I tisdags var jag husliga frun. Jag stod i köket nästan hela dagen bakandes två satser matbröd samt chokladkaka plus att jag lagade middag. Däremellan hann jag väl städa köket en tre gånger och på kvällen fick jag belöningen med godgod soppa (nyårssoppan) och nybakt bröd.
Pappa kom på eftermiddagen och somnade ganska snart på soffan enligt gammal fin tradition. Märkligt både att han kan sova trots att Tove inte direkt är tystlåten och att hon låter honom vara ifred där han ligger. Jag sa åt henne att gå och väcka honom när maten var klar och då visste hon inte riktigt hur hon skulle göra utan stod bredvid och tittade och tvekade. Jag viskade att hon kunde klappa honom på armen, men då vaknade han av sig självt.
Jag minns faktiskt alla gånger jag själv har väckt pappa under middagsluren på kökssoffan och han vaknat med ett högljutt ryck "Oöhhähhhahha!" så jag kan förstå att hon tycker det verkar lite läskigt att störa. ;-D På kvällen kom även morbror över en stund och sen blev det ChL-fotboll. Det var den dagen. Svisch.
I går var det ju födelsedag. Jag hade sovit så fruktat dåligt på natten. Lyssnat på både Tove och morfar som lät i omgångar vägg i vägg, vaknat när jag måste vända mig, etc etc. Förmiddagen gick lite i ett töcken och när Tove sen inte ville sova blev jag ledsen av ren utmattning. Tove kröp upp till mig och sa "mamma ledsen" och satt och höll om och klappade på mig med sin lilla hand. Vilken empatisk unge och vilken patetisk mamma tänkte jag och fick dåligt samvete för att hon skulle behöva trösta mig så liten hon är.
Så småningom somnade hon i alla fall och jag kunde både äta lunch och vila en stund innan jag gick upp och förberedde kvällen. Hon sov i två och en halv timme så jag fick gott om tid att ta det lugnt även fast jag inte sov. På kvällen fick vi ju gäster och när de åkt åt olika håll blev det mer fotboll innan man fick sova igen. I natt sov jag betydligt bättre, hörde inte Tove nåt heller, och lyckades somna om till halv tio när familjen åkt! Så skönt! Man blir nästan en helt ny människa med lite ordentlig sömn bakom sig.
Filuren höll sig lugn igår som planerat och nu är alltså det tillfälliga avbrottet över och jag kan välkomna lite kroppskänningar igen. Fast det behöver inte kännas så mycket...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar