torsdag 24 juli 2014

Zlips i hettan i Baggböle loge

En liten dansrapport från norr. Igår var det nog rekordvarmt här. Över trettio grader i skuggan. Pust! Men har man bestämt att man ska dansa så har man. Jag, Daniel och Emma åkte mot Baggböle loge och när vi kom fram vid åttatiden på kvällen var det fortfarande tjugosju grader. Ute. Inne stod hettan still och svetten rann. Men det hindrade förstås inte de glada dansare som tagit sig på plats.

Jag hade inga direkta förväntningar på kvällen utom förstås att jag och Daniel skulle få chans att dansa lite tillsammans. Men det visade sig bli en väldigt bra kväll! Det första jag ser är en av mina gamla toppfavoriter som dammat av sig och tagit sig ut efter två år när han nu var "hemikring" på semestern. Ojoj så trevligt att dansa igen. Jag kände mig som en turgumma som råkade vara där just då. :-)

Det blev några danser med honom under kvällen och sen är det ju så trevligt med det här "damernas och herrarnas"-systemet när det väl fungerar. För man blir liksom uppbjuden! Det kanske inte är så att skyltarna följs jättenoga, men killarna här är helt tydligt mer vana att buda upp och tar sin del av ansvaret vilket gör så stor skillnad.

En annan faktor som förtrevligar danskvällarna är tvålåtarssystemet. Det gör att det spelar mindre roll vem man "råkar ut för" om jag ska uttrycka mig krasst. Det är bara två låtar sen säger man tack och hej och letar reda på någon annan. Visst kan det vara irriterande när den där s-k-i-t-bra killen man råkat få tag på går efter två låtar. Men när man känner till varann lite mer kan man ju bara fråga om en dans till. Skillnaden mot hemma är att här frågar man.

Om jag inte bjöd upp själv blev jag alltså uppbjuden hela kvällen. Det var danser av skiftande kvalitet såklart men det finns ändå en handfull duktiga grabbar/snubbar/män här som verkar passa på att dansa med mig när jag dyker upp vilket jag ju såklart uppskattar mycket!

Andra riktiga höjdpunkten förutom toppfavorit S var en liten revansch från Öland. Jag bjöd liksom upp honom där och då skulle han vila. Ja, det skulle han säkert för han stod kvar när jag lite senare dansade förbi. Men det känns ändå aldrig bra när nån vill "vila" typ tjugo minuter in på kvällen. Men nu tänkte jag att jag skulle ge honom en ny chans.

Och jag visste ju att det var värt det. Gamla A-dansare är ju sällsynta på socialgolvet men ojoj så roliga att dansa med. Ty de KAN ju liksom dansa bugg. På riktigt. Och jag i min tur kan följa dem och de brukar de upptäcka efter en halv låt och då blir det åka av. Ha ha vad kul det är!

Men *poff* så sa han tack och hej efter två låtar. För det gör man ju här. Men några fox blev det också lite senare. Jag är ju inte den som ger mig och man vill ju gärna liksom smaka hela kakan. ;-) Det blir till att hoppas på mer dans framtiden, när man någon gång är på samma plats.

Zlips gjorde en riktigt bra spelning. Mycket bättre än på Skansan och de verkar ha roligt på scenen. Vi höll ut till sista dansen och sen begav vi oss hemåt. Väl hemma var det svalt. "Bara" tjugoen grad vid ett på natten. Svensk sommar när den är som mest tropisk.

Kvällen släckte inte danssuget. Snarare gav det nytt bränsle. Det är Umbrella på Gräsmyr i morgon. Det lockar just nu väldigt mycket. Kanske inte om du frågar mina vader och fötter men annars. Hm...

Inga kommentarer: