Jag skulle ju inte dansa den här veckan för Daniel skulle äntligen ta sig ut. Jo så var det. Jag tror det när jag ser det sa jag. Och surprise surprise, de blev jag som åkte. Dessutom fick jag med mig bror och då kom jag på den briljanta iden att han kunde köra in. "Jag vill ju dricka öl" sa han, "jag vill ju dricka vin sa jag" (mest för att retas med tanke på att han hade grundat en del inför Yesterday förra fredan) men så kände jag att guuuud va gott med vin! Jag dricker inte vin så ofta alls nu förtiden. Så det blev till att laga mat och korka upp en flaska och sen var jag jätteglad när jag blev hämtad. :)
Jag gillar ju inte egentligen att dricka före dans. (Ok, nu låter det som att jag hällde i mig hela falskan, men det är bara det att jag inte tål nåt efter ett par års nykterhet.) Jag känner direkt att jag dansar med oskärpa, lite ludd i kanten så. De flesta killar märker det säkert inte ens men det räcker med att jag känner att jag inte är riktigt på bettet. Men denna kväll gjorde det inte så mycket. Det var så många finlandsbåtsresenärer som hade tagit sig dit och jag var ju redan på kryssningshumör så jag smälte in i mängden tror jag ;). Ganska skönt ibland att skratta åt eländet istället för att bli irriterad. Skärpan återkom ju under kvällen så jag kunde göra mitt bästa.
Kvällen blev tyvärr en ganska medioker kväll. Väldigt mycket Mälarsalen kan man säga. Trångt och stökigt och väldigt många bra tjejer på väldigt få bra killar. Jag betade av min önskelista ganska snabbt och dansade sen med några kursare (vilket visserligen är en själförtroendeboost eftersom de alltid säger så snälla saker, men det ger inte så mycket, utom kanske blåmärken).
Men det fanns ljusglimtar i mörkret. Jag visste bara om en favorit som skulle dit och han bjöd upp mig sin vana trogen (se förra inlägget...). Och det just när jag träffade ett par andra tjejer och vi frågade oss var i hela h-e alla killar höll hus!? Han drog tyvärr hem sen innan första paus, då var visst hans lista avprickad... Det var enda uppbjudningen på kvällen, statistiken håller alltså.
Jag hade inte vågat hoppats på att någon (mer) toppfavorit skulle ta sig dit men jag fick bli riktigt glad och kvällen var därmed räddad. Började med några danser tidigt i trängseln och andra foxen var helt fantastisk! Så det fick bli några danser till i slutet när det fanns plats och jag måste säga att det var klockren planering från min sida vad gäller låtarna. ;) (Jag är faktiskt lite allvarlig. Det gäller ju att bjuda upp när det just har varit halvtrista låtar...för då kommer med stor sannolikhet några bra...) Sjuk tur med låtarna kan man också kalla det. "Sweet little Lisa" och "Can you feel it" sååååå kul att få röja loss på riktigt igen! Och sen "We could be heroes" och...ja...vad sjutton var det mer för lugn låt? Jag var tydligen lite för borta för att minnas den (hört talas om foxblackout?)...men den tog slut på tok för fort i alla fall...så mysigt!
Sammanfattningsvis, kunde ha blivit en skitkväll trots att jag var himla danssugen. Blender spelade ganska många halvtemposchlagers och sånt som jag inte tänder till på. Fick akut blodsockerfall på slutet när cafeet stängt, inte så bra. En mandarin och lite godis fick hjälpa tillfälligt. Några gulddanser räddade kvällen. Så var det med det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar