När vi ändå var i Borlänge passade vi på att besöka Tyllsnäs Udde som var ett riktigt fint ställe, en äkta logdans kan man säga. Vädret var också med oss så alla extra kläder jag packat ner behövdes inte användas. Och så är det ju stor skillnad med en loge med fyra väggar jämfört med t ex Hågelby som bara har tak. Scotts stod för musiken och det gillar ju jag, dock är ljudet alltid svårt att få till i en så avlång lokal.
Jag var ju lite grinig redan efter Hågelby angående det här med uppbjudningarna och det blev inte bättre av denna dans kan jag säga. Jag är tydligen inne i en sån period nu - igen. Tyllsnäs var ett nytt ställe för mig och då kanske man ännu mindre kan räkna med att bli uppbjuden. MEN...när jag stod och tittade på dansen efter att Daniel och jag dansat första två seten så hejade jag på flera bekanta killar som virvlade förbi. Killar som jag åtminstone tror mig veta gärna dansar med mig. Och man skulle ju kunna tro att åtminstone någon av dessa skulle försöka traska iväg åt mitt håll när dansen tog slut. Men icke.
Är killarna verkligen så bortskämda med att alltid bli uppbjudna så att de inte bryr sig? Nu lyckades jag dansa med några av dessa ändå under kvällen men jag bjöd såklart upp alla alldeles själv. Suck. Och det är verkligen ingen ursäkt att säga att det är svårt att hinna av golvet etc. När jag är på golvet och dansar hinner jag ändå ofta få tag på den jag vill (om jag spanat in nån speciell) till nästa dans trots att jag inte kan styra var på golvet jag hamnar. Suck suck suck.
Det som var mest positivt med denna dans var att det var kul att dansa tillsammans igen och de första svängarna var det hyfsat med plats på golvet så det gick att röja loss och det gick riktigt bra. Dock måste jag se till att ha andra skor till dessa hala sommargolv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar