Tove har ritat av sig själv med alla detaljer rätt framför partytältet. |
Jag: Men Tove vill inte du också ha en vattenpistol som Måns?
Tove (tittar helt oförstående på mig..): Men den här glittrar...!?
Jag: Ja, men om du också har en vattenpistol kan ni ju spruta på varandra..
Tove (med största självklarhet): Vi kan ju turas om med Måns pistol.
Tove (tittar helt oförstående på mig..): Men den här glittrar...!?
Jag: Ja, men om du också har en vattenpistol kan ni ju spruta på varandra..
Tove (med största självklarhet): Vi kan ju turas om med Måns pistol.
Ölandslivet detta år både liknade och var olik tidigare år. Nytt för i år var att vi bodde i en ny stuga. Stugan ligger uppe i hörnet snett framför där E&M bor vilket var största skälet till att vi bytte. Att sedan stugan råkar ha egen toalett och dusch var en mycket lyxig bonus. Men den stora skillnaden för trivseln var att vi inte behövde anpassa vår tillvaro på ett negativt sätt eller ens störa oss. Plus att vi kunde sova utan öronproppar! Det var en ny och positiv upplevelse för oss från rad 40...
Natten mellan lördag och söndag slog vädret om till iskallt lågtryck. Jag minns hela söndagen som att alla på campingen inklusive jag själv frös oavsett hur mycket kläder jag hade på mig. Det blev en ganska lugn dag. Vi letade reda på barnens kompis Hanna som gärna kom och lekte. De ses bara denna vecka varje år men trivs så bra ihop. :-)
Måndagen blev en finare dag. Då var det bland annat dags att testa Oskars pool och andra attraktioner. Oskar kravlar mest i och ur poolen men alla verkar trivas och ha roligt hur som helst. Vi testade också att bada nere i "havet", brrr kallt!
Tove visade en ny modig sida under veckan. De unga vuxna som bodde bakom oss spelade plötsligt Twister och Tove ville tydligen vara med. Helt plötsligt satt hon och snurrade på snurran och var lekledare åt de stora. "Vänster fot - rööd!" Hon hade frågat om hon fick vara med alldeles själv och hade även fått twista själv. Senare i veckan var hon också med och spelade kubb. De var så snälla och tog bra hand om både henne och Måns.
Redan på måndagen blev det dags för det årliga besöket på Lammet och Grisen. Gott och trevligt! Barnen hade en väldigt trevlig kväll då de efter maten trivdes väldigt bra i lekrummet och vi andra kunde softa ner maten i lugn och ro uppe på terrassen i kvällssolen. :-)
Hela familjen på ett enda kort! :-)
Och likaså familjen mitt emot! :-)
Både Oskar och jag gillade kvällssolen på terrassen
Måns verkar oroa sig över Oskars sätt att hantera hans bilar. |
Tisdagen var en dag med omväxlande väder och Daniel och barnen fördrev tiden i Lekhuset medan jag var trött i stugan, skrev lite blogg, städade och fixade mat. På eftermiddagen bakade jag till det traditionella fikat och bjöd E&M&O på morotskaka och kaffe. På kvällen hade de den turkosa LBRR-middagen inbokad och för att föräldrarna skulle få någon matro fick Oskar komma in till oss en liten stund. Det gjorde att hela familjen plötsligt satt på golvet och lekte och myste.
Onsdagen var en soft dag på campingen. Jag var uppe med barnen på morgonen och sen myste vi med E&M&O till frukost. Vi åkte och stödhandlade lite och fick eftermiddagskaffet hos Hannas medan barnen lekte. Sen packade vi picknickväskan och slog hos ner för Casanovas after beach. Det blev som väntat mycket folk och härlig stämning. Helt annorlunda än på Pex-ståhejet, precis som förra året. Trevligt!
Hur många glada dansare som helst!
Spett med marshmallows och jordgubbar :-)
Fäder med barn drog sig undan lite efter fikat. Vad de gör här vet jag faktiskt inte riktigt...
Torsdag förmiddag var en survädersdag. Daniel tog återigen med barnen till Lekhuset. Jag skulle få kvittera ut min födelsedagsmassage och stannade därför hemma. Nu visade det sig att massören sov och så småningom kom vi överens om att skjuta på det till dagen efter i väntan på bättre väder. Även Oskar fick testa Lekhuset en stund och han tyckte det var jätteroligt! Vi blev bjudna på Ms födelsedagskalas på eftermiddagen och att alltid ha ett tårtfika att se fram emot gör ju absolut ingenting. :-)
En ögonblicksbild från lekhuset
När det började närma sig middagstid blev det ett plötsligt och tydligt väderomslag. Högtryck och därmed basta! Vi såg till att äta middag tillsammans allihop denna kväll och det blev en av veckans allra skönaste stunder. Plötsligt föll allt på plats som det ska känns på Öland. Värmen, vännerna, maten och drycken. Så otroligt skönt! Vi satt och njöt och njöt för nu var ju veckan snart slut.
På den allra sista dagen hade alltså den riktiga Ölandsvärmen kommit. Barnen badade äntligen i poolen och vi försökte göra det mesta av de sista stunderna samtidigt som vi förberedde avresan. För barnen gällde samma sak. En sista lekstund med Hanna, hopp på mattan, bus med Oskar och allt annat som skulle hinnas med. Sparkcyklarna (som var med i år i stället för vagnen) var ett mycket bra sätt att ta sig med barnen runt campingen, även om Måns har ett tag kvar innan han är lika snabb som Tove.
Jag fick också min efterlängtade massage på en bänk i solen. Den var välbehövlig och kändes. Jag inser att måendet sista veckorna inför semestern satt sig ordentligt i kroppen och känner fortfarande idag, två dagar senare, av tummarna runt axlarna. Skönt men ont. En utmärkt present!
På kvällen ville inte Oskar sova när föräldrarna skulle äta. jag erbjöd mig att gå ett varv med vagnen innan dansen. Det hjälpte inte för sovet men de hann i alla fall äta. Sen fick han sitta med uppe en stund och mysa, till och med i Daniels knä. En härlig bild av Ölandveckan som den är för oss tycker jag. Glada vuxna och barn.
Sen var veckan slut och jag började längta tillbaka redan på torsdagskvällen. Det finns säker massor av mer saker jag skulle kunna skriva men det får jag återkomma till när det dyker upp i huvudet. Nu hoppas vi att vi kommer kunna bo i samma stuga nästa år och att vädret är något bättre så det blir mer strandliv. Det kommer barnen vara ännu mer redo för då.
Sen var veckan slut och jag började längta tillbaka redan på torsdagskvällen. Det finns säker massor av mer saker jag skulle kunna skriva men det får jag återkomma till när det dyker upp i huvudet. Nu hoppas vi att vi kommer kunna bo i samma stuga nästa år och att vädret är något bättre så det blir mer strandliv. Det kommer barnen vara ännu mer redo för då.
Vi ses utan minsta tvekan nästa år!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar