Vila i frid kära Polar'n

Efter 15 kärnfriska år fyllda av sällskap, kel, knasiga språng i trappan och fångade tofflor började Polar'n plötsligt visa ålderstecken. På en enda gång hade han fått diabetes och njurproblem. De sista månader försämrades vår lilla misses hälsa mer för varje dag, trots medicin och specialmat. Till slut klarade han inte av att vara ute och knappt att vara inne heller. :-(

En låga fick brinna i snön för Polarn igår kväll

Efter mycket sorg och vånda fick Polar'n till slut somna in och resa till landet med många möss. Det känns väldigt sorgligt men är också en lättnad då det var jobbigt på slutet när han var så dålig.

Vi har alltid bott ihop Polar'n och jag, ända sedan vi tillsammans flyttade hemifrån. Så det är ett tomrum han lämnar efter sig. Till exempel i soffan där han brukade klämma sig ner mellan oss utan att vi märkte det. Eller att han alltid hoppade upp och lade sig tillrätta så fort man lämnade sin stol, om än bara för att hämta något i kylskåpet.

Vila i frid kära mjuka kompis som varit med mej i glädje och sorg under så många år. Gos.

 

Så här minns vi gärna Polar'n. "Vaddå, 'du får inte plats i den lådan!??'"