fredag 6 februari 2009

Pappa-razzi i badet

Tove gillar att bada och det är roligt att bada med henne. Hon plaskar allt vad hon kan och tycker det är kul att leka tittut med duschdraperiet.

Och sen får hon ju så snygg frisyr. Det blir tydligt hur långt och tunt hår hon har i bak när det blir blött. Några tunna stripor bara. Men fint ändå. :)

Mysigt i vattnet tycker Tove...
...och så här tycker hon om att bli fotad naken av Pappa-razzi.. :)

Toves nya skor

Tove går ju som bekant och snart är det dags för henne att provgå utomhus. Då behövs skor så nu har jag varit och shoppat lite. Ett par pyttekängor. Tove har väldigt små fötter, ja, hela hon är ju liten, så det fick bli de minsta jag hittade, storlek 20, och de är ändå för stora. Skorna kostade 299kr och det var de billigaste av vinterkängorna! Fast nu var det 60% rea så jag fick dem för 120kr. Lite mer lagom.

Tove fick provgå skorna inomhus och hon blev inte alls glad. Hon lyfte fötterna jättehögt och verkade undra varför vi satt på henne betongklumpar på fötterna. Ungefär som jag känner mig i slalompjäxor skulle jag tro.

Dansfri fredag

Idag är en av de där ytterst få fredagarna jag inte kommer dansa. Det finns några anledningar. Jag är fortfarande inte frisk, det är Mälarsalen och det är Wahlströms. En danskompis ringde och tyckte jag skulle komma för han skulle ut för en gångs skull. Det hade varit jättekul för vi har inte setts sedan kryssningen, men vi får hoppas att det dyker upp ett nytt tillfälle snart.

En annan anledning som jag aldrig brukar bry mig om i danssammanhang är pengar. Jag har haft som motto under föräldraledigheten att pengar aldrig ska vara ett hinder för dans. Jag har lagt undan så mycket under åren som är bara mina egna nöjespengar och därifrån kan jag plocka till danskassan utan dåligt samvete.

Men man behöver ju inte överdriva. Slänga ut nästan tvåhundra kronor på Wahlströms när de dessutom var så kassa sist. Nä, roligare saker kan man göra för pengarna och det har jag redan gjort. Jag köpte några nya läckra danstoppar som kommer på posten idag. :)

torsdag 5 februari 2009

Benig

Jag MÅSTE faktiskt komma igång med lite kroppsträning igen! Det var ganska länge sen nu som jag tränade "på riktigt" kontinuerligt. Undrar om jag kan utmana mig själv på något sätt för att det verkligen ska bli av? Utan muskler staplas ju bara benbitarna på varandra.

Heta drömmar har alltid en hake....

Jag drömmer om andra killar nån gång ibland. Konstigt vore det väl annars. Men det är sällan jag får njuta ostört av såna drömmar. Inatt fick jag nästan till det med en av mina dansfavoriter, men hans gudstro(!) satte käppar i hjulet. Hahaha, alltid är det nånting... ;)

onsdag 4 februari 2009

En dag med Tove (snart 11 mån)

Tove är snart elva månader, bara en vecka kvar. Tänkte jag skulle skriva ner hur rutinerna ser ut just nu, man glömmer så otroligt snabbt hur det var nyss.

Tove sover hela natten i sin säng och vaknar runt halv nio. Då vaknar jag av att hon ligger och pratar eller spelar sin speldosa. Jag går in och hämtar henne och så kryper vi ner i min säng. Dags för dagens enda amning och Tove vet precis vad som gäller. Jag lägger ner henne först och hon har nästan sugit tag i mig innan jag hunnit lagt mig ner ordentligt. Jag skulle inte tro att det finns så mycket mjölk men nånting verkar hon ju få i sig i alla fall.
En liten god karamell

Sen kryper antingen Tove ur sängen själv eller så ställer jag ner henne på golvet. Hon springer runt och leker i sin pyjamas medan jag klär på mig. Hon är särskilt förtjust i att bära våra väckarklockor, pilla ur batterierna och så. Både batteriluckorna är just nu spårlöst försvunna.

Sen byter jag på Tove och klär på henne. Just nu har hon ingen ro att ligga still på skötbordet utan far runt som en liten tok så oftast får jag ställa henne på golvet och försöka byta och klä henne där.

Ibland får Tove sällskap av en extra mjuk huvudkudde

Sen går vi ner och jag gör välling som vi sitter och myser med i soffan. 2-3 dl äter hon nu. Sen äter jag frukost medan Tove förhoppningsvis leker för sig själv. Hon brukar bli trött igen runt halvelva och sover i 1-1,5 timme. Sen är det lunch. Tove äter riktig mat till lunch och oftast med god aptit. Ibland plockar hon dock ut varje tugga ur munnen och slänger ner maten på golvet vartefter. Då önskar man att man haft hund...

Sen är det lekstund igen. Tove springer hit och dit och klättrar på saker och pysslar med allt möjligt. Vi Tove-säkrar hemmet vartefter hon når upp och kommer på hur man öppnar skåp och lådor. Vid tre är det fruktmellanmål och runt fyra blir hon trött igen och sover en eftermiddagslur. Varje gång det är sovdags lägger jag ner henne i sängen, stryker henne på kinden och går direkt därifrån. Ibland är hon lite ledsen, men det brukar bara vara nån minut sedan har hon somnat.

Nya bilstolen testas på alla vis

Klockan sex är det grötdags, då har oftast pappa Daniel kommit hem och han brukar ta hand om och leka med Tove på kvällen. Tove får välling igen vid åtta och sen är det sista lektimmen och då brukar det vara full fart utan gnäll. Det är lätt att tro att det inte kommer gå att lägga henne för att hon är så pigg. Men vid nio är det dags att byta, borsta tänder och lägga och då brukar hon somna med tummen i munnen utan ett ljud.

Sen sover hon i nästan tolv timmar i sträck. Ibland vaknar hon till efter bara en timme och man får natta om henne och ibland vaknar hon på natten. Men oftast somnar hon om av sig själv på några minuter.

Så har vi det. Tove är oftast glad, behöver underhållas lite ibland nu men hon är fortfarande väldigt duktig på att leka själv. En lyxbebis har jag hört. :)

Så här glada blir Umeborna när Tove kommer på besök!

tisdag 3 februari 2009

Kolla upp dina referenser!

Med anledning av att jag nu har kontaktat mitt förra jobb för att säkra en referens, alltså där jag jobbade innan mitt senaste jobb, måste jag berätta mitt livs värsta tabbe i mitt tidigare jobbsökande. Detta hände när jag skulle byta jobb förra gången.

Jag var väldigt nära att få ett jobb som jag sökt. Jag hade varit där på intervju med VDn, jag hade varit där en andra gång och ätit lunch med all personal för att de skulle få "känna av mig". Och jag blev kallad på intervju en tredje gång. Det stod nu mellan mig och en till.

VDn börjar med att säga att han hade "..egentligen bara tänkt be dig komma och skriva på. Men..." sen hade han ringt mina referenser. Min första referens, den som var den viktigaste eftersom det var ett liknande jobb, hade varit jättebra. Bara fina ord och rekommendationer.

Sen hade han ringt min andra referens, på ett varuhus där jag jobbade i tjugoårsåldern. Det var en kvinna som jag hjälpt mycket och som visste min kapacitet, men det visade sig att hon slutat. Det var min tabbe, att jag inte kollat att hon verkligen jobbade kvar. VDn hade då frågat om det fanns någon annan han kunde prata med som kände till mig och blev kopplad till mannen som egentligen var min chef.

Och han sa... det här är faktiskt helt sjukt... men han sa då att "hm....Frida... jo det var en udda tjej...lite labil.." Kan ni fatta!!?? Huuuur kan man överhuvudtaget säga så om en annan människa, och dessutom i denna situation!?? Detta var vad jag fick i ansiktet under intervjun och jag tappade talförmågan. Vad sjutton skulle jag säga? VDn var i alla fall smart nog och frågade vad det fanns för historia bakom detta uttalande men jag hade inget att komma med. Jag var så chockad över att någon kunde beskriva mig på detta sätt. Helt sjukt. Knappt att jag har smält det än och detta var tre år sedan nu.

Behöver jag säga att jag inte fick jobbet....!? ;)

Däbbt i däsan

Om det är nån som undrar hur jag mår kan jag berätta att jag fortfarande är rejält förkyld. Femton timmars intensivt foxande under helgen hjälpte inte konstigt nog. Kanske lyckades jag smitta ner en och annan i stället.

Vi ställde in första buggträningen igår för att vara lite kloka. Daniels nyopererade fot behövde också vila efter all fox och det är ju så förbannat kallt i den där lokalen, inte nån hit för mina luftrör. Synd att missa kursen, men nu gäller det att bli frisk till Öviksmaran. Har inte lust att ligga däckad min första mara faktiskt.

För övrigt börjar jag bli lite småstressad över min arbetssituation. Igår dök det dock upp ett par hyfsat intressanta jobb igen så nu ska jag vara duktig och söka lite.

måndag 2 februari 2009

Basic är alltför underskattat

Under helgens kurs har känslan av vad som är viktigt för mig i foxen verkligen befästs. Om jag skulle lära ut foxteknik (förutsatt då att killarna kan föra med steg och snurrar) skulle det vara i ordningen:
1. egen balans samt fotisättning (rulla på fötterna)
2. balans tillsammans, fattningar
3. flyt genom och mellan alla rörelser
4. musikanpassning/fotarbete
5. musikanpassning/överkropp/gnuss (överkurs enligt mig, många bör undvika detta tills övrigt sitter i ryggmärgen!)

Enligt mig är punkt 1-3 helt tillräckligt för att det ska bli en bra och behaglig dans. Om man dessutom lägger till musikanpassningen så kan det bli fantastiskt! Punkt 1-3 skulle jag kalla basic. Många killar verkar tro att det inte räcker. Att basic är tråkigt. Men det är FEL! Fel, fel, fel. Om man kan sin basic så blir vi tjejer väldigt glada och vill dansa mer, om man utöver det lyckas musikanpassa sin dans på olika sätt är vi i himlen. Men om man inte behärskar sin basic och ändå försöker göra allt det där extra och "coola" då är risken stor att det inte blir någon behaglig dans för tjejen.

De som jag räknar till mina toppfavoriter har alla just en bra basic. De stör inte min balans så att jag får chans att följa det bästa jag bara kan. De har ett fint flyt genom rörelserna och även över golvet. Ett par är så bra på det här så jag nästan blir andlös, det känns som vi nästan inte nuddar golvet. Alla har också en fin känsla för musiken och översätter den i dansen på olika sätt, en del av dem musikanpassar mycket och en del ganska lite. Men de är ändå toppfavoriter för att deras basic är så grym. Om jag fick önska mig något av alla så vore det lite mer stegvariationer à la bror.

Det här med basic gäller ju inte enbart fox utan även buggen, men det har jag redan tjatat en del om här i bloggen. ;)

Teknikkurs i fox

Vissa helger händer det så mycket att man inte vet var man ska börja. Dansen i fredags kväll var kort men intensiv. Jag fick dansa med några av mina absoluta favoriter så jag var så nöjd så nöjd när jag åker hem. Jag skulle till och med kunna dra till med "tillfredställd". ;)

Helgens teknikkurs i fox var rolig att få vara med på. Jag var med som hjälpdansare och det var en utmaning. Jag har tidigare hjälpdansat på foxkurser där man lärt ut fox från grunden, stegen, snurrar och lite variationer. Och då har det varit lätt att hjälpa till, känna vad som är fel och hur killen ska göra istället.

Här var det fokus på foxvarianter, olika stilar och lite lull-lull. Men framför allt tekniken i den egna dansen. Hållning, balans och hur man ska göra för att inte störa varandras dans. Fortfarande ganska lätt att känna att "det här känns inte riktigt bra" men väldigt mycket svårare att känna varför. Är det för att killen håller för hårt, för lågt, för högt? Har han bakåtvikt, framåtvikt, hur sätter han ner fötterna? Lättare att se från sidan än i paret skulle jag tro. Men spännande och en riktig utmaning.

Kursen som helhet var bra, det var lite olika kvalitet på intruktörerna, framförallt vad gäller förberedelserna men Jana var strålande som höll ihop allt. Det som var nytt för mig var norrlands-(Sundsvalls-)gunget som jag förstås dansat men bara följt. Det var roligt att få lära sig tekniken bakom och se hur det kan se ut av ett proffs.

Det bästa på kursen var förstås samkvämet på kvällen som var helt sagolikt trevligt. Det var buggförbud så det blev till att foxa. Jag hade tänkt försöka dansa med intruktörerna och de andra hjälpdansarna eftersom det var många jag aldrig träffat förut men det blev tyvärr inte så många såna danser. En ny favorit på listan dock. Dansade många härliga danser under kvällen och det var jätteskönt att få dansa till helt annan musik än man är van. En hel rad tjejfoxar hanns också med.

Kvaliteten på deltagarna under kursen var helt ok. Några djupa dalar, få toppar men majoriteten var åtminstone hyfsade dansare, de kunde sina steg, de kunde föra och de verkligen ansträngde sig för att lära sig det som instruerades, även fast en del var i svåraste laget för många.

Summan av kardemumman en riktigt rolig helg med en del nya kontakter och massa rolig dans! Jag skulle gärna hjälpdansa på fler såna här kurser, det är väldigt utvecklande och jag kanske skulle ta mer plats när jag kände mig lite mer hemma bland de andra i gruppen.