Senaste tiden har energin verkligen gått på knäna. Jobbet har krisat och både Daniel och jag har varit risiga på olika sätt. Han har varit sjuk på flera olika sätt och jag har varit ledsen och stressad ända ner i magen. Att klara vardagen och de framträdanden med kören som legat i kalendern har varit fullt nog.
Det som är dumt när man kommer in i såna perioder är att fokus blir på att äta, sova och fungera och sånt som skulle kunna höja energin, som träning, dans eller umgänge, skjuts åt sidan. I går började jag dock plötsligt se ett litet ljus i tunneln. Energin i kroppen började försiktigt spira igen och jag hoppas innerligt att det börjar vända nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar