fredag 8 juni 2012

Casanovas i Hågelby

Andra torsdagen på rad begav jag mig till Sveriges vackraste dansbana. Även denna gång åkte jag själv men hade kvalitativt sällskap på plats i form av L - än en gång! Måtte det bli en vana :-) Att ha förare i vännineform är verkligen mycket värt och det blev ju väldigt tydligt denna kväll då även P så småningom dök upp.

Risken är väl att man blir så bekväm att man inte kommer orka bjuda upp och upptäcka nya när man har det så bra och bekvämt på nåt sätt. Men inget hindrar ju att nya bjuder upp mig heller i och för sig.

Kvällen började finfint trots halkan som var i början. Tryggt och säkert kan man sammanfatta det som. Efter ett tag började det droppa in mer folk och några dök upp som man också gärna ville hinna med. Favoriter fångades in en efter en och däremellan blev det lite tjejfox istället för att stå och bli kall. Helt perfekt med andra ord.

L har då inte varit ute på ett tag och känner inte igen folk. Jag försöker putta iväg henne rakt på bra killar och det blir för det mesta väldigt lyckat. När hon väl står där bjuder hon upp och hon är duktig så killarna verkar också nöjda. Men sen frågar hon mej om en äldre kille som hon hade bjudit upp på eget bevåg för att det såg bra ut när han dansade (det är ju oftast den anledningen man har när man bjuder upp) men hon fick nobben!

Jag ska inte skriva ut några namn här, men gärna nära nog för jag blev så himla irriterad!! Nu snackar vi alltså om en väldigt ofta socialdansande snubbe som är typ tjugo år äldre än L och hänger på klubben som börjar på B. SKÄMMES tamejfan! (Som tur är kunde jag ju berätta att hon åtminstone inte missade någonting och att det på alla sätt var hans misstag - på riktigt! Vi tjejer pratar som bekant med varann...)

I pausen fikade vi på filt, jag P och L. Jag visste väl att de där två skulle gilla varann! Jag tror inte det blev tyst en enda sekund, hahaha. Trevligt var det men plötsligt var P paus-uppbjuden och då dansade vi också. Lika bra ju. Och snart var det igång igen.

Kvällen kändes först kort och sen lång. Eller i alla fall började jag vara stressad innan jag upptäckte att klockan bara var tio. Man vill ju inte gärna missa nåt. Fast just missar var det gott om, det erfor både L och jag som var tvåa flera gånger. Aaasch, så nära! Men har man tur får man ändå chansen till slut. När L fick sin så fick jag min och så blev nån annan utan! ;-)

Casanovas spelade återigen sådär. Toppar och dalar. Jag tycker alltid att det är synd då de ju är så himla duktiga musiker. Varför inte bara spela bra dansmusik? Det var ju till exempel ett par snabba låtar under kvällen som var så grymt skönt sväng i att fötterna bara trummade på. Varför inte ha några fler såna? Eller några fler lugna lugna och inte så många som börjar lugnt och sen slutar i nån slags banka-och-slå-spelglädje?

Ah, vad det är skönt att gnälla. Hahaha. Jag fick i alla fall njuta av både några riktigt myyysiga fox och några härligt svängiga bugg under kvällen vid sidan av alla tjejfoxar som på nåt sätt alltid är lika glada och härliga. Plötsligt var det sista dansen. Fast det förstod L och jag först när den var slut. Då insåg vi att vi fick varann till sist och det var ju tur. Men P och jag hade ju bara hunnit ta en enda dans (alla favoriter vill man ju gärna dubblera) så extranumret blev vårt. Som en perfekt avslutning.

Sen var det slut och jag var på ett så himlans bra humör! Och himla hungrig dessutom. Det var bara att gasa hemåt. Vägen är inte lika lång med goda minnen och glada miner i bagaget och snart var jag på promenad ner genom området till vårt hus. Plötsligt var luften var verkligen tung av blomdoft. Som om man stoppat in en kaprifol i näsan ungefär. Sommar! :-)

Två mackor, dusch och sen sängen. Halv ett. Äsch, skit i dee! Det är ju bara en slö fredag innan helgen.

4 kommentarer:

Linda sa...

Sån himla tur för mig att jag har dig Frida! Du är en pärla!!! Kram

Frida sa...

Tack härligaste tjejen! Det är så kul att du hittat ut igen så vi får chans att umgås lite. Få briljerar i social kompentens på samma sätt som du! :-) KRAAAM

Puman sa...

Stort tack till finaste sällskapet både på och vid sidan av dansgolvet! :-) dansade på små moln hela vägen hem, jag fick verkligen en toppenkväll! Hoppas på favorit i repris snart igen. Tur att det är torsdag en gång i veckan i alla fall:-)

KRAM

Frida sa...

Tack själv tjejen! Ja, och tänk, det är ju bara ett par dar till en ny torsdag! Tiden springer verkligen iväg!

Ses snart för nya stordåd! KRAM