Zlips på Yesterday

Något trött efter senaste nattens vak bestämde jag mig ändå för att dansa lite igen. Kvällen var egentligen Daniels men han bytte bort den mot skidträning på förmiddagen så att jag också "skulle får röra på mig lite!" Det blev till att piffa och dra mig iväg mot hemmabanan.

Det var nästan så jag lyckats locka dit en "long time no see"-toppfavorit till kvällen. Men en elak magbakterie satte stopp för detta. Typiskt! Jag trodde ju han träffat en tjej och att det var därför han varit som bortblåst senaste dryga året. Men det visade sig att han bara gått ner sig i ett annat dansträsk - lindyträsket. Nåja, det må vara hänt. Så länge man stannar på dansbanan så att säga.

Det var mycket folk på Yesterday denna kväll men inte farligt stökigt ändå. Bara trångt. Jag kom in precis för sent för att hinna få på skorna och bjuda upp till första dansen. Men dans två kom M och bjöd upp och sen stannade jag på banan resten av min kväll. Jag dansade mycket i första halvlek med fantastiskt duktiga och lekfulla M och däremellan hann jag beta av de andra guldkornen som var på plats. Jag lyckades plocka alla de jag helst ville dansa med i tur och ordning och blev dessutom uppbjuden så det var ju helt perfekt.

Jag och bästaste Magnus

Snabbt blev det paus och jag hann uppdatera läget med min lunchdejt som det var längesen jag träffade nu. Vi måste planera in nåt! Trevligt var det i alla fall att hinna språkas lite och sen var det dags igen. Jag hade ingen bokning på första men ett tips från lunchdejten uppenbarade sig och sen var man igång igen. Zlips spelade med bättre blandning på repertoaren än på länge (eller var det bara för att jag dansade med så bra killar?) så det gav faktiskt mersmak denna gång.

Några danser in på andra blev jag lottlös och passade på att fylla vattenflaskan. Då kände jag att - jag var ju nöjd! Inget toppnamn var odansat och jag hade haft sånt grymt flyt. Jag minns inte när jag hade en kväll med så hög lägstanivå senast. Jag misstänkte också att min nattsömn inte skulle bli vad den borde och då är varje minut mycket värd. Jag åkte hem före halv ett.

Hemma i huset sov alla gott och efter att ha smaskat i mig äppelpaj med vanlijsås som bror bakat på kvällen som nattmat lade även jag huvudet på kudden med förhoppning om lite sömn. Klockan tio över sex vaknade vi av att Tove kom in. Men - Måns då? Jag frågade Daniel om han varit upp nåt på natten men det hade han inte, inte sen tio.

Måns hade alltså sovit hela natten! Äntligen!!! Daniel tog så småningom med sig barnen ner vartefter de vaknade och jag fick sova ut. Det var helt klart värt att åka och dansa trots allt! :-D

Foton: Sofia Macar