Måns är sjuk sin första riktiga dagisvecka. Det är ju ganska typiskt men säkert inte ovanligt alls. Ögoninflammation. I söndags eftermiddag insåg vi att han inte kunde vara på dagis och både jag och Daniel behövde vara på jobbet (Daniels första arbetsdag på nio månader och jag hade möte på förmiddagen). Morfar var hos oss och åt middag och jag kom på att Måns helt enkelt kunde få följa med morfar hem och vara där på måndagen. Han var ju inte sjuk mer än att ögonen rann.
Så blev det. Vi packade ihop en övernattningsväska till Måns och han fick åka hem till morfar och sova. Jag var lite orolig för hur Tove skulle reagera då Måns aldrig förut åkt bort utan henne. Men hon frågade bara en extra gång varför Måns skulle till morfar och nöjde sig med svaret att han var sjuk och inte fick gå på dagis. Måns själv verkade ganska nöjd då jag satte honom i morfars bil och han fick sin snutte att gosa med under resan. Han sov gott förstås. Väl hemma hos morfar blev det väl en liten lekstund och sedan välling medan sängen gjordes i ordning. Han hade sedan somnat utan ett pip.
I måndags morse undrade Tove när Måns skulle komma hem. Det var nog lite ovant att äta morgonvällingen själv utan någon lillebror att ligga och sparka på i soffan. Måns och morfar var inne och lekte hela måndagen och verkade lika nöjda båda två att få ha umgåtts med bara varandra på dagen. De kom tillbaka till oss lagom till middag och Måns hade gått stolt från bilen med sin lilla ryggsäck på ryggen. Tove sprang till dörren och skrek "Mååååååns!" och gav lillebror en attackkram.
Under kvällen märkte vi tyvärr att ögonen inte var bättre och jag skulle vara hemma med Måns på tisdagen. Men jag hade lite jag ville fixa på jobbet först så Måns fick assistera mig ett par timmar. Det gick ganska bra. Han är bra på att fika men han tyckte lagret var läskigt, där ville han INTE vara! Jag fick det jag måste få gjort. Jag hade skrivit en liten lista hemma så jag skulle vara effektiv. Det fungerade bra tills Måns kom på att han nådde en knapp på min dator - avstängningsknappen!
Igår och idag är Daniel hemma istället. I går kväll såg ögonen dock betydligt mycket bättre ut. De var inte alls svullna längre och blicken var klar och full med bus igen. Skönt. Vi hoppas att han ska kunna gå i morgon trots att det bara är en dag. Det kan vara bra för honom att minnas dagis så det inte blir för långt uppehåll. Annars är det min tur att vara hemma. Jag skulle ju egentligen varit ledig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar