När vi kom var det en gubbe som tydligen pratat med Daniel förut som kom fram och undrade om vi hade hörselskydd åt Tove för "det kommer bli väldigt dunkigt och högt ljud och det är inte alls lämligt". Visst, sa jag, vi har hörselskydd med. Han hade tydligen arbetat hela sitt liv med barn och öron så han visste vad han pratade om. Bra och trevligt att folk bryr sig. MEN. Sen gav han sig inte utan fortsatte påpeka hur olämpligt det var och blabla. Jag kände igen honom så han borde veta att vi vet vad vi gett oss in på. Det var ju inte precis första gången vi besökte Yesterday. Det är en sak att bry sig i all välmening men det blir något annat när man plötsligt känner det dåliga samvetet komma krypande. Det är inte roligt att känna sig "utpekad" som en dålig förälder.
Nåja, vi rullade ner i hörnan där vi brukar hålla till. Iskallt! Burr. Det finns en glasvägg därnere och vi ställde vagnen i hörnet bakom den den här gången, tänkte att det borde avskärma ljudet ännu mer. Daniel tyckte vi skulle testa att lägga henne innan det började. Jag var skeptisk, men vi satte på henne hörselskydden och la henne i vagnen. Hon kan i princip inte röra sig alls där eftersom hon dessutom sitter fast i selen. Daniel la filten över vagnen så hon fick ett eget litet tält och det var nog nyckeln till framgång.
Tove började med att gråta hjärtkrossande. Jag kom på att hon inte kom åt sin tumme, så jag tog bort vantarna och pysslade fram hennes små händer i overallen. Sen grät hon ett par minuter, hittade tummen och somnade. Och sen sov hon H E L A kvällen!! Hon är verkligen en makalös liten dam.
Det var inte alls lika mycket folk som det brukar vara när Zlips är på Yesterday. Jag tror att det främst berodde på tävlingen som är idag. Det var ändå ganska svårdansat för de som var där passade på att ta plats. Daniel och jag började med att dansa och dansade även efter paus och sista. Roligt, länge sen vi var ute på riktigt tillsammans.
Jag var inte så laddad och orkade inte springa runt och jaga. Satt på kanten och hoppas nån "bra" skulle passa på att bjuda upp, men det är ju oftast att hoppas för mycket. Blev också förbisedd av en som jag trodde ville dansa med mig. Kanske han kände likadant men ibland orkar man inte alltid vara den som tar initiativen. Några kompisar och en oväntad toppfavorit var på plats och det gjorde att kvällen ändå blev en helt ok kväll. Vi dansar så sällan nu men har en väldigt bra gemensam känsla i båda danserna så det är väldigt roligt.
Jag har sällan jättebra kvällar till Zlips nu för tiden. Visserligen beror danskvaliten mest på folket och så men det är mycket av deras musik jag går inte igång på. Känns som att det mesta går i samma tempo och det händer inte så mycket. Visserligen är de jämna och har vissa guldkorn. Men det drar ändå ner. Tyvärr.
Det bästa med kvällen var att det gick så himla bra med Tove. När vi kom hem så gjorde Daniel en vanlig läggningsrutin och hon somnade om på stört. Lilla gullegumman. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar