lördag 29 november 2008

Middag och gammtjo

Igår när jag kom hem från pappa så var Daniel och Elin redan hemma och hade dumpat sig i varsin soffhörna. Elin och jag började raskt ta igen en månads frånvaro från varandra så Daniel fann det bäst att gå upp och lägga sig för att slippa höra allt tjatter.

Efter att vi så småningom fixat till oss åkte vi ner till centrum och Våning Ett där vi intog vår middag bestående av varsin god köttbit och Elin och jag skålade för vår återförening. Våning Ett är vårt stamställe som jag verkligen kan rekommendera. Jättegod mat till bra pris. Mätta och belåtna packade vi in oss i bilen och styrde mot Mälarsalen.

Kvällen började ungefär som sist till Jannez. Jag tyckte de spelade ganska trista låtar i början av kvällen men sen blev det bättre och bättre. Jag hade allt som allt en riktigt rolig danskväll och det berodde inte bara på mitt lilla glas rött. ;)

Rätt som jag satt och degade efter första sex danserna eller nåt så kom en toppfavorit och gjorde min kväll. Sista danserna innan paus blev det prima dans och sen blir det ju som bekant gammtjo när Jannez spelar. Jag spanade efter Daniel men såg inte till honom (han och Elin hade visst hittat varann) och blev istället uppbjuden av toppfavoriten. Och det, kan jag säga, va en riktig skräll! Trodde faktiskt att det aldrig skulle kunna hända (just till gammeldansen alltså..), så jag blev så himla glad!

Men eftersom jag i princip aldrig har dansat gammeldans så blev detta eldprovet förstås. Ni som hängt med i bloggen vet ju att jag ringde brorsan och bad om hjälp innan Jannez spelade på Hågelby i somras. Ni som inte läser flitigt eller har glömt allt kan läsa nu istället om vår Telefonhambo. Jag har sedan denna lektion bara fått pröva mina hambovingar en enda gång med nån som kan.

Men det gick faktiskt himla bra om jag får säga det själv. Jag kanske inte håller rätt och så och min balans svajade betänkligt på första dalsteget efter snurrarna, men ändå. Shottis är ju en kakbit och sen snoa... Kanske var det inte så smart av mig att anta utmaningen på hur många varv jag skulle klara av eftersom jag inte nånsin lärt mig eller övat på att dansa snoa. (Men det är ju inte helt olikt shottis, gå och snurra liksom, hur svårt kan det va...) Jag fick en känsla av att hornen växte ut på min kära danspartner men jag är övernöjd med min prestation och det va SÅ KUL!! Jag skulle kunna bli proffs, haha. Jag borde räknat varven...

Resten av kvällen var jag duktig och bjöd upp flera killar som jag sällan dansar med, bland annat ett par riktiga buggproffs och det gick finfint. Riktigt skoj. Sen fick jag plötsligt syn på en kille jag aldrig sett förut som foxade runt i mitten till de snabba låtarna. Kastade mig över honom och ojoj jösses vilken foxare. Han konstaterade att vi aldrig dansat förut och det var ju kanske inte så konstigt eftersom han var på besök från Luleå! Pratade lite med honom i andra pausen och passade på att boka sista med honom, vet ju aldrig när man får se honom igen. Riktigt mysigt att få dansa Jannez sista låtar, jag har ofta fått sitta dom.

Jannez på Mälarsalen är enligt många två onda ting av två, därför är det få av de vanliga favoriterna på plats, men jag hade en riktigt rolig kväll denna gång. Sen att jag inte lyckades somna förrän vid sex på morgonen och bara fick tre timmars sömn är bara så irriterande med tanke på att jag verkligen hade chansen att sova utan avbrott för en gångs skull.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Det var så himla trevligt att ses igen!! Stortrivdes där liggandes i soffhörnet och få prata och skratta med dig :) Kul att vi ses snart igen. Men dumt att bara sova tre timmar!! Då blir man ju trött resten av dagen ju!

Malin sa...

Ja, synd att vi inte hann byta några ord. Får ju mest prata med Daniel nu för tiden =).