Phu! De senaste dygnen har verkligen tagit på krafterna. Natten till onsdag sov jag nästan ingenting och det gjorde saken ännu sämre. Hjärnan vägrade koppla ned det den höll på med och grundade för en extremt trött dag då jag behövde den som minst. Och jag behöver verkligen min skönhetssömn. Daniel vet, tro mig.
Jag tog mig i alla fall igenom dagen på ett rättvisande sätt när det behövdes och jag landade i sängen klockan åtta på Daniels order. Somnade före halv nio. Det var nog tur det för idag var också en viktig dag. Nu är jag dock klar med mina åtaganden utom på jobbet som ska slutföras inför i morgon då jag tar helg. Jag har också passat på att lunchdejta lite medan jag ändå var i närheten och det är alltid lika trevligt och välbehövligt på något sätt. Förhoppningsvis kan det bli mer av den varan framöver.
Nu när de kritiska dagarna har passerat ska jag försöka ta mig tid att pusta ut. Hela tillvaron är just nu otroligt påfrestande med allt som ska tänkas, utvärderas och kännas. Jag kan inte göra så mycket mer just nu utom att se tiden an. Jag inser att jag fortfarande är lite för ledsen för att riktigt börja se framåt än men det kanske är en styrka i sig att inse det. Sorg tar tid.
Några timmar till helg. Grymt skönt! Året kan ju faktiskt inte börja sämre än sist så jag är glad att nyåret snart får en ny chans! ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar