Jag fick frågan hur jag vågar vara så öppen i bloggen. Jag är ju såklart en öppen person annars också annars skulle jag ju inte kunna skriva blogg överhuvudtaget. Och jag vet inte om jag är så jätteöppen här egentligen. Det är väldigt mycket jag inte skriver om även fast jag vill få det ur mig på något sätt och jag försöker ganska ofta bädda in saker och ting lite så inte alla ska begripa precis allt. Ibland vill man förmedla något bara till några. Jag vet inte om jag lyckas, men vissa passningar går fram i alla fall. ;)
Ni som läser och ni andra som skriver blogg hur tänker ni runt det här med öppenhet? Vart går gränsen? Jag har själv läst ganska många bloggar och har ibland stött på för öppna personer. (Vad folk har för sängkammarproblem är jag till exempel inte intresserad av...) Om jag blir illa berörd av att det blir för personligt så förlorar bloggen sitt underhållningsvärde och då slutar jag helt enkelt läsa. Det vill jag ju inte ska hända med min blogg.
Klurigheten med att skriva blogg (om man vill ha läsare) är att skriva något som kan intressera eller roa (eller åtminstone fungera som tidsfördriv) utan att lämna ut sig allt för mycket. Väldigt svårt att veta hur bra man lyckas utan feedback från läsarna.
4 kommentarer:
Personligen tycker jag inte att du är för öppen i din blogg, och inte heller att du är för privat, om du förstår vad jag menar.
I mitt eget bloggande har jag som tumregel för självcensuren att jag inte delar med mig information som ger andra makt över mig. Jag skriver heller inget jag inte kan stå för, eller motivera vidare om någon skulle missuppfatta mig.
Tricket är ju, som du skriver, att skriva så att de som känner en kan läsa mellan raderna om det som går andra förbi. Jag tycker att du lyckas hålla en bra nivå i din blogg. Du lyckas underhålla och förmedla det du tänker och känner och tycker på ett sätt som inte raserar din integritet. Bra gjort!
Det där om feedback är också ett kapitel för sig. I min egen blogg har jag märkt att jag fått många träffar, men bara kommentarer från en handfull personer. Man blir lite nyfiken på vilka de andra är, och vad de får ut av att besöka bloggen. Kanske får man veta det en vacker dag, kanske inte.
KRAM
Tack, ja man måste ju ha i åtanke att faktiskt vem som helst kan läsa. Arbetskamrater, gamla ex och övrigt kreti och pleti som man kanske inte tänker på i första hand.
Jag får ju också väldigt få kommentarer fast har väldigt många läsare och det är bara att hoppas och anta att folk läser för att de gillar det man skriver även fast man inte får veta det utom i träffstatisktiken.
Man kan inte tänka på andra - vilka gilalr de här, vilka roas osv ... Man kan inte pleasa alla med allt ... Du ska skriva de DU vill få ur sig, sen om det är för öppet för Oscar och för privat för Stina, det är upp till dom ... Som du säger, då är det bara att sluta å läsa om de inte passar! Det passar dig och det är huvudsaken. Tänk på dig själv bara... KRAM!
Jag tycker du håller en bra nivå. Fortsätt så!
För min del kan bloggen innehålla vad som helst, bara den är bra skrivet. Däremot tycker jag att bloggaren för sin egen skull inte ska vara för öppen.
Skicka en kommentar