Igår var ingen höjdardag. Hade inte lust att sätta igång med nånting. Gick en promenad så låååångsamt. Kände mig lite nere och deppig utan att veta varför. Men nu vet jag varför. Det blir långtråkigt om man inte har nåt att ta i tu med, och blir det långtråkigt så blir det på tok för mycket tid över att tänka på. Och vad tänker man på då? Jo; När sätter det igång? Hur blir det när det sätter igång? Kommer det gå snabbt eller ta lång tid? Hur bråttom kommer vi ha in? Vad händer när vi kommer in? Hur kommer det gå sen? Hur skitont kommer det att göra? Hur ska jag klara av det? Kommer vi få en bra barnmorska? Kommer barnet att va friskt? Kommer jag kunna sluta gråta av glädje och lättnad när det är klart? Kommer det gå bra att amma? Kommer....?
Ja, så där håller det på inne i huvudet utan att man behöver tänka på det ett dugg aktivt. Och så kan man läsa, läsa och läsa om allt det där, vad som kommer hända, smärtlindring och så vidare. Men jag är trött på att läsa samma saker om och om igen och vill hellre ha lite ACTION!! Även fast det är läskigt som sjutton så vill man ju prova själv nu.
Det var inte meningen att jag skulle bli rastlös än ju....tänk om det tar två veckor till. Ve och fasa. Måste kanske sätta igång med nåt stort projekt som håller mig sysselsatt. Kanske nåt rum behöver målas om? Kanske sy ett lapptäcke till dubbelsängen? Kanske sortera alla CD-skivorna i bokstavsordning? Kanske...åh....jag vet inte....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar