Tove är frisk nu men turen (oturen) har gått till Måns. Han har haft pendlande feber mellan 37,5 och 40,2 i två dygn men idag verkar det lite bättre som tur är. Men båda barnen är hemma med mig och inte på dagis. Med febern kommer också skrällig hosta.
Måns som ju normalt sover som en liten prins har inte sovit bra alls de senaste två nätterna. Förra natten var Daniels då jag behövde min skönhetssömn inför måndagens bravader. Jag märkte att Daniel gick ner. Sen märkte jag att han kom upp och slet med sig täcke och kudde och så var han borta. Jag förutsatte att han sov hos Tove. När jag vaknade och väckte Tove för att göra oss redo för dagis och annat så låg Daniel inte alls där.
Alltså måste han vara inne hos Måns där det fortfarande var mörkt och tyst. Jag vågade inte kika in. Man ska nu veta att Måns ju fortfarande sover i sin spjälsäng i klädkammaren. Brevid sängen finns ett golv med...en trasmatta. Mmm mysigt! Daniel hade i alla fall sovit sista timmarna på golvet insvept i sitt täcke och även fast det gjorde ont hade han varit så trött att han inte orkade gå upp till sängen innan han somnade om igen.
Eftersom Daniel skulle upp och jobba idag var nästa natt min. Den började dåligt med att jag hade svårt att somna. Jobbtankarna hade en racerbana mellan magen och tvivelaktiga delar av hjärnan. När jag väl började komma till ro vid halv tolv vaknade Måns. Jag gick ner och klappade om honom men det var som natten innan, han bevakade en. Om man ens tänkte tanken på att lämna rummet sa han "mamma???" Ja, ja, jag är här. Om man ändå gick blev det illtjut med rosslig hosta som följd.
Jag var så sjukt trött och orkade inte försöka någon längre stund och jag började förstå varför Daniel sovit på golvet. Men så långt tänkte jag inte gå. Jag lyfte upp Måns och tog med honom upp på loftet, väckte Daniel och frågade om han ville sova i gästsäng eller om Måns och jag skulle ta den? Daniel försvann ner mot fridefull sömn. Kvar låg jag och en sprattlig Måns. Klockan två somnade han. Då lade jag mig äntligen till ro. Jobbtankarna rensades ut av dansdrömmar. Jag tar till dem vid såna här tillfällen.
Just som jag slappnat av ropade Tove att hon inte kunde sova. Jahapp. Smyga ner till henne och se till att hon självmant lade sig att somna om utan att vara grinig och väcka Måns på köpet. Hon har haft ett hiskeligt humör senaste dagarna. Det gick som tur var vägen. Sen upp igen och sova fram till fem nånting. Då ramlar Måns ur sängen. Och efter ett tag vill han byta blöja. Det behövdes inte alls så jag lyfte tillbaka honom i sängen.
Sen höll vi på lite sådär fram och tillbaka till Tove kom upp och lade sig vid sju. Då fiskade Måns upp Daniels kudde som låg på golvet och lade sig plötsligt att sova en stund. Tove och jag gjorde vårt bästa för att göra detsamma men halv åtta var natten obönhörligt slut.
Nu sover de middag. Det behövs. Jag hade tänkt att jag också skulle sova men nu är jag inte trött. Det kommer ikväll lagom till matchstart. För övrigt har jag en sån tid nu när jag både hoppar till och får ont i magen varje gång telefonen ringer. Men hittills har bara det glada beskedet att tapeterna kommit nått mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar