt barn. Hm..
Sen står det "Drick mycket, ät fibrer och rör på dig så mycket du orkar." och "Känns det riktigt och bra och inte gör ont är det som regel bra." Hurra för det! I min värld betyder det: Keep on dancing!
Sen står det att man måste kolla upp sina försäkringar och om man ska försäkra barnet. Jäääääsp, finns det något tristare och mer rörigt än försäkringar?
Först Filuren som nu ska vara 44 cm från hjässa till häl och väga ca 2 kg. Hoppsan. "Skulle barnet födas nu kan det klara sig i kuvös", känns ju tryggt. "De sparkar du känt tidigare är nu mer som knuffar eftersom barnet börjar bli för stort för att röra sig fritt i fostervätskan." Jotack, det har jag märkt. "Barnet sover ca 90-95% av tiden", det har jag dock inte märkt. En del påstår att man redan nu kan märka om det kommer bli ett livligt barn. Hm..
Sen står det "Drick mycket, ät fibrer och rör på dig så mycket du orkar." och "Känns det riktigt och bra och inte gör ont är det som regel bra." Hurra för det! I min värld betyder det: Keep on dancing!
Sen står det att man måste kolla upp sina försäkringar och om man ska försäkra barnet. Jäääääsp, finns det något tristare och mer rörigt än försäkringar?
Massage är lyx
Jag har förmånen att få massage varannan måndag på mitt jobb, alldeles gratis. Och det är verkligen lyxigt, perfekt efter en slitig danshelg eller så. Och får man massage kontinuerligt så är det ju bara så skönt! Dessutom är massören också dansare, så det blir alltid lite dansprat om senaste utekvällarna och killarna. Trevligt.
Nu kan jag ju av förklarliga skäl inte ligga på mage längre och få massage. Men jag får sitta på en ergonomisk stol utan rygg och luta mig så jag har armarna på massagebänken där hon pallar upp med kuddar och handdukar. Mysigt. Och så ligger man där och drömmer sig bort. Det som är en fördel med att sitta är att man inte blir lika borta som när man ligger ner. Då kan jag nästan bli illamående när jag ska resa mig, förmodligen pga av mitt låga blodtryck. Och sen är man helt mosig när man kliver ut genom dörren och det tar ett tag innan man vaknar till igen. Det är alltid lätt att se vem som fick massage senast. ;)
Nu kan jag ju av förklarliga skäl inte ligga på mage längre och få massage. Men jag får sitta på en ergonomisk stol utan rygg och luta mig så jag har armarna på massagebänken där hon pallar upp med kuddar och handdukar. Mysigt. Och så ligger man där och drömmer sig bort. Det som är en fördel med att sitta är att man inte blir lika borta som när man ligger ner. Då kan jag nästan bli illamående när jag ska resa mig, förmodligen pga av mitt låga blodtryck. Och sen är man helt mosig när man kliver ut genom dörren och det tar ett tag innan man vaknar till igen. Det är alltid lätt att se vem som fick massage senast. ;)
söndag 6 januari 2008
En livmoder flera livmödrar...
...jo, det heter visst så även fast det låter som ett skämt. Läste att för de som väntar tvillingar börjar det bli dags att förebereda sig på förlossning för de föds ofta för tidigt. Kände då att hjälp, om Filuren skulle få för sig att komma ut några veckor för tidigt så har vi noll koll. Så nu har vi läst kapitlen om förlossning, smärtlindring och förlossningsställningar och om närmsta tiden efter. Kanske vore bra att ta reda på exakt vart vi ska också när det är dags...
Sound of Music
Igår eftermiddag åkte vi in till stan för att inta lite mat och sen se föreställningen Sound of Music på Göta Lejon. När vi åker in till stan så är vi verkligen två lantisar utan koll men vi lyckades i alla fall hitta god mat på ett ställe som heter Tiffanys på Götgatan. God mat och den godaste äppelpaj jag ätit tror jag. Och så snyggt upplagt! Mums! Det enda minuset var att miljön var lite slamrig.
Nu till musikalen! Ojojoj så bra!! Mina förväntningar var inte jättehöga, dels för att jag har dålig koll på filmen, ska erkännas, och dels att Pernilla Wahlgren spelar huvudrollen. Men hon överraskade och stod för en strålande sångprestation(!) och passade väldigt bra i rollen. Det var många snygga och enkla scenlösningar och några scener från klostret med nunnor som sjöng klassiskt som verkligen satte stämningen. De vågade sig även på att blanda in den klassiska sången i slutnumret vilket kändes ovanligt på musikalscenen men passade bra in.
Men det som gjorde kvällen var barnen. De sju barnen von Trapp som bara var så duktiga. I en scen hör man sång på distans och deras pappa (som inte gillar musik) undrar vem som sjunger och så tågar barnaskaran in och sjunger så fantastiskt fin stämsång för att få pappan att älska dom och se dom. Ojojoj, det var så fint så tårarna bara sprutade. Den som inte blev rörd då kan inte ha mycket kontakt med sina känslor. Så mitt råd blir (som vanligt): Gå och se!!
"Vår" uppsättning barn, en av tre kullar som alternerar.
Nu till musikalen! Ojojoj så bra!! Mina förväntningar var inte jättehöga, dels för att jag har dålig koll på filmen, ska erkännas, och dels att Pernilla Wahlgren spelar huvudrollen. Men hon överraskade och stod för en strålande sångprestation(!) och passade väldigt bra i rollen. Det var många snygga och enkla scenlösningar och några scener från klostret med nunnor som sjöng klassiskt som verkligen satte stämningen. De vågade sig även på att blanda in den klassiska sången i slutnumret vilket kändes ovanligt på musikalscenen men passade bra in.
Men det som gjorde kvällen var barnen. De sju barnen von Trapp som bara var så duktiga. I en scen hör man sång på distans och deras pappa (som inte gillar musik) undrar vem som sjunger och så tågar barnaskaran in och sjunger så fantastiskt fin stämsång för att få pappan att älska dom och se dom. Ojojoj, det var så fint så tårarna bara sprutade. Den som inte blev rörd då kan inte ha mycket kontakt med sina känslor. Så mitt råd blir (som vanligt): Gå och se!!
"Vår" uppsättning barn, en av tre kullar som alternerar.lördag 5 januari 2008
Dansat och sovit
Ja, det är vad jag gjort sen sist. Sov till nästan halv tolv idag! Inte så vanligt, men sköööönt! Tror ändå inte vi kom hem senare än vanligt igår. Kvällen på Mälarsalen blev helt ok. Titanix kan bli riktigt bra med tiden. Bara de får ordning på repertoaren första 2 timmarna. Sen både lät det bra och var bra låtar. Dansade mindre än jag borde gjort tyvärr. När jag väl går och vilar är det lätt jag fastnar om ingen kommer och letar reda på mig. Mötte min överman på bokningsfronten i går också. Bokad rätt genom rutan med inte helt osynliga tecken och pekningar. Haha. Sånt uppskattas.
Kände mig väl inte helt obesvärad av magen i buggarna i början och det gjorde nog att jag blev lite sittande. Nåt som inte är bra är twistar, då far magen från sida till sida och det drar som lite oskönt. Men det mesta sitter i huvudet som vanligt. Dansade en snabb bugg med en kompis på slutet och det var bara så kul. Han sa efteråt att han glömt bort emellanåt vem han dansade med och bara kört på som vanligt och det gick ju hur bra som helst. Under den dansen kände jag mig inte det minsta gravid. Så det är ju så, känner jag mig trygg, slappnar jag av och då är det inga problem. Sen är det stor skillnad på vilken buggstil killen har. Ju mer fri man är desto mer kan man anpassa själv.
Fick också en trevlig kommentar efter första takten i en fox: "Mm, det är så härligt att hålla om dig..." Visst syftade han säkert på min runda mage och så, men alldeles varm och glad blev jag. En fox kan ju knappast börja bättre. =)
Kände mig väl inte helt obesvärad av magen i buggarna i början och det gjorde nog att jag blev lite sittande. Nåt som inte är bra är twistar, då far magen från sida till sida och det drar som lite oskönt. Men det mesta sitter i huvudet som vanligt. Dansade en snabb bugg med en kompis på slutet och det var bara så kul. Han sa efteråt att han glömt bort emellanåt vem han dansade med och bara kört på som vanligt och det gick ju hur bra som helst. Under den dansen kände jag mig inte det minsta gravid. Så det är ju så, känner jag mig trygg, slappnar jag av och då är det inga problem. Sen är det stor skillnad på vilken buggstil killen har. Ju mer fri man är desto mer kan man anpassa själv.
Fick också en trevlig kommentar efter första takten i en fox: "Mm, det är så härligt att hålla om dig..." Visst syftade han säkert på min runda mage och så, men alldeles varm och glad blev jag. En fox kan ju knappast börja bättre. =)
fredag 4 januari 2008
Vild Filur och snart dans
Igår började tydligen en ny period för Filuren. Den verkar gå ut på att försöka ta sig ut. Ja, inte sådär på riktigt än, (phu!) utan mer upp genom naveln eller sidan på magen. Helt vild i går när jag satt på jobbet och sen när det var sovdags låg jag och tittade på magen som guppade antingen upp och ner eller åt sidan. Och så har det fortsatt idag. För övrigt så blir magen ganska ofta stenhård nu. Inte obehagligt direkt, men man får akuta kissnödighetssymptom och så känner man sig lite otymplig. Har för första gången tänkt tanken nu att "det ska bli skönt att få bli smal igen...".
Ikväll är det dans. Titanix spelar på Mälarsalen. Ska bli riktigt roligt. Vet att några kändisar ska dit i alla fall så det finns chans till bra dans oavsett hur det låter från scenen. Sist jag dansade till Titanix hade jag riktigt kul trots att det var blandad kvalitet på musiken. Räknade ut efteråt att jag dansat totalt 10 danser (á två låtar) med två av favoriterna. Inte konstigt jag var nöjd. =D Hann ändå dansa med en hel del andra konstigt nog.
Ikväll är det dans. Titanix spelar på Mälarsalen. Ska bli riktigt roligt. Vet att några kändisar ska dit i alla fall så det finns chans till bra dans oavsett hur det låter från scenen. Sist jag dansade till Titanix hade jag riktigt kul trots att det var blandad kvalitet på musiken. Räknade ut efteråt att jag dansat totalt 10 danser (á två låtar) med två av favoriterna. Inte konstigt jag var nöjd. =D Hann ändå dansa med en hel del andra konstigt nog.
torsdag 3 januari 2008
Beslut taget om jobbet
Så, mina grubblerier, se inlägg nedan, har nu lett fram till ett beslut. Jag ska avsluta jobbet här som att jag avslutar det för gott. Så jag tänker se det som att jag lämnar över till min efterträdare snarare än min vikarie. Så jag har skrivit en lista nu på det som måste fixas för att det ska kännas så. Om jag inte har något kvar som binder mig här så är det nog lättare att ta ett neutralt beslut sen när det är dags att börja jobba igen.
Jag är ju egentligen anställd av ett bemanningsföretag och det känns ganska bra just nu. De vet om min situation här och kan hjälpa mig att hitta nåt som passar bättre när det är dags. Jag har en väldigt bra relation med min chef där. Grejen är att jag varit uthyrd hit "på livstid" liksom. Anställdes av bemanningsföretaget för att jobba här och alla är sååå nöjda med mig...utom jag då.
Sen är nästa fråga hur länge till jag ska jobba, och när det kommer nån ny som ska få lära sig mitt jobb? Måste ta upp det med båda mina chefer när de är tillbaka från ledigheterna.
Jag är ju egentligen anställd av ett bemanningsföretag och det känns ganska bra just nu. De vet om min situation här och kan hjälpa mig att hitta nåt som passar bättre när det är dags. Jag har en väldigt bra relation med min chef där. Grejen är att jag varit uthyrd hit "på livstid" liksom. Anställdes av bemanningsföretaget för att jobba här och alla är sååå nöjda med mig...utom jag då.
Sen är nästa fråga hur länge till jag ska jobba, och när det kommer nån ny som ska få lära sig mitt jobb? Måste ta upp det med båda mina chefer när de är tillbaka från ledigheterna.
Vocal six
Fick för mig att kika på YouTube efter mina a capella-favoriter Viba Femba, (som jobbar på en ny CD nu som jag bara längtar att få sätta tänderna i!!) men inte ett endaste klipp tyvärr. Däremot hittade jag ett klipp med en annan favoritgrupp, nämligen Vocal six, ett hopklipp från nån konsert in Las Vegas. Mycket nöje! Vocal six kommer från Skåne och har så vitt jag vet nästan bara konserter i södra Sverige tyvärr. Men om ni får möjlighet så gå och se! Enormt duktiga och roliga. Som Viba Femba men ändå inte...
onsdag 2 januari 2008
Det här med jobbet
I och med att jag är tillbaka på jobbet så känns det nya året precis som det gamla. Kunde inte somna igår trots att jag var jättetrött. Massa tankar for runt i huvudet, såna tankar som gör en ledsen, speciellt när klockan börjar närma sig två på natten.
Jobbsituationen är en sån sak. Jag borde egentligen sökt nytt i våras, när det hände jobbiga grejor här, där jag hamnade i kläm. Jag har nog stannat kvar dels för att jag inte orkade söka nytt jobb - igen (kanske också för att det känns knepigt att söka jobb när man är gravid..) och dels har jag hoppats på en utveckling av min tjänst, men det blir bara massa snack. Så här sitter jag nu helt less och oengagerad. (Vilket jag tydligen alltid blir efter ca två år på ett jobb..) Den här gången har jag dessutom börjat tvivla på att jag ens är kapabel att utföra ett bra jobb. För ju mindre man får att bita i desto mindre bryr man sig om även de små enkla vardagliga sakerna. Min hjärna, som själv anser sig vara ganska begåvad, börjar undra varför den aldrig får tänka längre.
Det som är trist är ju att jag kommer sluta jobba utan att veta om jag kommer tillbaka och i så fall vad jag kommer tillbaka till. Det som är positivt är jag inte känner någon som helst stress över att sluta jobba, som nog många i min situation gör. Kanske man gillar sitt jobb och är mitt inne i något spännande projekt eller så och också har behovet att känna sig behövd. Som situationen är nu ska det bli skönt att få gå hemma ett tag igen och slippa släpa sig hit. Får väl fundera på under året vad sjutton jag vill göra härnäst i mitt yrkesliv.
Jobbsituationen är en sån sak. Jag borde egentligen sökt nytt i våras, när det hände jobbiga grejor här, där jag hamnade i kläm. Jag har nog stannat kvar dels för att jag inte orkade söka nytt jobb - igen (kanske också för att det känns knepigt att söka jobb när man är gravid..) och dels har jag hoppats på en utveckling av min tjänst, men det blir bara massa snack. Så här sitter jag nu helt less och oengagerad. (Vilket jag tydligen alltid blir efter ca två år på ett jobb..) Den här gången har jag dessutom börjat tvivla på att jag ens är kapabel att utföra ett bra jobb. För ju mindre man får att bita i desto mindre bryr man sig om även de små enkla vardagliga sakerna. Min hjärna, som själv anser sig vara ganska begåvad, börjar undra varför den aldrig får tänka längre.
Det som är trist är ju att jag kommer sluta jobba utan att veta om jag kommer tillbaka och i så fall vad jag kommer tillbaka till. Det som är positivt är jag inte känner någon som helst stress över att sluta jobba, som nog många i min situation gör. Kanske man gillar sitt jobb och är mitt inne i något spännande projekt eller så och också har behovet att känna sig behövd. Som situationen är nu ska det bli skönt att få gå hemma ett tag igen och slippa släpa sig hit. Får väl fundera på under året vad sjutton jag vill göra härnäst i mitt yrkesliv.
tisdag 1 januari 2008
Hem ljuva hem
För övrigt är det alltid skönt att komma hem. Katterna satt och ugglade i förrådet och blev glada att se oss. Polarn gör allt för att vänja mig vid småbarnslivet. Han är som en jättebebis som gärna berättar högljutt när nåt inte passar eller när han vill gosa. När han vill bli buren sträcker han upp framtassarna för att visa, och han sover gärna riktigt nära och knölar omkring i sängen. Han har både testat att sova i vagnen, babysittern och bilbarnstolen innan de åkte upp på vinden. Får se hur han kommer reagera när det bli konkurrens om BabyBjörn-selen... Nyss drog han det hela ett steg längre och kräktes upp maten över hela köksbordet. Tack Polarn!
Gårdagen
Nyårsfirandet har passerat med massa god mat och dryck, lekar, tolvslag, raketer och sällskapsspel. 14 vuxna och två småkillar. Vi, jag och Daniels familj, firade med grannfamiljen från Skravelsjö med alla som tillhör. Riktigt trevliga är dom och jag har alltid känt mig som hemma när vi ses. Jag var tyvärr ganska trött och inte på mitt mest sällskapliga humör, skulle ju sovit där på eftermiddagen istället för att grubbla och skriva blogg.
Angående gårdagens blogg. Det kanske kan tyckas väldigt personligt att skriva om missfall, det är ju inget man pratar om. Förrän det har hänt. Faktum är att det är otroligt vanligt. Man upptäcker att "alla" har varit med om det. Alla som har några barn i alla fall. "Man brukar tala om att 20–30 procent av alla graviditeter leder till tidigt missfall." De flesta missfall märks inte ens då de är så tidiga att mamman inte ens vet att hon är gravid. Den vanligaste orsaken till missfall är att det är något fel på ägget eller fostret, så det sorteras bort enligt naturens urval. Så det är alltså nåt helt naturligt, men tråkigt ändå förstås.
Angående gårdagens blogg. Det kanske kan tyckas väldigt personligt att skriva om missfall, det är ju inget man pratar om. Förrän det har hänt. Faktum är att det är otroligt vanligt. Man upptäcker att "alla" har varit med om det. Alla som har några barn i alla fall. "Man brukar tala om att 20–30 procent av alla graviditeter leder till tidigt missfall." De flesta missfall märks inte ens då de är så tidiga att mamman inte ens vet att hon är gravid. Den vanligaste orsaken till missfall är att det är något fel på ägget eller fostret, så det sorteras bort enligt naturens urval. Så det är alltså nåt helt naturligt, men tråkigt ändå förstås.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)