När jag kom innanför grindarna på dansområdet var det en bekant snubbe som hejade på mig. Men jag kunde liksom inte placera honom. För han var ju på fel plats! Det var en "kollega" från grannföretaget och det visade sig senare att det är hans kusin äger campingen. De var uppe bara för att kolla in dansen och verkade vara väldigt förvånade att det vällde in så mycket folk!
Jag hade lite tur och sprang på en bekant foxare innan snart så första dansen var räddad. Det var en riktigt bra start. Sen gick kvällen lite i skov. Det var svårt att hitta bekanta fejs i vimlet och för att inte bli stående fick jag bjuda upp på chans nu och då. Det gick väl ok, ingen större skada skedd men inga under heller.
Märkbart var att jag nästan bara lyckades dyka på foxare, såna som alltså inte buggar alls. Glest mellan buggarna alltså. Bästa dansen i första halvlek var en obeprövad men inte okänd dans som dök upp framför näsan. Ojojoj så bra. Det är så häftigt att hitta de där danserna när man inte bara rör sig utan nästan andas tillsammans. Jaaa!!
Andra halvan ägnade jag mest åt att sukta efter en annan dans. Jag blev ofrånkomligt uppbjuden några gånger men lyckades i alla fall denna gång få dansa en riktigt rolig bugg till min favoritbugglåt. Andra halvan gick himla fort och plötsligt annonseras det att kvällens danser håller på att ta slut. Blev nästan orolig där ett tag att jag skulle bli utan min dans men den som väntar på nåt får ibland vänta ända till sista dansen.
Just som man trodde kvällen skulle vara slut var det då den började. För den efterlängtade dansen var början på en fantastisk kavalkad av danser i olika stil och till olika tempo då Blender plötsligt började spela den ena grymma låten efter den andra som extranummer. Härlig bugg, myysfox, slow bugg, tokshuffleurladdning (After all), stilfox, bugg (Can't you...), mer grym stilfox, mer bugg...
Om man säger såhär: Det var lätt att vara lycklig! Varje låt togs an på bästa tänkbara sätt och samspelet i varje dans var fulländat. Adrenalinet sprutade och tröttheten fick kämpa i motvind. Tänk så härligt dans kan vara! Ett svårslaget slut på en i övrigt ganska ordinär kväll.
Jag dansinvigde min nya fina klänning som jag fick av Daniel
när jag fyllde år. En slank svart hellång med ganska höga slitsar på
båda sidor. Jag kände mig så fin i den och fick också en del fina
komplimanger under kvällen. Och den var verkligen jättehärlig att dansa i! Särskilt stilfox och slow bugg
och den höjde faktiskt känslan av kvällen den med! :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar