torsdag 19 augusti 2010

Måns fem månader

Dags för en uppdatering om Måns. Han har tagit den återkomna vardagen med ro. Han åker med i vagnen till dagis och åker med hem igen, två gånger om dagen.

Det är dags att införa en läggningsritual för Måns nu. Jag har gått tillbaka och läst i bloggen när och hur vi gjorde med Tove (augusti 2008 för den som är intresserad) och det har ju gått så bra med hennes sömnvanor så varför inte köra samma modell igen och hoppas på samma resultat!? Måns har börjat somnat runt åtta nu så det känns ju utmärkt! Nu är det dock inte riktigt inte lika enkelt, för Tove sover i rummet bredvid och kan bli väckt om Måns ligger och skriker istället för att somna.

Jag kom på att jag ju kan börja träna honom lite på dagen när han ska sova, så kanske vi får in rutin på det på kuppen också. Senaste två dagarna har han sovit runt halv elva på förmiddagen i sin säng så det verkar vara lämpligt. Idag såg jag en tendens till ögongnugg runt halv elva och la honom i sängen då. Utan napp. Han blev ledsen och låg och skrek i fem minuter men precis när jag tänkt gå upp igen så blev det tyst och han sov. En bra start.
Det här med nappen är vi ju inte vana vid eftersom Tove aldrig haft nån. Hon behövde liksom aldrig nån. Måns däremot verkar bli väldigt lugnad av nappen när han är kinkig och han somnar också om snabbt med den. Men det är nästan så att jag har svårt att acceptera det. Jag vet inte varför, massor med barn suger ju på napp och Tove har ju somnat om med sin tumme så egentligen är det ingen skillnad.

Dock ska vi försöka att inte överanvända nappen. Man vill ju inte missa några leenden och härligt joller bara för att det sitter en propp i munnen. Häromdagen såg jag en flicka på ca 2 år som glatt hjälpte sin mormor att packa varor i affären. I munnen hade hon en stor grön napp. Varför det kan man fråga sig? Så vill jag inte ha det.

Förutom sömnrutinerna är det dags att börja med smakportioner när som helst. Trots att det bara är två år mellan barnen har man ju glömt allt så det är tur jag kan gå tillbaka och läsa hur vi gjorde. Inom närmsta tiden ska jag ta tag i det där och Måns ska få smaka på sin första potatis (utblandad med bröstmjölk förstås ;-). Sen är det snart dags att koka barnmat igen. Hej vad tiden går!
Måns har inte börjat flytta på sig än. Han ligger längre stunder på mage ganska nöjd med huvudet högt och ibland snurrar han lite runt sin navel men han har inte rullat medvetet än åt något håll. Tove hade redan börjat backa runt i rummen vid samma ålder. Vi har väntat på att han ska lära sig sitta själv men än så länge tippar han. Han är dock väldigt förtjust i att få saker i händerna nu. Han fångar babygymets leksaker och om han får en tidningssida strimlar han pappret effektivt.

Jag upplever att Måns har ganska korta perioder när han är helt nöjd och glad. Däremellan är det sådär halvdant och han liksom bara hörs. Det är såna gånger nappen komemr väl till pass. Framförallt när vi ska äta och vill försöka få lite lugn i stugan. Men Måns är ändå oftast en mysig liten prins som gillar bus och gos. Om man vill få honom att skratta får man kittla honom i midjan eller gnugga skägget mot hans kind. (Funkar alltså inte för mig men däremot för morfar och mellan rakningarna för Daniel.)

Måns uppskattar också sin egen spegelbild och andra barn. Han tycker det är spännande när Tove är nära och han vill gärna känna på henne märker man. Hans händer far fram och tillbaka lite okontrollerat och Tove tycker det är lite otäckt. Speciellt när han får tag på hennes hår. Han har väldigt hårda nypor nu och försöker dra allt han får tag på till munnen för att smaka. Idag satt han och viftade mot en soffkudde som är lite ryalurvig. Jag la den i hans knä och han dök ner med båda händerna och ansiktet för att riktigt känna in den.

Det är så otroligt roligt att ha en liten Måns. Han är ju så himla söt och har börjat studera allt med sina runda blå. Han pratar ofta någon slags lågt jollerspråk på morgonen när han vaknar och det låter så himla sött. Och han sjunger sig själv till sömn i bilen, precis som Tove gjorde. Det ska bli så spännande att följa honom när han växer upp!

Inga kommentarer: