torsdag 10 september 2009

Tove ett och ett halvt år!

Länge sen jag skrev nåt om Tove nu, jag veeeet! Jag har haft så mycket annat att tänka på så det har inte blivit av. Sen träffar jag henne inte så jättemycket heller, bara en kort stund på kvällen och så på helgen. Men vad kan vara lämpligare än att sammanfatta lite på ett-och-ett-halvt-års-dagen?
Mor och dotter ute i regnet


Jag går upp före sju och försöker vara så tyst så tyst så hon inte ska vakna eller höra mig ifall hon är vaken. Oftast är hon vaken och ropar "bappa, bappaaaaa" när hon hör att någon är uppe. Ibland är det "bappaaa-haaa-haaa" lite gråtigt men det får jag ignorera även fast jag är sååå sugen på att gå in, lyfta upp och bara krama och krama. Daniel vill förstås sova så länge det går så det är inte poppis om jag kommer in med henne till honom och säger "titta vad jag hitta!". Hon kan ju faktiskt somna om en stund sen jag gått.

Morgonsaga med farfar


Jag åker till jobbet och hemma har de sina rutiner. Det är välling vid uppstigning och sen frukost. Sen blir det antingen öppna förskolan, lekparken eller 4H-gården där det finns hästar att titta på. Tove kan göra läppljudet som hästen gör så om man till exempel säger att "du äter ju som en häst!" så får man läppljudet som svar. Så sött. :)

Sen äter de lunch. Tove äter fortfarande bra men inte lika superbra som förut. Hon sorterar lite mer i maten och allt går inte ner lika enkelt. Klassisker som blodpudding, pyttipanna, pannkakor och köttfärssås är förstås favoriterna. Hon är väldigt duktig på att äta själv med sked och gaffel.

Sen är det sovstund. Tove sover en till två timmar mitt på dagen nu. Fruktmellanmålet, där ratar hon banan nu. Hon har nog ätit för många bananer redan i sitt korta liv och man får hitta på något annat. Fruktyoughurt var tydligen en hit, fast det känns ju inte helt rätt med allt socker.

Jag brukar komma hem före fem och då försöker jag underhålla henne till middagen och sen äter vi tillsammans. Noga att det inte blir för sent med maten för hon har definitivt mitt mathumör. Hon ligger på golvet och skriker eller rycker i ugnsluckan så man tror den ska ramla loss. Om hon blivit för hungrig vägrar hon också äta när det väl blir dags. (Ok, jag brukar låta bli ugnsluckan, men annars är det ganska likt...)

Tove får nu välling klockan sju och läggningen är halv åtta. Det går jättebra att lägga henne nu igen enligt tidigare metod. Lägga ner och direkt gå ut. Hon somnar oftast direkt och sover nästan tolv timmar.

Morfar är trygg att somna hos


Mest populära lekarna är förutom att bli jagad av (en halvgalen) pappa, att läsa böcker, helst Max, Molly eller Vem-böckerna, lägga pussel och gå runt med dockvagnen. Ett par plastbackar fungerar just nu som "båt" och det verkar också roligt. Hon har fått lite mer temperament som jag i första hand får ta del av, kanske för att vi ses så lite. Hon försöker bita mig, lite som en lek, fast det gör ju ont ändå, och när man säger till så bara måste hon bitas så då får jag slänga åt henne en kudde eller nåt att bita i.

Toves framsteg märks annars mest på talet och förståelsen just nu. Hon begriper det mesta, härmar ord och visar precis vad hon vill. I Mollys ordbok där man för några veckor sedan kunde fråga typ "var är fisken?" och så pekade hon på fisken, kan man nu istället själv peka på fisken och hon säger "fiss", likadant med jättemånga saker och hon säger vad det är. Inte alltid exakt men man förstår ändå. Hon vet hur djuren låter och vad kroppsdelarna och kläderna heter, hon gillar när man sjunger och har börjat sjunga lite själv. "Kokaka, kokaka" är förstås små grodorna, och "ajajaja-buuu" är förstås Trollmor. :)

Rutchkanan som pappa Daniel fixar är väldigt populär!


På måndag är det dags att börja förskolan. Så stor har hon blivit nu. Inskolning tre dagar med pappa. Spännande. Jag tror hon kommer tycka det är jätteroligt. Hon är ju så trygg i sig själv och för oss är det tryggt att hon visar så tydligt vad hon menar. Hon tycker det är jätteroligt med andra barn och det kommer vara en otrolig stimulans för henne att vistas i den miljön lite. Kanske kommer hon börja prata ännu mer med rekordfart och kanske kommer hon bli medveten om blöjan. Hon har hittills aldrig reflekterat över den och vad hon gör i den. Hon sitter gärna på pottan när hon får syn på den, men fattar nog inte varför man ska sitta där egentligen. Men om hon ser andra barn gå på toaletten så kanske hon blir nyfiken. Man kan hoppas lite. :)

3 kommentarer:

Tova sa...

Vilken skön blogg och söt dotter du har :)
Längtar tills min egen lille son ploppar ut i januari, känns helt ofattbart att bli mamma :) men roligt!
kramar

Kassjöborna sa...

Så ljuvligt att få se lite bilder på Tove! Vi längtar efter att få träffa henne igen (och föräldrarna också förstås:))

Frida sa...

Saknar er också! Hoppas vi kan ses snart igen. :) KRAM