I går var den stora danskrocken. Shake i Fyris park och Zlips i Hallunda. Nu skulle jag ju inte behöva välja för danskvällen och därmed dilemmat var Daniels. Han ha dock dragits med min tidigare sjuka under veckan och igår blev han riktigt dålig samtidigt som Tove visade började visa magsjuketendenser.
Jag fick således åka och dansa om jag så ville och orkade. Men kraften var inte där den skulle. Det kändes så långt bort och tillika jobbigt. Fortfarande klart utpumpad sedan onsdagen och en familj med sviktande hälsa. Sån där man hela tiden känner efter själv också. Jag blev, om än lite surmulen, hemma. Det blev en soffkväll med älsklingen och tidigt sova istället.
Och det var ju tur det.
Klockan två på natten bröt Toves magsjuka ut på riktigt och jag hjälpte henne första timmarna innan Daniel fick ta över. Stackars lilla tappra unge. Idag har förhoppningen väckts att det gått över. Hoppas!!
Jag missade kanske en, nej två, kanonkvällar. Säkert äntligen bra dansare på plats och allt och det var ju på tiden. Men vad gjorde det att ni var där när jag var hemma? Snopet va!? ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar