Annandagen - Blender på Yesterday

Annandagen bara förflöt och plötsligt var det dags att göra sig i ordning för traditionell Annandagsdans. Jag och bror gjorde sällskap dit och var så pass i tid att vi slapp stå i kö. Skönt! Yesterday var sedvanligt iskallt men blev ganska snart en lika sedvanligt ångande bastu.

Annandagsdansen är lite speciell på det viset att man inte vet vilka som kommer. Stockholms norrlänningar har åkt "hem" över jul. Andra är på besök eller på genomresa. Till detta finns det några som aldrig är ute annars. Bara på annandagen.

På förhand alltså lite otippat men jag visste att mina käraste partners med all säkerhet skulle utebli. Under första dansen hann jag dock anteckna två killar som lika väl hör hemma på toppen. Riktigt kul! Men innan jag hann börja leta efter dem så blev jag uppbjuden av en väldigt ung kille. Han bjöd på prima fox och ett sådant danssjälvförtroende i den åldern är nog få förunnat. Det började gnaga i min hjärna tills jag kom på vem han var; Ett stycke ung svåger till en långväga toppfavvo. Jahaja, där ser man! Schysst att M skickade en ersättare kan jag tycka. ;-)

Till nästa dans bjöd jag upp en för mig ny buggkille som jag sett under första dansen och det var också riktigt kul även fast det var åhej ut i tåspetsarna. Även denna gång började jag fundera varför jag kände igen honom och jag kom på vem han var innan vi dansat klart. Ytterligare en ny kille hann jag med innan paus plus de två killarna på min lista. En bra start kan man lugnt säga. Sen blev det paus med en kö som var segare än segast.

Jag och bästaste Johan fastnade på bild

I paus hann jag byta några ord angående Månssoveriet med en vän och när vårt samtal abrupt avbröts av att dansen började igen sköljde ledsamheten över mig. Buhu, där satt jag plötsligt och fick kämpa för att hålla tårarna borta. Som tur var dök en gammal kollega upp och pratade bort min ledsamhet under åtta låtar och sen hade jag repat kraft att ge mig ut i leken igen.

Jag tog sats ut på golvet för att eventuellt hitta någon att bjuda upp och då blev jag uppbjuden av två killar på en gång. Hur ofta händer det!? Kvällens fjärde(!) nya kille fick sig en svängom och det var helt klart en glad överraskning. Jag fick prova dansa både utan och med gnuss och fick sen välja vad jag föredrog. Dansen utan gav ovanligt mycket mersmak och med var betydligt sämre då fotarbetet blev lidande till förmån för axelrull. Jag föredrog alltså utan och förklarade med lite finare ord varför. Att balansen blev så bra och att, ja han dansade så bra helt enkelt. Tyvärr blev han nästan störd av det och började försvara sin gnussdans istället. Jaha??

Kvällen flöt på och snart var det dags för sista. Jag tänkte att om jag ser den unga killen igen skulle jag passa på att bjuda tillbaka och tänka sig att så blev det. Han verkade inte avskräckt att dansa med tant så vi testade lite bugg denna gång. If you think you got trouble, en av de allra bästa bugglåtarna! Nu fanns det plats att dansa loss så det var ju så klart hur kul som helst. Ett par sista lugna blev det också innan kvällen var till ända. Jag passade självklart på att skicka med lite hälsningar upp till M.

Både bror och jag hade en riktigt bra kväll och vi åkte hem nöjda på sliriga vägar. Det är ju skönt med en sån här tidig dans ibland för det är ju inte mitt i natten när man kommer hem. Det blev varsin smaskig laxsalladsmacka och lite skitsnack innan det var dags att sova. Det kändes som att det var länge sen jag dansade senast och det var väldigt kul att vara ute igen. Nu är det hög tid att skriva in vårens danser i kalendern! Jag vill dansa mer NU!