Hands off!!

Har hört och läst om att det kan bli problem det här med att folk, kända och okända, får för sig att man får klappa på magen bara för att man råkar va gravid. Jag menar hur många går och stryker varann på magarna annars?? Jag har inte tänkt så mycket på det förut. Bland dansvännerna så känns det mesta naturligt och inte besvärande. Man vet att folk bryr sig och gläds med en, man är dessutom väldigt van vid fysisk konakt, minst sagt, så det blir inget konstigt.

Men igår var jag på min kurs. Där finns några "gubbar" som jag bara inte kan med och en av dem fick för sig att va lite extra kärvänlig i en tur.....uääääääääääähhhhhh... Vad gör man? Försöker slingra sig loss så smidigt man kan utan att verka ohövlig....burrr...får fortfarande rysningar av blotta tanken!

Yippikajejjjj!!

Redan nu fick jag en ny chans (se tidigare inlägg). Är ledig i morgon med full betalning! Passar mig alldeles utmärkt. Dels kommer det va dött på jobbet i morgon för nästan alla är på konferens och hemma finns massor att göra inför vår lilla bjudning innan dansen på fredag. =)

Veckans glada tillrop

En kort resumé av denna veckans förmodade graviditetskrämpor: "Nu kan handlederna samla vätska och svullna och man kan få en domningskänsla ut i händerna som kallas Karpaltunnelsyndrom." Ok inga tecken på det än som tur är. "Man kan få graviditetsstrimmor på magen pga av att huden sträcks ut och man börjar lagra fett kring bröst och höfter. " Känns ganska naturligt...och så det som jag ser mest fram emot: "Musklerna i bäckenbotten börjar tänjas ut vilket gör att du kan kissa på dig då du hostar eller skrattar. Gör knipövningar!" Känns som Herren vår skapare missade nånting väsentligt här när han var i utvecklartagen....inget skratt och host från och med nu alltså. Bara att rikta mungiporna neråt...

Men det bästa stod ändå som råd till pappan:
"Nu kan du få din nattsömn störd. Barnet har vuxit och kan ge värk i ryggen hos den blivande mamman, det blir jobbigt att hitta en skön sovställning." Ojojoj, stackars pappan! Att han inte ska få sova ordentligt på nätterna!! Bara att vänja sig skulle ja tro....duh!!!

Filuren märks allt mer

Nu kan man höra Filurens små snabba hjärtslag om man lägger örat mot magen. Ja, jag är inte tillräckligt akrobatiskt för att kunna lyssna själv förstås, men den blivande pappan kunde höra minsann. Lite mysigt.

Jag tycker ju att mitt tillstånd synts ganska länge nu, men fortfarande vågar inte folk fråga! Jag vill minnas att jag var ganska smal innan Filuren kom till och sen kan jag meddela att om jag går upp i vikt för att jag ätit för mycket pannkakor så ser jag inte alls ut på det här sättet. Pannkakorna lägger sig snarare som ett jämnt lager över hela kroppen. Inte alls fint på något sätt, så jag försöker undvika det.

Filuren håller sig fortfarande lugn när jag dansar. Antar att det är ganska skönt att ligga och sova i en gungande mage. Annars borde en spark kunna kännas även för killen nu om man dansar en tajt fox. Men efter en danskväll, när jag tänkt sova, slår inspirationen till där inne och det tränas dansmoves för fullt.

Dans till Jannez igår

Igår var jag och dansade igen. Hade sett fram emot det hela veckan och det var verkligen roligt även fast det inte var något riktigt favoritband. Hade turen att få dansa med mina favoritkillar hela kvällen och då kan man inte annat än trivas.

Det går fortfarande väldigt bra att dansa, det enda är att jag är lite rädd att få nån armbåge i magen eller så. Man vill ju inte att det ska hända Filuren nåt, men man kan ju inte sluta leva heller. Men orken är det inget fel på och visst tar det på musklerna, framförallt övre magmusklerna och ryggen. Men det är bara att stretcha efteråt. Tror det är bra träning jag. Än så länge känns inte magen så i vägen heller, inte ens i foxen faktiskt.

Hade en top med öppen rygg igår. Har jagat en sån ganska länge. Ett snyggt och lite spännande plagg. Och det var ingen större skillnad att dansa i den, lite svalare bara, vilket inte är en nackdel. Bara en av killarna jag dansade med fick lite problem med vart han skulle lägga händerna. De andra var inte lika blyga ;)

Jag är så himla glad att jag lärt känna så trevliga människor genom dansen. Även fast jag ibland åker iväg själv så blir jag alltid väl omhändertagen och känner mig aldrig ensam. Känns viktigt att ha hunnit lära känna folk lite mer den här hösten så att man inte blir helt bortglömd under våren sen.

Vintrig promenad

I går kväll föll ett tunt snötäcke och varje flinga hittade en egen liten gren eller ett eget strå att fästa sig vid. Och i morse när solen visade sig för första gången på flera dagen skimrade världen i vitt.

Grinden på baksidan av huset

Stigen ner mot Vallentunasjön

Is på Vallentunasjön

Vicken otur!!

Min arbetsgivare, som är ett bemanningsföretag, ringde och tänkte presenta mig med en betald ledig dag i morgon för de hade en vikarie ledig som de visst tyckte behövde jobba lite. Och precis just i morgon så har jag såklart ett heldags projektuppstartsmöte som är jäääätteviktigt! Så jag kan ju inte vara ledig då. Buhuuuuu!! Hade ju vart så himla skönt med en ledig fredag bara sådär! Men jag hoppas det blir en annan gång i stället nu då. Det var ju en väldigt snäll tanke från deras sida!

Jannez - ett sommarminne

Veckan segar sig fram mot fredag då det är dags för dans till Jannez. Jag är inget Jannezfan, jag har framförallt dansat till dem för lite för att bli det. Men jag kommer alltid förknippa Jannez med en speciell sommarkväll i Hågelbyparken.

Det var nog den varmaste kvällen på hela sommaren. Otroligt kvavt, säkert 20 grader ända fram till midnatt. Jag har aldrig upplevt en svettigare danskväll. Folk började byta kläder redan efter några danser och tjejerna orkade inte ens dra sig mot damrummet utan toppar och linnen byttes raskt uppe i grässlänten.

Det var också otroligt mycket folk denna kväll. Jannez drar dubbel publik, bode mogen och modern, så slänten var helt proppfull med filtar och folk satt och stod överallt. Tror att nästan alla mina dansvänner och favoriter var på plats, alla var på kanonhumör och det var riktigt riktigt bra dans med både ös och mys.

Men höjdpunkten för mig den här kvällen var faktiskt inte någon fox. Det var att jag fick dansa min dittills absolut roligaste och bästa bugg! Träffade rätt när det var ett par riktigt bra låtar och aldrig förr hade jag upplevt ett sånt otroligt flyt i dansen och därtill sån grym musikanpassning! Det var som att tiden stod still där ett ögonblick. Jag hade bara upplevt det med fox innan, att det bara blir vi två och att allt annat liksom suddas ut. Efteråt var jag bara så himla lycklig! Jag log nog ända tills drömmarna tog vid. Och det har jag gjort sen varje gång jag tänkt tillbaka på denna magiska sommarkväll!

Att halka i en lerig slänt

När äntligen mitt monsterblåmärke på armen börjar blekna så är det klart jag ser till att skaffa lite ny utsmyckning. Skulle in till stan en snabbis efter jobbet och fixa nåt nytt läckert till dansen på fredag. På väg till tåget så kan man ta en betydligt snabbare väg, om man tar en stig ner genom lite sly. Idag var stigen väldigt lerig så jag gick försiktigt nerför slänten. Men, helt plötsligt så försvann fötterna och jag låg där raklång på rygg i leran. Kanon!

Det första jag tänkte på var att det måste va snyggt att gå om omkring på stan med en lerfärgad baksida. Det andra jag tänkte var: "Aj!" Kläderna klarade sig ganska bra konstigt nog. Tog tydligen emot mig med armarna, för jackan är lerig. Men jag måste ha landat med ryggen på en liten stubbe eller nåt, för i midjehöjd på högra ryggsidan har jag nu ett rivmärke modell större som säkert kommer skifta i fina färger snart. Och sen känns det som att jag snart kommer ha en blå skinka. Både snyggt och bekvämt! ;)

En äkta dansbitch!?

Inom dansvärlden diskuteras det vilt om hur man får och bör bete sig på ett dansgolv. Vissa diskussioner kommer pågå till döddagar då folk tycker olika och inte kan respektera varandras åsikter. Det som det varit hetast diskussioner om är nobbning, att man tackar nej till en dans helt enkelt.

En annan sak som kommit upp är bokning. Med bokning menas att man bokar upp en ny partner, till nästa dans, antingen före aktuell dans eller lite fräckare under pågående dans.

Jag själv både nobbar och bokar om det behövs och skäms inte ett dugg för det! =)

Det händer sällan att jag nobbar men när det händer så brukar jag oftast vara i full färd med att få tag på någon speciell och har liksom inte tid att bli uppbjuden just precis då. Då kan man alltid försöka bjuda upp tillbaka lite senare och förklara läget. Jag brukar inte nobba någon utan att först ha testat (för skenet kan ju bedra... säger dom..) Och sen finns det vissa jag (efter att ha testat då) bara inte klarar att dansa med, de kan vara för hårdhänta eller läskiga av någon annan anledning och då blir det nobben! Punkt.

I och med att det ofta är tjejöverskott måste man ibland jaga och jaga för att få dansa med de där riktigt bra killarna (som jag allra helst dansar med - förstås ;) ) och då kan en bokning ibland göra jobbet! Det gäller bara att vara säker på att personen i fråga vill dansa med en och tycker att det är ok att bli uppbokad. Och en enda dans med en av de där extra goa kan ju rädda en hel kväll!! =)

Och det gäller att ta för sig av livets smörgåsbord annars får man nöja sig med rester...eller hur det nu var... ;)