På Skansen

Någon gång under semestern skulle vi hinna med Skansen och vad kan passa bättre än en halvsolig måndag i juli? Senast vi var på Skansen, det vill säga förra året, hade vi fortfarande en vagn med. Nu har vi inte använt vagn på väääldigt länge så det kändes ändå inte aktuellt även om vi undrade lite hur Måns skulle orka. Vi packade ryggsäcken med lunch och parkerade så småningom på andra sidan Djurgårdsbron och promenerade till Hazeliusporten där vi tog Bergbanan upp för första gången. Spännande tyckte barnen. :-)

Vart är vi på väg måntro?

Att gå på Skansen med Tove är som ett orienteringslopp där man springer från djur till djur och kryssar kontrollerna på sin karta; vargen - check!, lodjur - check!, björnarna - check!, älgen (åh vilken söt kalv!) - check! Att stå kvar och titta en stund eller få veta lite mer om djuren är totalt onödigt och ointressant. De enda nordiska djuren som kan vara värda en längre stunds tittning är sälarna. De simmar ju omkring och man vet aldrig riktigt när de dyker upp.

Den här gången hade vi dock bespetsat oss på Skansenakvariet som barnen aldrig besökt och för oss var det också länge sen. Tove följde ungefär samma mönster här; apor - check!, stor äcklig orm - check! grodor - check!, jättestora krokodiler - check!... Men Måns var mer intresserad och särskilt fascinerad blev han av det stora akvariet med hajarna och rockorna. Där ville han stå jättelänge och titta och även gå tillbaka en liten stund innan det var dags att lämna akvariet. 

Morgontrötta lemurer

När vi var klara med akvariet, som var väldigt fint (även fast spindlarna på slutet var lite väl stora kan jag tycka), hämtade vi vår matsäcksväska som fått ligga till sig i ett skåp. Sen begav vi oss mot de Nordiska djuren. Vi spanade in nyttodjuren och Tove dreglade över ponnyerna som man kunde få rida på (en annan gång) innan det var dags för lunch. Vi slog oss ner i grönskan och packade upp resterna från gårdagens middag. Lyxig pastasallad med grillade kyclingspett. Det var så otroligt gott och alla blev snabbt nöjda och med ny energi.

Slöa sälar

Sen kollade vi klart de andra djuren medan vi planerade hur vi skulle lägga upp slutet på besöket. Tove tyckte att karusell var viktigt att hinna med. Måns började bli ordentligt trött och gick med hängande armar och huvud men utan att klaga det minsta. För att få fart på honom igen beslöt vi att de skulle få åka de charmiga gamla bilarna som liksom åker i en trädgård. Det föll i god jord och snart var de iväg i en gul bil från mitten av förra seklet. 

Brum brum

Jämför med kaffekoppen...

Sen var det dags för obligatorisk jättemjukglass innan fler karuseller stod på schemat. Glassen gjorde att Måns fick tillbaka energin och sedan var det full rulle vid karusellerna tills det var dags för hemgång. Vi gick ut genom huvudentrén och båda barnen orkade sedan gå hela vägen tillbaka till bilen utan att gnälla. Så otroligt duktiga! Båda sov förstås som stockar så fort vi startat bilen och det kan man ju förstå efter att ha gått och upplevt i totalt sex timmar. :-)

Flyga flyggplan varförstås jättekul...

...liksom att rida på de över hundra år gamla fina hästarna!