Jag hade sedan länge bokat in dansen till Highlights i kalendern. Sen när det närmade sig började jag plötsligt tveka. Insåg att det förutom Malungsveckan var konkurrens från Zlips på Grönan. Efter några kollar insåg jag att inga säkra kort tänkte dansa och jag övervägde Grönan trots allt i en svag sekund.
Men till slut tog jag mig i kragen. Jag visste att jag återigen skulle få sällskap av L och då blir kvällen ändå alltid fin. Vi körde in på parkeringen precis samtidigt när dansen precis börjat och det var som väntat en ganska liten skara som letat sig till parken. Det fyllde på lite vartefter men kom aldrig upp ens till förra veckans publik när det var Barbados.
Men vad gjorde väl det. Plötsligt verkar det som att det är någon slags We Old Nackswingers Reunion. Flera riktiga klippor från förr dök upp. Däribland gamla toppfavoriten T som jag inte dansat med på en sådär tre år. Jag kunde bara hoppas få loss honom till en dans under kvällen då hans familj också var på plats. Kvällen började alltså arta sig till att bli oväntat bra.
Jag fick till min förtjusning börja kvällen med sjukt duktiga M som jag aldrig hann ifatt på Öland. Vi fick börja med två låtar med rejäl fart i och det är ju så roligt att dansa med nån som kan dansa bugg - på riktigt! Föra, följa, samspel, fotarbete och kluriga turer som bara sitter - Yeeeeyyy vad kul det är! Vi har dansat onödigt få gånger under alla dessa år men jag hoppas det kommer bli fler nu. :-)
Sen hade kvällen plötsligt fått fart. När L och jag stod och tittade på första låtarna lade jag märke till en man som jag inte kände igen men som såg ut att dansa bra. Honom sprang jag snart på och bjöd upp. Det visade sig vara en riktig dansman. Finfin kroppsförning i buggen, lugnt och fint och ojoj vilken musikanpassning i fötterna foxen, och ändå i all sin enkelhet. Jag blev så glad och öste komplimanger som han mest verkade bli generad över. Det kändes som en kille som höll all sin talang nästan hemlig.
Sedan finns det meriterade och erkänt duktiga killar som jag ändå inte kan dansa bra med. Jag undrar ibland om de själva tycker att det blir bra dans när de dansar med mig, när jag inte upplever det så. Om jag till exempel får kämpa med min balans i foxen är det ett tecken på att något inte står rätt till och det är omöjligt att njuta av dansen. Bara hårt jobb.
Efter att ett par till kändisar från förr bockats av efter paus passade jag på att byta några ord med T som vaktade barn. Men snart kom mamman och tog över och vi fick faktiskt chans till en dans. Allt var sig likt förutom Ts axelbredd som till synes fördubblats sedan sist. Inte illa! Väldigt trevligt om han började återvända till dansgolvet, åtminstone ibland.
Kvällen började närma sig sitt slut. Jag fick åter chans till en dans med M som jag började kvällen med och vi dansade tills musiken tog slut. Ett mycket bra slut på en alldeles härlig kväll. Duktiga förare på glest dansgolv och värme i luften under hela kvällen kan inte bli annat än grymt.
Därtill Highlights. Vi dansade till dem så sent som i maj och upptäckte att det hänt saker sedan sist. En ny repertoar var på plats och denna hade putsas ytterligare nu. Oj så bra och dansant! De profilerar sig nu bland annat med svenska nittiotalshits! Detta är de helt ensamma om bland modernbanden vilket är extra kul. Lisa Nilsson, Peter LeMarc, Anders Glenmark, Staffan Hellstrand...
Alla jag pratade med var väldigt nöjda. För mig åkte Highlights definitivt upp på topplistan och jag hade gjort helt rätt som valde Hågelbyparken även denna kväll. Förmodligen en av de bästa kvällarna denna sommaren! :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar