Jag begriper inte varför jag måste vara ledsen hela tiden när jag i grunden ju är glad. Fick ett trist men aningen befarat besked på hemmamejlen igår kväll och jag blev till min förvåning jätteledsen. Gråt, gråt.
Kanske var det droppen som behövdes för att bägaren skulle rinna över. Tidigare på dagen hade jag dessutom blivit utskälld av en kund. Jag kan nu konstatera att jag även blir ledsen om någon säger dumma saker, framförallt när det inte finns fog för det.
Kanske är också känslorna lite extra på ytan inför lördag. Det kanske är så nervositeten visar sig? Jag har nämligen undrat var den håller hus...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar