Nu har jag varit hemma i två månader. Två månader! Det är ju inte så att jag har hunnit tröttna direkt, jag har ju knappt fattat det än. Jag har haft så mycket att göra hemma, plus alla intervjuer, och så barnen som inte får vara så mycket på dagis. Den där tanken att jag skulle träna och sådär har förblivit en tanke. Jag har inte hunnit/prioriterat/varit frisk. Jag förblir alltså en otränad räka.
För att summera lite har jag sedan i mitten på januari gjort totalt tolv intervjuer för sex olika tjänster. Av dessa har två känts riktigt rätt och bra. Först den allra första där tjänsten plötsligt inte var aktuell annars skulle jag fått den, och nu den här sista, A, som dragit ut så mycket på tiden. Jag gjorde första intervjun där i början av februari. Phu!
Det är märkligt det där med magkänslan. Nu på slutet har det stått mellan P och A. Efter första intervjun hos A kände jag "Jaaaa!!" utan att riktigt förstå varför och efter första intervjun hos P kände jag "Njaaa, jooo, eller?" utan att heller förstå varför. Företagen liknar varandra på många sätt och inget var direkt dåligt eller helt fantastiskt. Precis samma känsla hade jag efter de andra intervjuerna. När P tackade för sig kort efter andra intervjun kände jag också att det förmodligen var lika bra. Inga tårar spilldes.
Då var det bara A kvar och till slut så verkar denna otroligt påfrestande väntan ha gett resultat. Det är lite luddigt, men jag verkar ha ett nytt jobb! Jag ska träffa dem i morgon och diskutera detaljerna och jag tänker inte jubla förrän det är helt klart. Men förhandlingsläget är nog hyfsat då jag vet att rekryteraren (hoppetossan) har fått uppdraget att tacka nej till min motkandidat. Nu är det bara att hoppas att magkänslan har haft rätt och att jag kommer hem i morgon med ett brett leende.
I så fall blir det ledigt "på riktigt" fram till maj! :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar