Jag var hos barnmorskan nyss på ett av de planerade besöken. Det var tänkt att hela familjen skulle följa med denna gång och lyssna på bebisen men Tove sov så då gick jag iväg själv.
Alla värden var tiptop som vanligt och Filuren ligger redan fint med huvudet neråt. Armar och ben ligger på min högra sida och det är mer än tydligt. Denna Filur är riktigt vild. Mer än Tove känns det som, i alla fall fler gånger per dygn. När vi lyssnade på hjärtljuden passade Filuren på att sparka till mikrofonen också.
Jag mår ju bara bra och det enda är väl att jag är lite stånkig och stönig. Saker och ting är jobbigare än vanligt, både fysiskt och psykiskt, men framförallt fysiskt. Sammandragningar, mage som är allmänt i vägen, rödblommig i ansiktet, lite mer eh...hy..än vanligt på olika ställen och annat sånt som gör att jag känner mig klart mindre attraktiv och sånt påverkar såklart även mitt humör.
Barnmorskan sa att "Men så får du känna, du är ju faktiskt höggravid nu!" Hoppsan, tänkte jag, är jag det!? Ja, det är ju bara en sådär tio veckor kvar och när vi planerade in ett par tider till så syntes det ju i kalendern hur oerhört kort tid det är kvar!!! Hjälp, jag hinner inte med!!
Barnmorskan tyckte i alla fall att det är fantastiskt att jag är i trettionde veckan med mitt andra barn och fortfarande kan dansa utan hinder. Och jag kan i alla fall hålla med om att det är en otrolig tur! Dansen håller mig igång på fler än ett sätt. I lördags så sa jag till nån kille efter första låten att "Om du tycker jag är tjockare än vanligt så är det för att jag är i sjunde månaden. " "Sjunde månaden!?!?! Då är du ju smal!!" Hihi, sånt värmer.
Nåja, när nyår väl har passerats ska jag ägna lite tid och tanke åt Filuren och vad som ska förberedas. Mest för att förbereda mig själv så jag begriper att det snart är dags!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar