Helgen börjar i morgon!

Ikväll blir det ingen parkurs för oss för vi har ingen barnvakt. Det är så himla trist att missa träningarna. Men vi har världens goaste tränare som direkt hörde av sig och meddelade att det kommer vara mycket individuell träning idag så att om någon av oss kommer så kan man va med lite ändå. Kanske jag åker dit. Daniel var och hjälpdansade igår.

Annars så är det förberedelser inför helgen som gäller. Vi flyger upp till Umeå i morgon mitt på dagen. Vi hoppas att Tove ska vara någorlunda pigg så att första flygresan går bra och hon orkar umgås och leka med farmor och farfar.

Planerna vi har under helgen förutom att umgås med familjen är dans till Zlips på Ersboda på fredag kväll tillsammans med syskonen och middag hos goda vänner på lördag kväll.

Ser fram emot dansen som sjutton. Ska bli jättekul att leta reda på mina favoriter sen i somras och även några nya hoppas jag på. En (sprillans ny) toppfavorit är ju där också och med toppfavoriter på plats brukar danskvällarna bli lyckade! Gäller att haffa honom bara.

Men nu borde jag nog börja packa..

Skönt att man inte är ensam

Jag läser Melissa Williams' blogg. (Melissa är sångerska i Zlips, red. anm. för oivigda;) ). Och där hittade jag följande otroligt roliga anekdot angående Scotts och Dansbandskampen:

..at O-viksmaran, I REALLY put my foot in my mouth and made a total ASS out of myself in front of them. I swear to God, I need to learn a little bit about finesse and charm...

We were sitting and having a snack while Perikles was playing. I had no idea that Scotts was in the contest. They were talking about us being in it and asked which week we would be there. Just prior that week, a film crew had been at my house filming a piece and they said to me that I was at the end with the big name bands. This stuck in my head and when the Scott-ers asked when we were playing, I said, "We're playing towards the end with the bigger bands!" (God, I'm such an asshole..even now thinking about it, I just want to melt into the ground...).

The Scott-ers looked insulted and then I realised that they were going to be in the program as well. I asked if they were. They said yes, I ask, "Which week?" They say, The first week. My god!!!!!! Have you ever had that moment where you say something so completely stupid that you try to make up for it and you just dig a deeper hole and you get more and more pathetic for every sound that is uttered? Well, that was me and they have teased me for that (deservingly)..

Det fick mig att tänka på en sak som hände när jag var och dansade till Blender i Gävle häromveckan. Jag skulle precis börja dansa med en kille som bjudit upp mig. Vi har dansat några gånger under sommaren men nu var det ett tag sen. Vi intar dansposition kind-mot-kind men då säger han: "Visst dansar du gnuss?" Varpå jag svarar: "Självklart, jag gör ALLT!"

Eh...?!

Sjuk åttamånaders

Tove är nu åtta månader. Dessutom är hon ordentligt förkyld. Hon blev det under helgen så morfar fick leverera hem en febrig och snorig liten unge. Nu hoppas vi hon ska hinna bli lite friskare tills på torsdag när vi ska flyga upp till Umeå.

Igår sov hon i stort sett hela tiden. Antingen i mitt knä eller i sin säng. Hon ville inte leka mer än några minuter i taget. Sen satt hon helst i mitt knä och drack välling eller sov. Idag verkar det vara ungefär samma visa.

Nytt är att hon har lärt sig sitta. I torsdags satt hon plötsligt och lekte som hon aldrig hade gjort nåt annat.

Om du får min boll, kan du ta bort snuvan då?

Dansbandskampen IV

Allvarligt, börjar det inte bli lite långtråkigt nu?! Jag är förstås jätteglad för Scotts' skull. Vilket genombrott och vilka bra insatser. Och Henriks röst är ju så grymt skön och passar deras repertoar perfekt. Det sa jag till honom redan för länge sen men har var ju så blygsam då. Nu kanske han förstår att det är sant.

Highlights och Scotts jämförs ju tvärsav men Andreas Wistrand sjunger inte i närheten så bra. Visst, han sjunger rent men helt utan magstöd och därmed utan djup i rösten. Det blir ointressant och trist att lyssna på.

Men hur kom SVT ens på det här upplägget när det naturliga hade varit delfinaler a la melodifestivalen och sen en stor glittrande final på slutet? Om både Scotts och Larz-Kristerz går vidare ändå till final känns upplägget helt meningslöst oavsett hur mycket mediatid Scotts får. Största vinsten hittills med programmet är annars alla nya låtar. Scotts' "Sarah"! Jag bara rös och längtade tillbaka till helgens kryssningsfoxar.

Titta inte på mej sådär!

Det var ju nu inte första gången jag fick den där känslan med just den här killen (se föregående inlägg) . Men ännu vet jag ju inte om det här med "objektifieringen" är bara inbillning eller realitet. Kanske är det nånstans mitt emellan. En sak är i alla fall säker och det är att det inte är alldeles lätt att hantera.

Jag dansar väldigt olika med olika killar och hur jag dansar beror på olika faktorer. Vad jag har för relation till killen, hur mycket vi har dansat förut, hur lika vi tolkar musiken och hur väl våra dansstilar och kunskaper stämmer överens.

Det som känns bra i dansen med en kille ("mysigt att du håller precis så..") kan kännas helt fel med en annan ("flytta dina j-a händer!").

Den aktuella killen rör sig lite i samma krets som jag och det är det som gör det svårt. Dels ser han hur jag dansar med andra och tror kanske det är fritt fram att dansa likadant och dels så blir det jag som är otrevlig om jag försöker undvika honom. Vad göra?

Blender på Birka

Ja, surprise surprise, vi drog iväg på kryssning! Den där Blenderkryssningen som det tjatats om på DM i ett par månader. Vi bestämde oss för ett par veckor sen. När det visade sig att hytterna var billiga och barnvakt fanns så hittade vi inte längre nån anledning att låta bli.

Massor med dansare var inbokade på resan. Vi visste att vi skulle känna en del och känna igen desto fler. Jag försökte att ha mina dansförväntningar på noll eftersom det ju är kryssning och då brukar det gå si och så att dansa. Men jag var hur taggad som helst att komma ut och bort ett tag med Daniel utan Tove.

Väl på båten så kastade vi oss ner i bistron eftersom vi inte fått plats i a la carten. Vi åt precis hur god mat som helst. Kantarelltoast, kalvrygg och rödvin. Smaskens. Efter en tur runt båten så slog vi oss sen ned i puben med varsin kaffedrink som efterrätt och satt och pratade tills det började närma sig dans.

Vi slog oss sen ner hos BL-gänget som också var ute till havs men höll till på dansgolvet mest hela tiden. Det var förvånandsvärt bra dans! Jag är fortfarande i chock. Dels gick det faktiskt att dansa rent utrymmes- och stökmässigt och så fanns det ju sååå bra folk där. Jag fick en helt underbar danskväll!!

Några extra plus...
+ En ny toppfavorit! Nu har jag lärt mig hans fox, gryyym
+ En favorit från Umeåbesöket var där
+ Blenders sista låtar; Dark horse och Private emotion, är riktigt grymma sistalåtar. Private emotion är dock lite lustig för det vanliga med ballader är att versen kan kännas lite flytande och sen i refrängen sitter takten klockrent, men i denna låt är det tvärtom
+ Trevligt umgänge båda dagarna att prata och skratta med
+ Alla fina komplimanger som gör mig såååå glad!
+ De där premiärgnussarna gör jag gärna om! ;)
+ Så underbara sista danser både på lördagen och söndagen! Fast dock på helt olika sätt.

..och några minus...
- Jag blir så trött när jag får kommentarer om att jag inte dricker så mycket. Ska man behöva försvara varför man inte vill fyllna till? I den här åldern?! Pinsamt!
- Så trist att man inte passar att dansa med för de "unga" killarna! Ja, de där som är runt tjugo. Ojojoj om de fattade vad de går miste om när de nobbar den här "tanten" ;)
- Jag känner mig för första gången "objektifierad" av en person på dansgolvet. Jag tycker han tittar ner på mig i foxen, håller vänsterhanden för långt ner och gör turer i buggen så att jag ska "visa upp mig". Uääääääh! Han kanske inte menar nåt med det men när jag väl fått för mig att det är nåt med blicken så är det inte alls kul utan jag vill helst smita därifrån. Lägg av!!

Den här kryssningen var i alla fall roligast av de jag varit på hittills. Vi var på så bra humör och alla goa danser, både på lördagen och söndagen, gjorde ju inte saken sämre! Känns extra kul nu att det är både det ena och det andra inbokat i dansväg framöver. =)

Om man inte har några förväntningar blir man aldrig besviken

Igår var jag bortbjuden på lite mingelmiddag innan dansen. Eller ja, vi var bjuda förstås, men Daniel skulle ut med jobbet innan dansen. Jag packade in mig och Tove i bilen och åkte ett par kilometer runt spåret så jag hamnade på andra sidan järnvägen. Då var vi framme. Till fots är det mycket kortare bit kan jag säga men jag behövde liksom bilen för att ta oss till Yesterday.

Det var väl en femton pers på den där sammankomsten, båda kända och okända, och vi fick i oss lite god buffémat och en del fick i sig lite gott vin. Lyckliga dom. Jag åkte först därifrån eftersom jag ville ta mig in med vagnen innan dansen började.

Jag hade ganska höga förväntningar på kvällen men det var inte mycket som blev som jag hoppats. Jannez spelade. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Jag begriper mig inte på det där bandet. Senaste två gångerna jag dansat till dem tycker jag det har varit himla bra. De har haft ett bra massivt sound och spelat många härligt mustiga fox. Men igår lät det tunnt och hela första halvan tyckte jag var ganska trist. Det var synd det för Tove sov så gott första två timmarna.

Efter paus så var Tove vaken hela tiden och vi fick turas om. Jannez tog sig men jag fick inga riktiga fullträffar. Eller jo några roliga bugg och så bra fox med bror. En saknad toppfavorit var där, fast han är ju inte toppfavorit längre för han har slutat mysa med mig. Trist när man inte får nån respons i dansen när man vet hur bra det kan va.

Nä, ingen danskväll som går till historien precis. Nu är det bara att ladda om för kvällen.

Äntligen helg!!

Jag har verkligen längtat efter helgen hela veckan! En riktig dans- och partyhelg är på g och idag ska jag förbereda allt inför kvällen och helgen. Whohooo!! =D

Yeah man

Onsdagens kurs var riktigt kul. Vi är nu inne på musikanpassning av olika slag och vi fick börja med att dansa till olika slags musik och tänka oss in i olika roller. Så vi lekte rasta-man till reggae, rullade på höfterna till salsa, studsade runt till eurodisco, försökte oss på lite finsk tango och så vidare. Allt i nån slags ram av bugg. Hiphop var klart svårast. Men kul i alla fall när man väl vågar släppa lös. Jag är inte så lössläppt av mig från start så det tar några låtar innan jag kommer igång.

Sedan fick vi träna på att dansa till åttor, att följa nånting i musiken. Det har jag inte alls svårt för utan jag anpassar min dans mer eller mindre naturligt. Men det är ju ändå bra att träna på så man tar chansen att tänka till. Vissa har däremot väldiga problem att höra vad som är vad och måste räkna och så.

Rensa och bli ren II

Apropå detta ämne hittade jag en liten ruta där Sue Key, expert på förvaring tipsar om hur man bryter vanan att samla på allt.

Lite modifierat av mig själv såg det ut såhär:
Tio minuter över: "Hitta en oönskad pryl där hemma. Kanske ett par trasiga sockar, en mugg eller en fritös: något du vet att du aldrig kommer använda igen. Släng, återvinn eller skänk bort."

En timma över: "Tänk litet, lätt och specifikt. Välj något som t ex strumplådan eller badrumsskåpet och sortera tills du är helt klar. Det är bättre att undvika stora sorteringsarbeten som vinden eller garaget tills du är klar med övriga hemmet."

Varje dag: "Upprepa tiominuterssorteringen. Dag två kan du öka till två saker och dag tre till tre saker.."

Åh, vilka trevliga levnadsregler! :-P