Idag dricker jag kaffe, äter äpple, tar en kaka och dricker mer kaffe. Det är den sista dagen som jag helt enkelt sitter av. Det är liksom ingen idé att engagera sig i något som helst då jag inte kommer kunna följa upp det. Det som ska lämnas över känns redan överlämnat.
Jag ägnar mig åt att sudda ut de sista spåren. Mejlen och datorn är redan rensade. Rummet tömt sånär som på mina grymma högtalare och min kaffekopp som blir det sista jag packar ihop. Jag har skrivit en lapp med mina lösenord och lagt framför tangentbordet och lirkat av nyckeln från nyckelknippan och lagt den bredvid. Mitt mobilnummer är återigen överskrivet på mig efter sista anställningsdag.
Första hejdåkramen är utdelad. Det kommer inte bli så många eftersom det inte är så många som jobbar här på plats. Det är inte så många som jag vill kramas med heller för den delen, men de finns. När allt dras till sin spets blir det tydligt vilka som egentligen betyder nåt. Otäckt tydligt.
1 kommentar:
Nej fy för katten va sorgligt.
Sådana här oönskade och oplanerade avslut är svåra att acceptera.
Hoppas att du som kompensation får en riktigt bra helg istället.
Skicka en kommentar