Nu ska jag slå rekord i metaforer så håll i er!
Att söka nytt jobb är som att leta ny bostad. Det är precis likadant att söka jobb som det är när man tittar på en ny lägenhet eller ett nytt hus - man börjar utvärdera och fantisera redan när man läser annonsen. Man ser till läget (långt eller nära hem), på planlösningen (organisationen), grundförutsättningar i prospektet (på hemsidan) och möjligheter till tillbyggnad (kompetensutveckling). Sedan pratar man kanske med en mäklare (rekryterare) och blir än mer intresserad. Den här bostaden (jobbet) kommer passa just mig!
Sedan är det dags för visning (intervju). Där får man försöka ta reda på så mycket man kan den stund man har på sig och ta reda på sanningshalten i det som stod i annonsen. Hur var det egentligen med det ljusa och rymliga vardagsrummet (familjär stämning med högt i tak) och den fantastiska utsikten (karriärmöjligheterna)? Man måste också efter bästa förmåga kontrollera eventuella sprickor i badrumskaklet (investeras pengarna i företaget) och att grunden är fuktskyddad (är det konjunkturkänsligt)?
Direkt efter visningen (intervjun) börjar man möblera. Ganska snabbt kan man se sig själv sitta i vardagsrummet (på sitt nya kontor) i nya soffan och se på TV (vid skrivbordet framför nya datorn) med en latte i handen (med samma latte). Man ser familjen (kollegorna) röra sig i övriga rum (lokaler). Man funderar på hur det kommer vara att sitta i köket (gemensamma pentryt) och äta hemlagad middag alt pizza (matlåda alt hämtmat beroende på hur folk gör).
Här någonstans börjar man inse att man kanske inte ska börja hoppas för mycket. Man har ju bara varit på visning (intervju) och det var flera som var intresserade (kallade). När man redan har möblerat färdigt och föreställt sig sittandes på verandan i solnedgången (affärsresan till Milano) så blir man ju än mer besviken om det inte blir någon affär (nån annan jäkel tar ens jobb!!)
Kanske blir det ytterligare en intervju (visning) där man kan konstatera exakt samma saker som förra gången. Eller så ringer mäklaren (rekryteraren) och säger att det är dags för budgivning (löneförhandling)! Otroligt spännande, det är nu det kan bära eller brista och vad sjutton ska man säga som utgångsbud (löneanspråk)? Sen är det ganska snart klart. Antingen fick man en ny bostad (ett nytt välbetalt jobb) eller så blev man missnöjd och får börja om med en ny spännande annons.
2 kommentarer:
Håller tummarna för att budgivningen landar dig det objekt sim känns allra bäst;-) KRAM
Tack tjejen! Kram
Skicka en kommentar