måndag 14 september 2009

Fina Estraden!

Igår gick dagen i storstädandets tecken med en danskväll som belöning. Blender på Estraden stod på schemat och när det börjar i Gävle klockan arton måste man äta middag ca halv fyra. Lite knepigt. Fick fylla på med massa fika i paus. Estraden är ett kanonställe att dansa på, önskar att det fanns en sån stor och bra lokal i Stockholm!

Samåkningssällskapet sammanstrålade punktligt och vi tog fart norrut. Mycket skitsnack senare kom vi fram i alldeles lagom tid och hittade ett bord att göra oss hemmastadda vid. Vid en första översyn var det väldigt få kända killar på plats. Alla långresenärer hade väl landat lagom hemma i soffan efter maran kan jag tro. En bubblare till toppfavoritlistan dök upp i alla fall så honom hade jag att se fram emot.

Efter första danserna med resesällskapen så bokade bubblaren och jag in dansen därpå och i väntan på den ser jag plötsligt en styck toppfavorit glida förbi. En riktigt glad överraskning, en av de bästa jag kunde få faktiskt, och vi virvlade iväg över golvet. Jag har nästan blivit beroende av att dansa med honom så det var härligt att få stilla abstinensen igen. Vissa famnar trivs man bara otäckt bra i! Och han dansar som ingen annan.

När vi var klara skulle jag ruscha iväg till min bokade dans och då kommer farbrorn från Skultuna och haffar mig. Jag förklarade att jag redan var uppbjuden men att vi kunde ta en senare. "Ja, men när då?" frågade han. "Jamen sen, senare ikväll" sa jag. "Jamen NÄÄÄR???" frågade han igen. "Jamen sen, senare, aldrig!" tänkte jag och lirkade mig ur hans grepp. Vissa behöver en dansparlör...

Kvällen bestod sedan av ett större antal danser med bubblaren, toppfavoriten och en och annan ny. Jag satt några låtar och tittade och försökte verkligen hitta nån ny att bjuda upp som verkade spännande men fick ingen inspiration alls trots att det säkert var fyrahundra pers där. Sorgligt men sant. Kanske såg jag dem inte bara. Jag var ändå ganska sugen på bjuda upp nya men det ska ju helst finnas något i dansen som gjort mig intresserad först.

När jag tog fart av golvet för att besöka damernas så sprang farbrorn efter mig igen och jag sa att jag var på väg, för det var jag faktiskt, men han tjatade till sig ett par bugg i alla fall. Jag lyckades (= han lyckades få mig att) armbåga honom på näsan i en tur så det var ju en bra start. Efter dansen berättade han att han varit på ett litet whiskeyparty innan. Tur för mig att jag kom undan foxen denna gång. Morr.

Kvällen gick ändå ganska snabbt och det var dags för sista som jag hade obokad. Jag dansade en riktig stolpdans lugna låtarna före sista snabba och spanade för fullt efter toppfavoriten. Visste ungefär i vilken riktning jag skulle leta sen (Estraden är enormt stort!) men såg honom ingenstans tills han plötsligt stod precis framför näsan. Han kunde tänka sig att förbarma sig över mig ännu en gång och det blev såklart ett perfekt avslut på kvällen.

Att få toppfavvodans som sista har blivit en väldigt behaglig trend senaste tiden men jag vet att det inte är någon självklarhet, långt därifrån, så jag njuter i fulla drag varje gång jag får chansen! :-)

Hemresan var väldigt trevlig. Kvällen summerades, killarna analyserades utifrån och in och sådär, precis som det ska va. Grabbarna i fram försökte nog låta bli att lyssna på oss i ren självbevarelsedrift. Nyduschad ner i en renbäddad säng runt halv ett, flyttade på Polar'n som var för gosig och somnade sen på två sekunder. Aaaah! Ljuva dans!!!

Inga kommentarer: