fredag 29 juli 2011

Grym kväll med Perkarna i parken

Efter gårdagskvällen kan man konstatera att - Blondiner har roligare! - i alla fall än vad de själva trodde på förhand. Jag var så danssugen och framförallt kände jag mig otroligt försoffad efter norrlandssemestern. Börjar bli dags att komma i form till jobbet börjar det kännas som... Men jag var ändå tveksam till att åka själv en chansningskväll. Perikles drar inte den vanliga danspubliken och såna kvällar kan ju bli allt från riktigt trista till helt fantastiska.

Till slut ringde jag J som tydligen satt i samma tankar men med sällskap blir skillnaden stor. Hon skulle plocka upp mig i nya fina bilen så jag förberedde mig som inför Mälarsalen, med ett glas vin till maten ;-). Vädret såg ostadigt ut på kartan så jag klädde mig för det. Men när vi åkte var det så grymt varmt! Kvavt kvavt kvavt. Och det skulle inte bli svalare under kvällen heller skulle det visa sig. När jag efter att ha glidit upp på övervåningen efter middagen för en extreme makeover (från myspropp till danspingla) kom ner igen var brors kommentar "Ah, krigsmålning!" Hm, aja, allt blir komplimanger om man bara lägger på lite egen tolkning...

Jag blev upphämtad och vi körde raka spåret utan minsta kö. Alltså var vi framme i tid och smet in kvart i. Eftersom plejset i princip var tomt när vi kom var det dags för varsin kaffe i väntan på lämpliga kavaljerer eller kavaljerer över huvudtaget. Och snart började det trilla in kvaljerer av skiftande slag och till min glädje infriades mina små förhoppningar. Efter en liten stund kunde jag räkna in fyra-fem riktigt bra killar som helt klart skulle göra kvällen fin.

Innan kaffet var urdrucket drog Perikles igång med sin första låt. En snabb. Blev uppbjuden av No1 och det var ju himla tur då den första låten visade sig vara ett långt medley i allt annat än maklig takt. Väldigt kul, jobbig och varm start. Lite fox på det som vi faktiskt mot vår vana pratade bort och det är ju trevligt det med (och jag blev så glad över det du berättade om min text ska du veta! :-)

Sen var det redan blött och varmt och jag passade på att hälla i mig det sista kaffet innan jag tog nya tag. Kvällens ess betades av efter varandra med mer eller mindre subtila uppbjudningar och plötsligt kände jag att det blev ett skifte på toppfavoritlistan. Ett av M:en nedgraderades till förmån för en annan favorit. (Om man inte dykt upp på min dansbana senaste två åren får man faktiskt skylla sig själv...!)

Kvällen till ära provdansades både nya skor och ny top. Skorna blir prima för logdansgolven tror jag, men efter skavsårsvarning på vänsterfoten fick de vila efter några danser. Vi får bli vänner bit för bit. Nya toppar är ju alltid spännande då det är svårt att på förhand veta om det är en sån som kommer sitta på plats eller om den rullat upp och sitter under armhålorna efter en halv låt. Jag tyckte den rörde på sig lite först men det var falskt alarm och ännu en prima danstopp finns nu i garderoben. Materialet var perfekt för galet svettiga kvällar som denna. :-)

Jag hade inga höga förväntningar på Perikles innan jag åkte. Men när jag tänkte efter så har jag nog inte dansat till dem på mer än två år så mina farhågor grundades mest på andras uppfattningar (skämmes!). Jag trodde de skulle spela lite rockiga snabba låtar och kassa fox. De spelade visserligen en lite rockigare snabba låtar än många andra men det var väldigt blandad repertoar i bra buggtempo. (Spelade de längre snabba låtar än normalt eller var det bara värmen??) Intressantast var deras "Popular" som de verkade ha korsat med Ukrainas vinnarlåt i ESC "Wild dance" från 2004. I alla fall var det den som poppade upp i huvudet och ja...det var en intressant mix...hahaha

Sen från denna knasiga och fartiga låt drar de till med de ultimata mysfoxlåtarna "Take my breathe away" följd av "I wanna know what love is". Total stämningsomställning alltså, och nu kom vi in på foxen. Så många bra låtar! Och bra framförda dessutom. Massa skön åttiotal för oss som gillar det, godbitar som "Guardian angel" och lite hårdrocksballader uppblandat med en och annan äkta foxtrotlåt som jag tyvärr inte kan ge titelexempel på nu. Visserligen fanns där en och annan sämre låt också men man gillar ju sällan alla låtar hos ett band. Det kan ju varit mina kavaljerers förtjänst men Perikles gav faktiskt mersmak!

I halvlek blev det glass. Det passade utmärkt i den varma kvällen. Jag hade gärna dansat i pausen då det var en lämpig kväll för det men då spelades åttiotalsparty och inget man gick igång på dansmässigt tyvärr. Det var väl kvällens miss. Eftersom jag betat av kvällens lista innan paus blev jag först stående. Men sen hann jag dansa med några nya och några extremt sällandansade. Det var i princip jämna par under kvällen så det var lätt att hålla sig på banan då även killarna fick chans att bjuda upp och det unnar jag dem ju. Till och med så pass att jag avvaktar att bjuda upp om jag ser att de för en gång skull är på jakt.

När kvällen började närma sig slutet var det ändå dags att dubbla (och trippla..) lite och kvällens två toppar fick avsluta min kväll även fast jag höll på att åka på nobben med den första som hade damsällskap med. Men nu vet jag vad som var viktigast, hahaha. Vid det här laget var jag så sjukt trött i buggen att jag inte tog förningen riktigt, kändes som ögonen var onödigt glansiga. Anade ett blodsockerfall bakom knuten men det hade jag inte tid med nu. Sista dansen svävade i förhoppningsfull ovisshet men det visade sig att kvällens regissör planerat allt perfekt åt mig och som vanligt var tröttheten som bortblåst under det sista snabba extranumret.

Aaah! Vilken kväll! Om det nu var motion jag ville ha så infriades förväntingarna med råge med alla (långa?) svettiga bugglåtar på det glesa golvet och "mina" briljanta danskillar därtill. När de två mycket nöjda blonda gick tillbaka till bilen var kvällen sådär perfekt mörk och varm med syrsor som spelade. Som en danssaga. :-)

Inga kommentarer: