Strandmys

Vi testar nyheter :-)

Sista semesterveckan inleds härmed

Måndag morgon. Mot min vilja känner jag ett litet stick av obehag i maggropen. En vecka kvar till jobb. Sen ska jag tillbaka till nya jobbet igen och jag har en känsla av att jag kommer vara tillbaka om inte på ruta ett så i alla fall på ruta tre. Hur var det nu igen med alltihop? Vad var vad? Hur gjorde man? Hur trivdes jag egentligen? Och största frågan är naturligtvis: Har min orkidé överlevt???

Det som är lite läskigt på jobbet är att jag för en gångs skull måste prestera och om inte jag gör det så händer det ingenting. Det finns ingen backup eller någon fallskärm om jag skulle missat nåt. Och ett misstag kan få stora konsekvenser då ledtiderna kan vara på flera månader. Det finns såklart positiva delar av detta också, t ex att jag känner mig behövd då det jag gör är viktigt, plus att dagarna går väldigt fort. Men just det. En vecka är det kvar innan det är dags att tänka på det där.

Den här sista veckan blir lite annorlunda. Första dagarna blir det väl lite pyssel hemma, förhoppningsvis lite bad och med all säkerhet lite mer OS. Sedan beger sig Daniel iväg på egna äventyr och jag får roa mig bäst jag kan med barnen. Eller barnen får roa sig bäst de kan medan jag ser på OS? Naaah, någonting annat ska vi säkert hitta på. ;-)

Sommarsemester

Igår kväll hade vi Ex2 med familjer här. Det har vi pratat om länge och plötsligt blir det av (efter påtryckningar förvisso, men det är ju tur att nån tar tag i saker.) Mycket trevligt! Kvällen blev på nåt sätt ganska kort, mest för att vi kom igång sent, men det kändes ändå som timmen blev sen. Märkligt. Hur som helst blev det en väldigt god middag under sedvanlig splittring med alla barn och vi får helt klart göra om det vid tillfälle för att hinna prata lite mer! :-)

Redan i går på förmiddagen var vi en sväng till vårt badställe, men det var först på dagens tur med trippla bad, fika och glass som det kändes helt på riktigt! Äntligen! Dessutom var grannarna också med så då blir det ju extra roligt för barnen.

Det som känns lite otäckt är att nu när man preciiis fått lite sommarkänsla så får man också känslan av att tiden börjar ticka ut. Snart bara en enda ynklig vecka kvar och vart tog tiden vägen? Jo, egentligen har vi ju hunnit göra massa saker, träffat massa folk och haft bara trevligt. Men ändå. Det blir till att försöka ta vara på dagarna och hoppas på fortsatt fint väder.

Sen ska man komma ihåg att sommaren inte behöver vara slut bara för att man börjar jobba igen. Även fast det är lätt att känna så.

Lotteri i parken med Perikles

Igår var det dags igen att återvända till dansgolvet i finaste parken. Först var det tänkt att hela familjen skulle åka, men andra planer ändrades och då fick jag åka själv till slut. Fast jag ville ju inte åka själv och efterlyste högkvalitativt sällskap på FB. Och jag fick napp till slut då L hörde mitt rop och ställde upp. Mycket trevligt! :-)

Det blev mer folk än jag trodde i parken även fast det aldrig var trångt. L kom precis för sent för min första dans och jag hann bli uppbjuden av en kille med fickor utanpå byxorna. Ajajaj sa mitt bara ben efter att ha umgåtts med byxfickknappen i två fox. Jag delade med mig av tipset att undvika sådana byxor på dansgolvet i framtiden. (Om tjejen skulle ha strumpbyxor så går ju även dessa sönder.)

Sen rullade kvällen vidare med bland annat dans med L och blandade kavaljerer. Perikles har verkligen höga toppar och djupa dalar i sin foxrepertoar medan buggen är konstant osvängig och allmänt trist. Så det är som ett lotteri vad man får för låtar. Antingen mycket tillfredsställande myspysfoxmusik eller nån riktig hejochhå i mellantempo. En av de riktigt bra och annars sällan spelade låtarna de kör är Hymn to her. Gillas!

I ett lotteri finns det som bekant väldigt många nitlotter och om man har riktigt tur kan man få en vinstlott! Lyckan var väl med mig någon enstaka gång under kvällen, men guldkornen var å andra sidan lätträknade igår, så det gjorde inte så mycket. Dansar man med "gubbar" är halvtempo att föredra. (Jag fick mig faktiskt en riktigt svängom där åttiotalsbuggen gjorde sig ordentligt påmind och om han inte hållit så hårt hade jag säkert kunna ta mig runt med egna ben...)

Jag hade ändå riktigt roligt och mycket var såklart Ls förtjänst då hon både fungerar utmärkt som sällskap och förare. Jag har träffat få med hennes utstrålning och sociala kompetens och vi dansar också mycket bra ihop! :-) Vi dansade även sista låtarna och hårdrocksextrat och passade på att ha lite snurrträning med framgång.

Perikles skulle ta och lägga in lite sväng i låtarna och inte bara vråla "Rock and rooooll!!" från scenen så skulle de bli ett helt ok band att dansa till när andan faller på.

Blev lite förvånad över att det redan hunnit bli så mörkt på kvällarna här! Lamporna runt banan lyste upp fint och jag hoppas nästa danskväll kan bjuda på äkta sommarmagi! :-)

Summering inför avresa

Efter de första varma och härliga sommardagarna blev det plötsligt kallt. Sista dagen i Bäsksjö höll vi oss mest inomhus då både regn, hagel och drivis skymtade utanför fönstret och på natten gick temperaturen ner till 1,8 grader. Brrrr. Som tur av märkte vi inte någonting av det i husvagnen där vi sov denna vistelse.

Även i år var alla på plats och själva samlingsytan i stugan är inte så många kvadrat, men i och med att vi sover lite här och där så går det oväntat bra ändå. I alla fall så länge man kan vara ute stundvis. När barnen sov på dagar och kvällar åkte spelen fram precis som vanligt och trivselfaktorn var hög. Inte minst hos barnen!

I söndags åkte vi tillbaka till Umeå för ett par dagars vistelse även där. Vi började med en snabb mellanlandning i farmor och farfars lägenhet och lastade av och bytte om innan vi åkte vidare (tillbaka) mot Kassjö till väntande fika och middag.

Finfina nya uterummet inspekterades medan vädret varierade utanför mellan sol och åskregn varannan minut. Väldigt gott och trevligt och vi blev kvar tills barnen gick på övertid. Måns sov hela vägen hem och fick fortsätta i sin säng efter tandborstning i dvala.

Tove lärde sig cykla på sin cykel som finns hos farmor och farfar

I måndags var det äntligen dags för en stadstur. Sist vi var uppe så hanns det på nåt sätt inte med och både N och jag stod snopna utan. Därför såg vi verkligen till att det skulle bli av nu. Lite handlat blev det, mest presenter, och en fantastiskt god lunch avnjöts. Allt under ständigt pågående surr om livet.

När vi kom tillbaka var det dags för en ny utflykt. Denna gång till Röbäck för att hälsa på R&N&L. N hade precis fyllt år så vi hade med oss lite presenter som Tove lämnade över. Hon är så förtjust i alla Daniels små kusiner och kärleken verkar som tur är vara besvarad. De stora barnen lekte med de små efter fikat medan vi inspekterade omgivningarna.

Gårdagens utflykt gick till en äventyrslekpark som vi inte besökt förut. Den var stor, många olika roliga saker att leka i. Det mesta var för stora barn men Måns verkade trivas ändå. Båda barnen älskade en stor gunga som de kunde sitta båda på. Barnen väger ju nästan lika mycket så det fungerade bra.

Jättekul!!

Även kvällarna i Umeå har ägnats åt spel. Och det var ju verkligen på tiden att jag fick vinna en gång!!! I går kväll blev det också ett litet födelsedagskalas för mig i efterskott, vilket jag inte väntat mig och även den bästa presenten man kan tänka sig! :-D

I eftermiddag är det dags att vända hemåt. Det ska faktiskt bli riktigt skönt. Jag börjar få hemlängtan vilket betyder att vi hunnit det som vi ville. Och hela gänget träffas ju snart igen, fast i ett förhoppningsvs varmare land! :-)

Äntligen sommar igen!

Mer Bäsksjö

Fiske

Ko-u! (Korv)


Stugmys

Norrlandsguld på mognad

I samspråk

Svärmor M ska inte ta i med armarna just nu. Hemma igen efter lunchgrillningen på stranden ser jag henne ändå kånka på stora ryggsäcken.

Jag: - Ska du verkligen bära den där eller borde du bett om hjälp?

M: - Jag tror jag tjures och bär...

Jag: - Det var inte det jag frågade.

M: - Nä, men det var det jag svarade.

Sen skrattade vi gott båda två.