Måns åtta månader

Den stora åttamånadersdagen var i måndags så nu är det dags att sammanfatta vår lilla killes tillvaro igen. Det som är lite jobbigt just nu är sovandet, men jag tror inte att det är riktigt så jobbigt för Måns som för oss. Han somnar oftast lugnt vid läggningen klockan sju. Men sen vaknar han nu minst en gång, ibland redan vid halv elva men oftast runt fyra-fem, på natten. Då är han ledsen och när man försöker trösta så blir han bara mer och mer ledsen, på gränsen till hysterisk.

Han kastar huvudet bakåt och spänner kroppen i en båge bakåt och skriker. Vill absolut inte ha nån napp utan kastar den så långt bort han kan om man försöker. Det är nästintill omöjligt att få honom att slappna av för att somna in igen utan att mata. Han kan lugna sig lite och bli vaggad i sängen men så fort han verkar känna att han håller på att somna rycker han till och börjar om. Nu matar jag alltså en gång per natt igen ungefär för vi orkar inte vara uppe timvis och turas om att försöka få Måns att slappna av.

Man kan lätt tro att det är något fysiskt fel, att han har ont, i magen, i tänderna eller vad som helst. Men om man mitt i skriken tar ner honom till TVn eller tänder lampan och tar fram en leksak byts "Uuuääääää!!!!" ganska snart till ett glatt "Aaadadada". Alltså är det snarare något psykiskt. Det är som att det värsta som skulle kunna ske är att somna om igen. Man får hoppas och anta att det är en fas som går över av sig självt. Och det snart!

Måns ville nog gärna vara med och springa runt på lekgympan!

Förutom vårt nattliga umgänge så är Måns ganska tillfreds med livet. Han kryper nu fort framåt när han ser något spännande och ägnar sig åt att utforska världen på sitt nya sätt. Polar'n går inte säker och Måns har nu även upptäckt kattmaten! Att torrfoder kan stå så högt upp på småbarns favoritmeny? (Tove kan fortfarande sitta under köksbordet och knapra, fast mest för att hon inte får tror jag...) Nu måste vi alltså göra någon slags arrangemang så Polar'n får ha maten ifred.

Måns ammar lite morgon, kväll och natt nu. Ibland nån skvätt på eftermiddagen om han verkar behöva det för att slappna av. Annars börjar han gilla vällingen mer nu vid sidan av puré och gröt. Snart kan jag börja laga lite specialkryddad mat till middag så vi kan äta samma allihop, det ska bli trevligt. :-)

Måns är på öppna förskolan och leker tre gånger i veckan. Han verkar gilla det mycket. Han tycker sångstunden är spännande, tar själv ett djur ur sångpåsen och trummar på trumman, och har nu även börjat utforska allting som han kommer åt genom krypandet. Han kan nu krypa iväg in i ett annat rum och verkar inte bekymra sig för att jag kommer ur sikte. Men han har inte börjat dra sig upp än och är ganska vinglig om man vill försöka få honom på fötter.

Majskrokskoncentration

De andra barnen visar han också intresse för. Mest de som är jämngamla eftersom de håller sig i närheten och på samma höjd så att säga. Han verkar också tycka att småbebisarnas huvuden ser goda ut för han kryper gärna fram och försöker smaka på dem, eller så pussas han bara. Roligt ser det ut i alla fall.

Nu är det bara dryga månaden kvar på min mammaledighet och det känns bra men jag tror inte jag fattat det på riktigt. Jag känner mig helt lugn med att lämna över Måns till Daniel på dagarna, även vad gäller amningen och så, men att bara träffa honom på kvällarna kommer förmodligen kännas jobbigare än vad jag tror.