Med huset fullt av barnvakter (de kommer sällan ensamma nu förtiden) begav jag mig mot Hågelby och kvällens dans till Jannez. Jannez är alltid en chansning. Inte så mycket för musiken egentligen, de har en del riktigt bra och en del riktigt trista låtar precis som de flesta band, utan för publiken som kommer. Det kommer alltid mycket folk, en blandad publik, men en publik där jag har svårt att hitta dans som höjer bandet.
Men det brukar ju alltid komma ett par kavaljerer till just mig. Eller i alla fall en. Igår var det stora undantaget, undantaget det dubbla sällskapet jag fick fina danser med. Jag hade också förutsatt mig att påbörja ett litet experiment och det var inget fel på idén i sig. Men min uppbjudningsfrekvens visade sig bli under all kritik så resultatet blev väl så där. Men nån gång ska man börja. :-)
Efter första halvan där jag dansade en del så blev det paus och E bjöd på kaka. Smask! Sen började vi prata och så fortsatte vi med det mest hela tiden tills vi var nöjda och åkte hemåt. Det lockade inte direkt att dansa utan jag hade så trevligt där jag satt. Vi insåg att vi hade på tok för lite godsaker med oss för en så lång picknick men det fick ju gå ändå.
Det blev en ovanligt tidig kväll och det var inte heller så dumt. När jag kom hem efter elva var pappsen fortfarande vaken och vi såg slutet på handbollen och satt sen och pratade dans tills det blev sent i alla fall. Så kan det gå. :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar