En sån där billig dag

I morse gick Daniel upp och ringde verkstäder runt om byn. Han fick napp för båda bilarna och då var det dags att transportera bort dem. Stora bilen som stod i garaget och lekte stendöd (hjälpte inte att ladda batteriet) knuffades ut och rullades fram för bogsering. (Vi var bara ganska nära att rulla den rakt på lilla bilen ;-)

Sen in med barn och vagn i bilarna och lilla bilen, som redan innan bogseringen knakade betänkligt, tog stora på släp ner till en närliggande märkesverkstad som vi tidigare inte ens visst fanns trots sökande på nätet! Det var en annan verkstad som tipsade om den. Jag rattade stora bilen och det var första gången jag blev bogserad så nu har jag upplevt nåt nytt igen. Vi hade tur i alla korsningar och vi kom fram lyckligt.

Sen packade jag ur barn och vagn och promenerade en omväg hem medan Daniel åkte hem med den lilla, nu än mer knakande, bilen för att lasta på cykeln och köra iväg till nästa verkstad. Sen cyklade han den knappa milen hem. Vi var redan hemma när himlen öppnade sig fullkomligt och försökte trycka ner varje droppe med våld genom jordskorpan, störtskur är bara förnamnet. Daniel var inte ens halvvägs på sin cykel. Blöt är ett alltför milt ord för att beskriva hans tillstånd när han kom hem.

Nu hoppas vi att de löser problemet med stora och lagar lilla ganska snabbt så vi blir med bil igen. Sen återstår bara att vänta på fakturorna...

Tove tar ett stort kliv (trots sina korta ben)

Det känns som att vår lilla tjej med ens blir så stor. Det är mycket som hänt under sommaren och nu är det strax dags att börja dagis igen. På storbarnsavdelningen (måste det heta va?). Tove kommer därmed att ta ett stort kliv rent utvecklingsmässigt, tror jag, då dagisgruppen består av tre- till femåringar. Tove är som bekant knappt två och ett halvt vilket är svårt att tro när man hör henne prata.

Tove och Samuel som är en omtyckt kompis

Den största händelsen i sommar är ju annars blöjfriheten (i motsats till trosfrihet?). Lilla tjejen har nu bara blöja på natten men i morgon tänkte vi testa att strunta i den för första gången eftersom den har varit torr efter väldigt många nätter nu. I och med att hon numera använder trosa istället för blöja har också alla gamla bodys begravts i en låda och bara "riktiga" kläder är gällande.

Jag upptäckte ju i Umeå att pyjamasen i form av body med korta ben var helt värdelös nu om hon vill kissa på pottan efter läggning. Då måste man av med hela pyjamasen (knäppa upp många små knappar) för att sen kunna dra ner blöjan och sedan på med hela pyamasen igen (knäppa många små knappar). Vitsen med separat byxa och tröja blev plötsligt uppenbar och det blev ett par pyjamasköp på vår reashoppingrunda.

Toves tal är makalöst. Hon pratar i stort sett med riktiga meningar hela tiden. Hon böjer verb och substantiv korrekt och snappar upp varenda ord man säger så man får passa sin tunga. Ofta vet vi var hennes uttryck kommer ifrån men ibland står vi frågande båda två. Häromdagen stannade vi till vid en rutchkana som är ganska svår att klättra upp i. Hon fick klättra själv för första gången och det gick ju nästan bättre än vi hoppades. Väl uppe liksom ropade hon ut: "Jag är störst i världen!!" Jaha, vi tittade på varann och undrar fortfarande var hon fått det i från.

Vid en liknande kana i Umeå hjälpte jag henne först klättra upp för första steget på stegen var så högt upp. Men sen visade jag att hon kunde häva sig upp med knät på den nedersta och det klarade hon fint efter en stund. Jag stod bakom och passade förstås. Efter några gånger sa hon "Hjälp mig INTE!" när jag ville putta på lite och någon gång senare pekade hon en bit bort och sa "Stå där på gräsmattan mamma!"

Tove leker just nu mycket med pussel. Hon lägger 12-bitars pussel själv och även svårare pussel tror jag att hon skulle klara om hon bara försökte. Hon vill gärna att man ska hjälpa till. Det känns inte som att hon riktigt har förstått logiken med att titta på hur bitarna passar ihop - att de har samma färg eller är kantbitar, utan hon provar sig fram tills hon får dit bitarna och efterhand lär hon sig sen precis hur de ska sitta gentemot varann så hon kan bygga pusslen snabbt.

Andra populära lekar är sandlådan, kurragömma, rutschkanor, jagas, sparka boll, blåsa såpbubblor och mycket mycket annat. Hon tycker det är roligt med andra barn och tar direkt kommandot "Kom Isabell!", "Kom Elise!", "Kom Matilda!" Hon vill överhuvudtaget gärna bestämma vad alla ska göra och hur.

Tove är en mästare på att ha koll på alla. Hon räknar ständigt in alla i sällskapet och upptäcker genast om någon saknas. Hon tittade på kort från Midsommar hemma hos Morfar och på ett kort var de flesta gästerna med. Men Tove frågade genast "Var är Elin då??". Och om man avviker någonstans där man inte syns hörs snart en liten skarp röst "Morfar, var ää du??"

Tove gillar lillebror Måns och vill gärna ligga där han ligger

Jag själv står tyvärr fortfarande inte så högt i kurs. Fortfarande duger vem som helst bättre och om vi är hemma är det förstås pappa som gäller. "Pappa tvätta av mig! - INTE mamma!" Och om jag fått lite sovmorgon, vilket jag ofta får tack vare den snälla pappan, och så småningom kommer ner för trappan möts jag av "Neeej! Mamma får inte komma ner!" Mysigt. Numera kan man eventuellt få ett "Godmorgon mamma" efteråt efter diverse tillrättavisningar. Att så att säga stå lägst i rang är ibland väldigt påfrestande och ledsamt. En gång är ingen gång men det blir jobbigt när det är så konstant. Det blir intressant att se hur vardagen kommer te sig om en vecka.

Att leva med en snart två-och-ett-halvt-åring ger helt klart insikt i hur det kommer sig att treåringar kan styra hela familjer. Det är oerhört lätt att välja den "enkla vägen". Det vill säga att göra som barnet vill för att slippa bråk och skrik. Varje dag måste man sätta gränser och visa vad som gäller, ta emot all ilska och gråt, försöka hålla sig någorlunda lugn och pedagogisk. Oftast går det ganska bra. Ibland inte.

Men även om det känns tungt ibland så är det ju i konflikterna som uppfostran sker. Det är där vi föräldrar har chansen att försöka göra rätt så de små växer upp till trevliga människor och omtyckta vänner.

Förvirrad danshöst

Har suttit och plitat in ett urval av höstens danser i min kalender och en sammanfattning av det blir att det inte är någon ordning längre. Förr visste man att varannan fredag var det Yesterday och varannan var det Mälarsalen. NU gäller ingenting av det.

Y har iofs jämna fredagar med ett undantag, återkommer till det, men M har skippat fredagarna helt och kör bara lördagar i höst. Knappt modernt och lite blandade veckor. En av de två danser jag antecknade som möjliga på M ligger t ex lördagen efter en Y-fredag.

Till detta kommer Trombon i Södertälje. T har ett antal moderna lördagar i höst, all heder, men de ligger på jämna veckor, alltså dagen efter en Y-fredag.

Alltså ser min kalender, baserad på dessa tre ställen, ut som följer: Jämna veckor; dans fredag-lördag(ca varannan), ojämna veckor; ingen dans. T har dessutom bestämt sig för att konkurrera(?) med Y på Annandagen.

Just ja, Ys undantag är Zlips på en lördag, fortfarande jämn vecka och ingen krock med T. Men däremot krock med både Gävlemaran (Blender+Shake) och klubbens höstfest. Kanon!

Snart är det vardag

Uppe i Umeå var ett genomgående samtalsämne att "Efter semestern då...!" Vi får se om vi lyckas peppa varandra att göra det vi borde!?

Hammock är fina grejor

Så fort man satte sig i hammocken med Måns så slocknade han.

Skönt ser det ut!

Inställd dans pga de #&%¤ bilarna :-(

Nyss var jag på väg till Hågelby för lite dans till Jannez. Mina hågelbykvällar till Jannez brukar bli något extra så detta hade setts fram emot! Mamman (jag) hade duschat, mejkat, fixat och trixat, dragit på sig fina kläderna och packat frappen. Nu skulle hon ut och svira! Endast två torsdagar återstod dessutom innan körövningarna tar vid.

Lilla bilen brukar vara min vapendragare när jag åker själv. Men det lät konstigt. Jag körde runt kvarteret men Daniel tyckte också jag skulle ta den andra. "Tur man har fler att välja på" tänkte jag. Skulle jag inte ha tänkt. Stora, nya, fina bilen startade inte. Det har hänt av och till förut att den inte tänder, men det brukar alltid gå till slut. Daniel körde den så sent som igår och då gick den så fint så.

Jag försökte få igång den tills den dog helt. Inte visste väl jag att man kunde ta slut på batteriet genom att försöka starta bilen sådär en trettio gånger. Men jag lär mig. Daniel fick testa båda bilarna men konstaterade att det kanske var bäst att låta den lilla vara, vi har vetat att en drivknut behöver fixas men nu hade den tydligen tagit självmord. Och den stora var som sagt död. Batteriladdare på den. Visserligen hade vi nog kunnat starta den på den lilla men man vill ju komma hem också...

Vi har redan lämnat in stora bilen en gång för det där felet men då hittade de inget. Nu måste de fasiken hitta nåt!! Såhär kan man ju inte ha det. Den nyss så glada mamman blev ett stycke disktrasa istället. Så himla besviken!!! Jag fattar aldrig hur viktigt det är för mig att komma iväg förrän jag inte gör det. Jag blir nästan pinsamt mycket ledsen.

Jag ringde bror i ett desperat försök att låna en bil men han svarade inte och när han väl ringde tillbaka hade klockan gått och jag gett upp och sminkat av mig igen. Kvällen var liksom redan förstörd.

Egentligen är ju kvällen ännu ung och vi får väl hitte på nåt annat men AAAAAAAAARRRGGHHH!!!!!!

Lilla storasystern och stora lillebror

Jag vägde Måns på vågen uppe i Umeå. Den är ju inte så känslig som BVC-vågen men han väger tydligen i runda slängar 7,8kg. Tove väger dryga 11 kilo. Det skiljer dem alltså bara runt 3,5 kilo! Nu! 3,5 kg och 2 år. Tänk att två barn i samma familj kan vara så olika från start!

Sådan far sådan...?

Heeeejj...!

How you doin'?

Eh...är ni kvar??

Shake i Gräsmyr

Jag och systrarna for iväg till Gräsmyr loge i fredags kväll. Shake stod för musiken så det kunde ju inte vara mer perfekt. Man kunde kanske tro att jag planerat semestern efter det men det var faktiskt fiskeresan som styrde och jag fick en danskväll till Shake som bonus helt enkelt.

Vi var framme lagom till första dansen och jag blev sittande och tittande i början. Där är det ju damernas och herrarnas och det är verkligen ett skitsystem - när man är okänd och inte blir uppbjuden! Men annars gillar jag det ju som princip. Det är mer demokratiskt än demokratiskt - om folk nu skulle följa det till punkt och pricka och inte ändå göra som de ville.

Efter herrarnas i början var avklarade och jag hade hunnit anteckna några buggkillar på wantedlistan (jo, i norr får man leta efter guldkornen i bugg för flertalet kan ta sig fram någorlunda i foxtrot) så gick jag ut på jakt och lade ner några byten. (Less på dessa metaforer nån??) Jag fick i alla fall tag på en och annan som jag sett kunde passa mig, blev uppbjuden några gånger, satt lite men dansade mest.

I pausen drog vi oss ner till bilen där smaskiga muffins och frappe (iskaffe) väntade. (GRYMT gott med frappe i pausen!) Vi satt där och ljög ett tag och sen gick jag tillbaka till logen och letade rätt på D&B som också var på norrlandsvisit. Vi pratade en stund och sen var det plötsligt dags för dans igen och jag hade förtsa efter paus med en av mina Umeåfavoriter. En av de få som faktiskt var där. Trevligt!

En annan som jag verkligen tyckt varit ett ess lyckades jag bjuda upp till fox (fast jag trott det var bugg) och han hade tyvärr ändrat sin stil lite. Liiite lite coolare moves hade han nu än sist och jag fick hoppa efter på tå för att hänga med. Synd! Bugg fick jag ju ingen för i norrland dansar man två låtar. (Vilket jag också gillar skarpt - förutom när man fått tag på ett ess och liksom blir snuvad på hälften av konfekten!)

Nåja, kvällen gick ganska fort. Shake spelade med guldkant som vanligt. Gräsmyr är ett kanonställe. Kvällen var ljum. Inget direkt att klaga på alltså. Men en till favorit eller två hade lyft kvällen lite extra. Jag kände mig bitvis ovanligt genomskinlig och okänd vilket jag inte är van vid från mina tidigare danser i norr.

Åtta dagar i Umeå

Hejhej! Nu är jag tillbaka! Det har varit åtta dagars stillestånd i bloggen eftersom jag har varit på åtta dagars umgängesintensiv semester i Umeå. Därmed bevisat (för eventuella tvivlande sambos) att jag överlever utan att blogga i mer än en vecka. ;-)

Men precis efter Kassjöbesöket och innan vi åkte till Umeå hann vi också klämma in en parmiddag för sex personer. Det var ju otroligt tajmat och lyckat och Tove studsade upp och ner som en liten boll. Så många favoriter samtidigt att pussas med! E&M och N&J var det som kom för en kväll och över en natt i det senare fallet. På måndag morgon tog vi ett känslosamt farväl av N&J som styrde kosan norrut och sedan åkte vi efter, fast med flyg, några timmar senare och vi återsågs glatt på kvällen igen! :-)

Måns tog flygresan med ro...

De första dagarna i Umeå var späckade med mat och umgås. En picknickutflykt till Gammlia hanns också med och jag, Daniel och Tove provade nya dansbanan där som var smått fuktig av regnet. På torsdagen försvann sedan karlarna iväg på några dagars manligt fiske. De dagarna gick ändå förvånansvärt fort trots att det inte kändes som att vi gjorde så jättemycket.

Tove och Theo på picknick

Jag, Måns, Nina och Emma var på stan och shoppade loss och åt lunch på fredagen. Halva reapriset på barnkläder var en succé kan jag säga. Tove och farmor var på egen lekparksutflykt under tiden. På fredagskvällen åkte jag och systrarna till Gräsmyr och dansade loss till Shake. (Mer om det i separat blogg). Måns och Tove var hemma hos farmor. Tove sov gott men Måns fick tyvärr en skrikattack innan han till slut somnade men farmor verkar ha klarat det bara bra.

På lördagen blev det storfika när alla efterlämnade kvinns kom över för först fika och sen middag. En dag som på förhand kändes smått kaotisk men blev riktigt lugn och trevlig. Plötsligt satt bara Nina och jag kvar i soffan och undrade vad som hänt. Och då var klockan bara tio. Vi pratade bort lite mer tid innan vi också drog oss tillbaka.

På söndagen tog vi en lång promenad på förmiddagen och på eftermiddagen åkte vi till en 4H-gård för att slå ihjäl lite tid i väntan på pappan och farfarn. När vi kom hem var de redan hemma och Tove blev så glad så! Pappan (som Daniel numera tituleras av Tove "Var är pappan då??") blev också glad att återse sina barn och tyckte Tove hade vuxit sen sist.

På måndagen började alla plötsligt jobba. Daniel och jag pysslade och packade tills alla kom hem igen och det blev en avslutande gemensam middag. Och på måndagskvällen blev det för första och enda gången på hela veckan ett parti Settlers. Mycket märkligt. Men lite andra spel hade vi i alla fall hunnit med under de andra dagarna. Nina och jag återupptäckte till exempel Yatzy! Men även ett för mig nytt spel, "Närdådå?", spelades några gånger.

Det var en kort dagboksreumé av vår semester i Umeå. Mycket mer finns att anteckna förstås och jag önskar att vi var bättre på att skriva ner alla Toves roliga kommentarer, man minns ju så lite efteråt tyvärr.

Tove var i sitt esse däruppe med all uppmärksamhet men hon visade också sina superdupertrotsiga sidor vilket nästan var skönt så andra också ser och förstår vad jag har att tampas med. Tove är nu i princip blöjfri, vilket är väldigt skönt men lite nytt att tänka på när man är ute och far. Vi fuskar dit en blöja på natten och vid andra enstaka tillfällen men de förblir torra. Farmor och farfar har båda varit till stor hjälp på morgnarna när Tove vaknat men (helst) inte jag/vi.

De små kusinerna, Måns och Maja, verkade stormtrivas med all uppmärksamhet. Maja är väldigt lugn och social, iakttagande och funderar mycket som det verkar. Hon har lätt till sitt otroligt söta lilla leende och verkar vara väldigt bestämd i vad som är bra och inte. Måns vill helst ha massa action för att inte bli uttråkad och börja låta. Helst ska man sitta och "jommla" med honom konstant.

Det blev faktiskt så att jag investerade i ett par nappar under helgen så han skulle bli lite lugnare och det fungerade riktigt bra. Han verkade genast mer avslappnad och därmed också vi andra. Han har inte riktigt hittat sin tumme än så det känns som ett bra alternativ vissa utsatta stunder just nu. Det är väldigt stressande när man till exempel måste koncentrera sig på en motsträvig Tove och Måns samtidigt sitter och gnyr konstant!

Måns gillar också sina fötter!

Jag har inte så jättemycket kort från min och barnens vistelse eftersom kameran följde med på fiskeresan. Daniel har däremot desto fler ölstänkta minnen att kika på. ;-)