Jag har varit lite hemlig runt det där men nu när allt är klart kan jag ju förklara lite. Ni kanske minns att bror flyttade till Malung. Låååångt bort! Usch så ledsen jag var ett tag, liksom för barnens skull, att de skulle förlora kontakten med morbror och sådär. Och jag var lite rädd att han skulle bli kvar där långt bort i ingenstans. Men sen när skolan var slut kom han tillbaka.
Ett problem med att fixa nytt jobb var ju att man måste ha nånstans att bo. Och undertiden han funderade på det så bodde han hos oss. Vi har alltså varit tre vuxna hemma under en ganska lång tid, för tiden gick fort, och det gick riktigt bra och hade mest fördelar. Barnvakt, promenadsällskap och snickarhjälp till exempel. Men mest av allt hade jag ju aldrig behövt vara orolig för det där med kontakten med barnen.
Varje dag bror kom hem från jobbet möttes han av en likadan kram som jag och Daniel så nu ser de små morbror som en självklar del av familjen. Och bror har sett barnens alla sidor. Även de där som inte visas när de har barnvakt eller man har gäster. Det är tryggt och roligt för oss allihop.
Och för några veckor sedan blev affären klar och bror har nu efter tretton veckor flyttat vidare in i sitt fina gula hus i skogen, bara en halvtimma bort från oss. Så nu finns han på nära håll igen och det är jag så jätteglad för! Stället har en härlig atmosfär och man trivs direkt. När allt är i ordning som han vill ha det kommer det bli underbart bra och jag ser fram emot många framtida besök där!
Nu kan vi alltså hälsa på i morfars gula hus i skogen eller i morbrors gula hus i skogen. Nånting får mig att tycka att de blir alltmer lika de där två. :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar