Den här veckan har jag fortsatt träna duktigt. I måndags började jag med att simma på lunchen. Mhm, och jag fick den sista lediga banan och allt började ju så bra. Efter en sådär tio längder ser jag ett par "proffssimmare" närma sig min bana med sina väskor. En kille och en tjej. Plötsligt när jag är på väg tillbaka mot pallen ser jag att killen klivit upp där. På "min" pall. Jaha?
Jag simmar fram dit, stannar till och liksom säger "Hej?" för att inbjuda till konversation om de ville fråga mig något. "Hej" säger de tillbaka. Sen dyker killen i och simmar iväg. Förvånad blir jag stående med min vattenflaska under pallen. Då dyker tjejen också i! Så nu simmar det två "proffs" i full fart i min bana. Jag kom mig inte för att fortsätta simma, kände inte riktigt att jag fick plats heller utan stod och funderade på vad som just hända och vad jag skulle göra nu.
När två vuxna människor simmar för fullt fart och endast tittar upp för att andas är det liksom inte bara att börja vifta med armen och säga "Ursäkta? Ursäkta mig? Jag tror bestämt att jag var i den här banan först...!" Jag kom inte på någon vettig lösning på denna väldigt märkliga situation. Alla andra banor var ju upptagna och jag hade inte så lång tid på mig. Jag såg att bubbelpoolen i äventyrsbadet på andra sidan var ledig och gick och satte mig där och surade.
Efter bara en liten stund blev faktiskt banan bredvid "min" bana ledig och jag återvände ner i vattnet för att i alla fall hinna träna lite till innan tiden runnit ut. När jag åkte därifrån var jag fortfarande grinig och jag får nog fortsätta fundera på hur jag skall agera om en liknande situation någonsin uppstår igen. Vad skulle du gjort?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar