lördag 19 juli 2014

Hågelby med familjerna och en ond fot (Perikles)

Efter ytterligare ett par dagar med projektet tog vi ledigt på torsdagen. Nja, ledigt och ledigt. Vi skulle i alla fall "bara" köra till återvinningscentralen och tömma det fulla släpet. Vi skyndade i väg i förhoppning att vara lite effektiva, men vad händer.

Jo, det första vi ska göra är att tömma ur trädgårdsavfall. Jag hinner inte mer än ta en famn full för att slänga förrän jag trampar på en hagtornskvist. Hagtorn har som bekant fruktade taggar. En av dessa går rakt igenom min sko, för dagen olämpligt nog en arbetssko i mjukplast, Foppas toffel. Sen fortsätter taggen rakt in i min fot, mellan främre trampdynorna. AAAAAJJJ!

Ojoj vad det blödde! Och just precis då verkade bilen vara tömd på allt vad servetter heter så Daniel fick rafsa fram förbandsväskan och leta nåt mjukt där. Under tiden fick jag stoppa blödningen med ett kopieringspapper. Inte helt ultimat, men det lyckades i alla fall.

Sen satt jag i bilen och snyftade och tyckte oerhört synd om mig själv. Jag som varit så duktig så länge och bara för att jag inte orkade byta skor så kunde jag nu inte gå! Hulk hulk. Efter en stund så hade jag virat en trasa runt foten och hjälpte i alla fall till haltande att tömma resten av släpet.

Väl hemma igen kunde jag tvätta och lägga om mitt sår. Men vår tänkta danskväll var i fara. Men eftersom dansen inte var det primära denna gång struntade jag i att jag var halt. Det viktiga var sällskapet och att barnen skulle få komma iväg. Vi fortsatte dagen som planerat. Och det var ju tur.

Vi packade in oss och barnen och picknick i bilen och körde mot Hågelbyparken. Vid femtiden sammanstrålade vi med E&M&O för mat och lek. Barnen lekte i parken och när övriga familjer drog sig hemåt fick barnen köra med sparkcyklarna i trafikleken. Jättekul så klart! Vädret var så fint att skuggan var skönast ända fram till dansen började. Då flyttade vi oss till dansbacken. Det var ganska glest med folk vilket passade oss perfekt.

Det blev en väldigt mysig danskväll. Barnen tycker det är stenkul och vill helst vara på dansbanan hela tiden. Helst med mig eller Daniel förstås. Men denna gång roade de sig även själva vissa stunder. Jag hade plåstrat på min fot så att det inte skulle bli så mycket tryck på taggstället och efter ett tag testade jag en dans med Daniel. Det gick över förväntan och jag var duktig att snurra på hälen istället. När vi dansade våra snabba låtar såg vi barnen dansa "bugg" med varandra i hörnet på dansbanan. Så kul!

Vi föräldrar försökte avlösa varandra för att alla skulle få dansa lite. Under tiden fick barnen underhållas och avledas. En och annan dans blev det i alla fall med varandra och när vi fikat och kvällen började närma sig sitt slut blev det även en enda dans utom sällskapet som sista dans. När Daniel dansade sin sista gick jag med barnen och bytte till pyjamas. De var så nöjda och hade haft så roligt. I bilen somnade de snart gott under en filt. En riktigt lyckad kväll!

Två små pyjamasbarn sitter och ser på pappas sista dans insvepta i en filt :-)

Inga kommentarer: